Vecka 28 (27+0)
Jajamensan då kliver vi in i vecka 28! Det går ganska fort nu alltså, härligt. Det finns nog inte så mycket nytt att berätta om magen sedan förra veckan mer än att man känner hur bebisen tar mer och mer plats. Något annorlunda är att det känns lite konstigt på vänster sida magen, vid revbenen. Ibland känns det som.. ett vakum? Eller att något kan ligga och trycka lite. Det kanske är bebisen position? Ibland sparkar den lille till också så det kan kännas rätt obehagligt, och ibland har det varit mot vänster revben men kan även toutcha till på andra mindre sköna ställen. Och det är väl just för att bebisen blir större och tar mer plats nu, haha undra hur de kommer kännas om ett par veckor. Tuttis har även börjat läka lite mer och oftare. Det är inte så att det är stora pölar utan mer som avtryck av fingertoppar, och jag lär väl kanske förbereda mig på mer läckage ;) Annars är det bara mys! Nu går jag dessutom in i tredje och sista trimestern, fränt!
Presentation
En presentation kanske vore på sin höjd då nya läsare har dykt in här i bloggen. Vad kul! Ska försöka kortfatta mig så gott det går :)
Gården/Företaget
Vi bor på en stor gård i mitten av Sverige, jag och min sambo. Just vi två bor nu i en liten villa precis bredvid familjens gård och det är alltså min sambos familj/släkte. På gården ägs två hus varav svärföräldrarna bor i det största, sambons bror i nästa och så vi som hyr en villa som gränsar till släktets gård. Här bedrivs ett mindre jordbruk av min sambo som för stunden bara växer. Det odlas då spannmål och hö. Vi har även börjat med köttdjur och där tanken är att ha en mindre grupp dikor. Just nu finns nio kvigor på lösdriftet varav fem är betäckt. Familjen äger även en del skog och där intresset skapade en egen skotar/ skördargrupp som min sambos bror ansvarar över. Det största som drivs i familjen är timmeråkeriet där man har åtta bilar varav sju med uppdrag, totalt har de tjugo fasta anställda och fyra timanställda. Timmeråkeriet drivs av svärfar (som grundade detta) och min sambo som ska ta över det helt inom snar framtid.
Djuren
På gården har vi som sagt nio kvigor för tillfället där påök kommer till sommaren. Vi har även tre hästar, en pensionerad travhäst Bitter, och de två islandshästarna Fifa och Kaera. Fifa har varit på besök hos en hingst i sommar så förmodligen blir det även påök där om ett par månader. Kaera är ynglingen av hästflocken med jättefin stam och flotta rörelser som jag ska satsa lite extra på är det tänkt. Vi har också våran älskade isländska fårhund Elmo som liksom blir den dyrbaraste av alla djuren. En katt har vi även tagit emot i vårat hus som förmodligen blev lämnad då hon var tam när hon sökte sig hit, henne kallar vi kattmamma.
Familjen
Det är för tillfället jag (25) och min sambo (24) plus våra älskade djur som är hela familjen, men även vi ska få påök till våren. Det väntas en liten bebis i slutet av mars. Vi vet inte om det blir en flicka eller pojke, det får bli en överraskning på förlossningen.
Kossi
Våra nio små kvigor kom med på bild idag.
Dessa två kvigor (som för övrigt håller ihop) har väldigt speciell färg och päls
Denna kviga har en mycket unik färg, ganska frän!
Och denna mörka kviga har likadana ögon som Fifan och en mycket speciell bläs, men det som gör henne extra unik är ju hennes lockiga päls. Hon skiljer sig i mängden med sina lockar, lite som en american curly häst!
El fetto
Baby hörnan
Vi har som sagt satt upp alla möbler till bebben. Sedan har jag gjort det lite mer mys, dekorerat och så :) Jag tycker sånt är så roligt! Det är inte klart än, en del detaljer fattas men det är ju ingen brådska med det. Det går inte att möblera på så många sätt i vårat sovrum men jag tyckte faktiskt det blev bra. Nu vill man ju bara att liten ska komma ut!
Kommer visa lite mer närgångna bilder på korgar, skötbädd o.s.v.
Längtar till inridningen
Jag saknar tiden med hästarna, ridningen och allt runtomkring. Samtidigt är det väldigt skönt att få en sån lång paus, jag tror det kan vara ganska sunt faktiskt med tanke på hur mycket tid och energi man egentligen har lagt ner och vilka högra krav man haft på både sig själv och hästen. För mig duger det ju inte att rida lite då och då, och lufsa i skogen, jag älskar att träna, lära mig nya saker och utvecklas med sin bästa vän. Åh känslan när man får in den där riktigt fina tölten och det bara flyter på <3 Ge mig! Och jag vill ju fortsätta med detta, jag vill träna jag vill utvecklas och jag vill börja tävla mer. Jag VET att tiden blir så mycket mindre när man får barn, men jag kommer verkligen kämpa för den tiden, jag kan inte ge upp hästarna, de är mitt liv och jag vet att det går bara man vill.
Jag är så sugen på att rida in Kaera nu till sommaren. Egentligen vore det smart att ta hjälp av någon. Ja menar nu har ju jag tappat massor, sedan är det ju alltid nyttigt om man är två och har någon bredvid som har mer erfarenhet. För det är ju verkligen inte bara och jag vill att det ska bli bra. Första tiden är ju enormt viktig, hur hästen lär sig och utvecklas, och jag kan tänka mig att Kaera säkert inte är så bara. Den hästen kan bli riktigt fin och rolig att rida men det gäller ju att göra rätt.
Det första jag må få bukt med är ju träningen från marken, longering och allt det där. Första och sista gången jag provade longera henne stod hon på bakbenen och i såna situationer blir jag osäker hur jag ska göra faktiskt. Ja har aldrig haft en häst som ställer sig på bakbenen, det är något nytt för mig, och hon gör ju det när hon inte förstår eller känner sig trängd. Ändå tog jag det i myyyrsteg. Jag beslutade då att låta henne gå framåt, runt i ett par få steg och sedan ge fan, och vänta med longeringen till sommaren. För det första var jag gravid (detta var i början av graviditeten) så det kändes så onödigt och för det andra vill jag nog ta hjälp av en kunnigare som kan korrigera korrekt i de situationerna. En rundkorall har ju varit toppen. Ja vi får se hur det blir och vem man tar hjälp utav :)
En uttråkad Elmo
Jag har en hysterisk hund här hemma. Han hoppar och piper och är helt tokig. Jag råkade säga högt i telefon till husse att vi skulle gå promenad med Elmo när han kom hem, och vips blev hunden hysterisk. Nu får jag honom inte lugn heller, suck. Jag har försökt underhålla honom så gott det går idag här inne med lekar, men hunden har sånt överskottsenergi så det duger inte. Han är uttråkad på dagarna och jag är väl inte ute och går lika mycket med honom längre. Han kan vara lös ute på gården själv men nu har han börjat tagit lite längre rundor utanför, just för att han är så rastlös, så det är bara att klä på sig, ta med fetmagen ut och gå med hundstackarn.
Såhär ser han ut om dagarna, uttråkad.
Babyskydd
Babyskydd beställde vi i samma veva som barnvagnen. Det blev ett svart Besafe Izi Go. Ett babyskydd som ska vara väldigt säkert och som dessutom är lätt att bära. Det var liksom dom två punkterna som var viktigast för mig. Vi beställde även bas samt en adapter så man kan sätta fast babyskyddet på barnvagnen om man vill. (JA jag vet att bebisar INTE ska ligga i babyskyddet mer än några få timmar)
Vecka 27 (26+4)
Och så gick vi in i vecka 27. Mitt på julafton och allt, härligt. Nu är det 13 veckor kvar innan beräknad födsel, och det är ju helt otroligt. Av 27 gångna veckor har jag 13 kvar mer eller mindre. Wow. Snart lilla älskling kommer vi ses <3
Jag mår bra, lite hormonsvängar till och från bara, mest på kvällarna. Jag trodde man skulle få sånt i början av graviditeten men tydligen inte, eller så har jag helt enkelt bara sämre stunder som inte har med graviditeten att göra. Vem vet! Jag känner mig annars pigg och glad, lever på som vanligt liksom. Det som förändras mer och mer är ju bebisens aktivitet, det blir allt vildare och större rörelser. Ganska fränt emellanåt, och ibland vet jag inte vad h*n sysslar med, det kommer stunder då det känns som om någon trummar väldigt snabbt i min mage och då kan jag inte hålla mig för skratt, nej det är riktigt mysigt faktiskt. Och nu har jag även börjat känna ordentligt hur en hand eller fot trycks upp i magen, det är ganska fränt att känna med handen, som en liten knöl som sticker upp, men den lille är snabb att dra tillbaka så fort jag är där och känner.
Magen, har den blivit större, njaa inte vad jag själv känner men den har nog blivit rundare. Övre delen av naveln står dock ut. Jag inbillar mig att magen känns liksom annorlunda beroende på hur bebisen ligger, ibland känns den hårdare och klumpigare om bebisen ligger mer.. framtill.. vet inte hur jag ska förklara. Om ni tittar på magbilden framåt så ser den sne ut, är det bebbens position som gör det? Ja nu ser jag gravid ut iaf :)
Annan rolig fakta: Foten är nu 4 cm, låret är 5 cm och huvudets diameter är 7 cm
Än har jag inte köpt mammakläder. Mjukisbyxorna jag har på mig här i är xs, jag tror inte jag behöver några mammabyxor faktiskt så länge jag har dom nere vid höfterna. Se så naveln står ut haha.
Snemagen ;)
En skruvad dag
"Jag vill bara gråta en skvätt" jämrar min kära sambo efter ett par timmar med Ikea möblerna som han tålmodigt skruvar ihop. Stackarn, jag har verkligen inte tålamod för sånt så jag förstår honom. Idag är vi i full gång med bebisens saker, både säng och skötbord ska bli klara ikväll, sedan ska vi försöka möblera in dom så gott det går i sovrummet. Det här tycker jag är superroligt! Få göra lite fint och mysigt. Köpte ett par fina vita korgar från jysk igår som jag ska ha till skötbordet med vårdprodukter och annat kul i. Måste finna en passande och bra lampa också som jag ska sätta upp vid sängen. Nu börjar det hända saker :)
Barnvagnen
Puuh, men nu har vi köpt det mesta till bebisen i birsta. Har beställt lite saker på internet också där vi kom billigt undan. Vagnen är äntligen bokad och det blev en emmaljunga Edge Duo Combi, där vi valde black symphony som färg och black air chassi. Både sittdel och liggkorg följer med samt annat lite smått och gått.
Såhär ser den ut:, förutom chassit.
Och här är chassit vid valde, perfekt för hur vi bor.
Baby byrån
Gjorde lite mys på babyns byrå med diverse julklappar. Ramen älskar jag! Där fick liten synas såklart. Den här byrån var inte från början tänkt till bebisen, men eftersom vi inte använder den mer än för syns skull och hade rat i lådorna så fick det bli bebisens där vi har alla kläder och saker i :)
Julafton
Oj oj vilken jul, underbar jul! Den är väl inte slut än, faktum är att det blir middag hos ett par fina vänner ikväll, och utekväll för sambon, och imorgon blir det att handla in det mesta till liten. Sedan ska man ju bara myyysa resten av dagarna och även fira ett gott nytt år med ett par vänner. Fast just julafton, den är ju slut och det är ju höjdardagen under hela julen. Vi åt god mat, härlig stämning och bara mys. På kvällskvisten var det dags att öppna alla julklappar, och vi ungdomar är ganska bortskämda på den delen, jisses. Det var alltifrån bebisväg till saker/dekoration till huset, och varenda klapp älskade jag! Jag måste säga att det var fruktansvärt roligt att få öppna alla bebisklappar, och min familj var lika puttinutti precis som jag haha. Nej det var en uuunderbar kväll hos dom, alltid lika sorgligt att skiljas åt för det är väldigt sällan vi alla träffas såhär <3
Vi for sedan hemåt och firade resten av kvällen hos Martins familj. Det blev fika, mys och surr innan det var dags för julklappsöppningen. Och där väntade ju en stor överraskning. I ett paket låg en liten leksak, en barnvagn. Snooopet.. vi skulle få våran barnvagn betald och klar av Martins familj, herrejisses!! Man blev i total chock. Fann inga ord. Vilka familjer vi har! Bortskämd, JA, verkligen, men så fruktansvärt tacksam. Det var helt klart för mycket, man känner sig lite dum när man får sådana fina julklappar som vi fick, men våra familjer gör det av kärlek och vill inget hellre än att ge oss och vår kommande bebis en bra start/framtid. Lyckan och kärleken är oslagbar <3
Väl hemma, helt slut och nöjd så kom jag på i sista stund att jag hade ju en hel hög med julklappar från mina fina vänner! Och jag blev lika paff och lycklig när jag slet upp julklappspappret, herregud! Bebiskläder överallt och annat fint till huset. Herregud, fina fina vänner, inte hade ni behövt, men vilka underbara kompisar man har omkring sig ändå, så generösa och omtänksamma, underbart. Den här kvällen kunde inte bli bättre. Och inte bara pga alla fina presenter utan alla härliga människor man hade omkring sig, stämningen, glädjen, lyckan. Att få vara med sina familjer och bara ha det hur bra som helst! Tack för den kvällen!
Det här fick vi i bebisväg :)
God jul!!
God jul på er!! Bästa högtiden som finns välkomnar vi idag. Hoppas ni alla får en jättefin och mysig jul med era nära och kära. Själv ska jag njuta till max <3
Julbak
Ska jag bli mamma är det bäst att jag börjar baka jag också. Och bakning är väl inte min starkaste sida, jag är mer för att laga mat men nu sätter jag mina bakkunskaper på prov. Gjorde en enkel knäck ikväll, och det gick väl bra, fast att jag sölade ner hela plåten känns det som när det väl skulle hällas upp i formar! Lussekatterna är också färdiga och kanske att det blir någon julgodis till.
Snön kom lagom till jul!
Nu, nu kommer snön som jag beställt till jul. Vilket stort leende jag hade när jag i morse vaknade och såg hur vitt det var överallt, och än snöar det! Så underbart, jag som trodde vi skulle få en grön jul men det här ser lovande ut. Vi ska till och med på ner till -25 -27 minus grader på självaste julafton och det gör mig ingenting! Vintern är ju på gång! Och jul, den är i övermorgon, kan ni förstå? Jag längtar så jag spricker, underbart, och min familj eller min mamma rättare sagt gör julstämningen på topp, hon själv älskar julen och lägger ner 110% på precis allt, julgranen, julpynt, julgodis, julmat (dock inten traditionell julmat), paket, musik ja allt, det är helt otroligt vackert och urmysigt på jul hos mina föräldrar. Så nu är längtan stor. Imorgon ska alla paket slås in, en julgran ska hittas och pyntas, håret ska färgas och allt ska vara klart. Julafton here we come!
Hoppgunga
När jag var bebis var jag en galning i hoppgungan, jag hoppade så högt att det nästan blev livsfarligt, och jag älskade det! Inte för att jag minns detta men mina föräldrar har ett starkt minne av just hoppgungan och aldrig har dom sett en unge så glad och vild i en sådan. Armarna rätt ut, världens leende och jag slängde mig som en vild babian hit och dit.
Och en hoppgunga, det är något jag ska köpa till vår bebbe, jag tycker de verkar suveräna, både för att underhålla men även för motorikens skull. Och jag tror det kan vara smart att sätta en sådan gunga i mitten av ett rum, så bebisen inte slår i väggar. En sån skulle ju nästan en annan vilja ha ;)
Pang så vände det..
Vilka kontraster på dessa dagar alltså. I veckan under ett par dagar har liten varit väldigt lugn, nästan alldeles för lugn, ibland kunde det ta flera timmar innan jag kände en rörelse och när den väl kändes var den väldigt lugn. Oftast brukar det vara så att när liten kommer igång, då kommer h*n igång på riktigt och gör värsta vågorna på magen, men så har det inte varit dessa dagar. Så jag har gått och oroat mig såklart, och snacka om att man INTE kan tänka på annat eller glädjas åt annat, det finns inget lugn i hjärtat, fokus blir enbart på att känna efter liten och bara vänta på att allt ska bli normalt igen. Det är lite jobbigt faktiskt, man känner sig så hjälplös och tankarna om allt bara snurrar. Ingenting är viktigare än liten just då. Sambon han är ju så lugn han, han har inte varit orolig en endaste gång under graviditeten, inte ens när jag ramlade och slog mig så vi fick fara ner på akuten. Samtidigt är det ju inte han som bär barnet och har kontakten varje dag. Just nu är det ju egentligen bara mitt ansvar på något sätt, det är JAG som måste sköta min kropp, det är JAG som måste vara noga med vad jag stoppar i mig och inte, det är JAG som måste lära känna bebisen och dess rörelser, det är jag som måste känna om allt är som det brukar vara, o.s.v. det är mycket upp till mig liksom och då kanske man atomatiskt blir lite oroligare och nojigare?
I alla fall så har ju detta med bebisens aktivitet vänt rakt åt andra hållet. Nu blir liten bara vildare och vildare, och som igårkväll trodde jag h*n skulle hoppa ur magen på mig. Nu får man uppleva lite mer Wow och Oj! Jisses, en liten vilde det där. O andra sidan vet ju inte jag vad som är vilt och inte i fosterrörelser, men för mig blir det riktigt rörligt i magen, den far upp och ner överallt, man verkligen känner hur liten kravlar och bökar där inne, och ibland blir jag så brydd hur länge denna aktivitet pågår, man tänker sig att liten ska bli trött fort, men inte då, här är det i full gång alltså. Och när det äntligen vänder sådär, och till ett riktigt PANG också, då kan jag säga att hjärtat mår gott och man kan återgå till vardagen, andas och njuta av graviditeten, njuta av julen, njuta av familjen och leva vidare, räkna dagarna som vanligt och längta efter allt man längtar efter som vanligt. Och nu kan jag nog vara lugnare när liten får sina mindre aktiva dagar.
Vintern 2013
Fyller på babybyrån
När man går förbi ett riktigt bra erbjudande, som tillexempel tvättserveter 6 st förpackningar för under hundringen då åker det ner i korgen direkt. :) Detta erbjudande var på Dollar Store.
Det ska inte vara gulligt att skaffa barn
En del varningslampor lyser för mig när man hör att par som endast varit ilag i ett få par månader ska skaffa barn ihop och som dessutom hör till den yngre generationen.
Att skaffa barn för mig är att ta ett stort steg fram i livet, i förhållandet och i sig själv. Man ska ha en trygg bas innan man skaffar barn tycker jag, med det innebär en hållande bra ekonomi, ett stadigt och bra förhållande där man haft god tid på sig att lära känna varandra och hunnit upplevt viktiga saker tillsammans, ha ett tryggt hem och viktigaste av allt, att vara mogen i sig själv.
Jag som haft samma karl i snart åtta år vet hur lång tid det tar att bygga upp ett bra förhållande, hur lång tid det tar innan man faktiskt lär känna varandra och då menar jag inte efter ett år, utan efter ett par år. Att man tillsammans genom åren mognar, utvecklas och vill olika. Och själv förändras man otroligt mycket som person, speciellt kring den ålder jag är i, den där övergången från tonåring till vuxen. Jag är inte alls samma människa som jag var för tre- fyra år sedan, jag tänker annorlunda, vill annorlunda, är annorlunda och känner annorlunda för saker och ting.
Det ska inte vara "gulligt" att skaffa barn, och det ska inte vara något man gör som "alla andra gör", och det ska speciellt inte vara ett kärleksbarn. Då har man gått ut på tunn is. Risken finns att man inte ger det kommande barnet en rättvis framtid pga att föräldrarna egentligen inte är mogen eller redo för det. Jag blir så ledsen för barnens skull när man ser hur deras unga föräldrar är ute och super sig redigt full "varenda helg" strular runt med andra, otro hit och otro dit, bråk och tjafs. Föräldrar som beter sig som unga och omogna tonåringar, byter partner fram och tillbaka... ja sånt ser man ju mycket utav och det är SÅ typiskt dessa människor som jag talar om, de där varningslamporna som slog på och som slog på utav en anledning. Det är tråkigt för barnen, vad är det och se upp till? I slutändan är det ju alltid dom som "far illa" kommer i kläm.
Och jag behöver väl inte tala om att jag inte drar alla över en och samma kamm? Självklart finns dom under denna katregori som gör det jättebra.
Lånad bild
Bitter hemma
Nu har vi hämtat hem Bitter :) Han är inte riktigt inne hos tjejerna än, de är nog bra besviken att karlsloken bara drog och kom lagomt hem till brunst och jul, kanske inte den lugnaste tiden precis, men han kommer nog charma in sig snart igen. Min svarte kung!
Gårdagen var jobbig..
Känslan när man inte har känt den lille på hela dagen, och ger inget gensvar när man puttar och buffar, usch. Jag var bra orolig och nere igår. Jag tänkte: nu är det kört, det var 26 förhoppningsfulla och lyckliga veckor det och här tar det slut. Googla som en nojig höna och försökte finna andra som varit med om samma sak utan några problem. Men läser man på 1177 och alla dessa sidor ska man kontakta förlossningen om fosterrörelser har minskat. Ne men kul att läsa och vi som har 10 mil till närmsta sjukhus.
Jag gjorde verkligen allt i min makt att få igång den lille och efter en stund kände ja små små rörelser. Men med tanke på vad det är för en vilde Jag har där inne kändes det alldeles för lugnt för att det skulle vara normalt. Usch vilken jobbig känsla!
Sent, sent på kvällen började den lille komma igång och jag ville känna varenda rörelse med händerna Jag bara kunde! Jag somnade inte förrän sent för jag var så vaksam. Sedan dess har jag känt bebben och det börjar kännas mer normalt. Puuh. Den lyckan <3
Julkulan <3
Tog lite bilder på rultan idag. Hon liknar nog mer en rund liten shettis med korta ben nu mer, mammas gofis. Ser inga tecken på brunst än, Kaera brunstar fortfarande, så jag bara hoppas hoppas det är en fölis i den där silverfläckens mage <3
Bonusbild på tokan!
Vecka 26 (25+0)
Välkommen vecka 26. Veckorna går så mycket fortare nu tycker jag, härligt! Bebben är i full gång om dagar och kvällar, mest aktiv på kvällarna, då rör sig hela magen upp och ner, fram och tillbaka, så himla mysigt. Rörelserna är så stora nu, man känner verkligen en liten bebis som fumlar runt där inne. Ibland har jag känt något mindre, om det har varit en hand eller en fot, nu känner man ju efter mer vad som är vad, om det är rumpan och benen eller lillhuvudet.
Bebisen har även fått in sin dygnsrytm, oftast känner jag liten på mornarna inna jag kliver upp, ibland puttar han eller hon även mot madrassen när jag ligger på sidan i sängen. I bilen märker jag också hur det rör omkring sig därinne, vet inte om det är ljudet av bilen eller om det kanske har varit radion som fått igång liten, eller så är det bara slumpen. Magen kan även kurra eller skvalpa till när bebben sparkar på, det låter ganska lustigt faktiskt. Nu behöver jag heller inte gå och vänta så länge mellan varje rörelse oftast känner jag den lille på en gång så fort jag sätter mig ner, han eller hon är med mig under dagarna helt enkelt :) Jag HAR fått mig några obekväma sparkar, inte ofta men det har hänt och det blir väl mer och mer.
Jag känner mig bara så lycklig och förväntansfull, och det är så många i min omgivning som känner likadant. Det är underbart! Sen finns det väl dom som inte ens har gratulerat en, men då vet man ju vad det är för typ av folk, jag bryr mig faktiskt inte så mycket. Så länge vi har våra familjer och de nära vänner omkring oss som sprider stöd och kärlek så är jag nöjd :)
En för tidigt född i vecka 26
En favorit
Lite kläder har vi faktiskt i bebbens byrålåda. Såna där plagg som man bara mååste köpa. Här är en av mina favoriter. Färgerna är neutrala så boddyn passar både flicka och pojke. Och jag älskar motiven! Köpt på HM.
Tuttarna
Trevligt ämne, haha nja, tuttar är överskattat ^^ Däremot så såg min sambo framemot att tuttarna skulle bli som meloner under graviditeten, haha och om jag säger såhär - de har inte förändrats ett dugg. Jag ser då ingen storleksskillnad alls och jag vet inte om jag vill ha nå större heller. Fasen jag är nöjd med de tuttar jag har, de är inga att skryta om men det hänger då inte heller. Fasta och lagomt stora, inga som är i vägen och inga som inte syns heller. Stora tuttar är överskattat. Jag är nöjd med mina tuttar ^^, men som sagt jag tycker inte att de har förändrats alls, de ser likadana ut som innan jag blev gravid.
Jag tror absolut att de kommer vara hårda och spända när jag är höggravid, med tanke på all mjölk som produceras, men inte tror jag de kommer bli större i storleken. Det är samma som hos kossorna. Vissa har juver som nästan hänger i backen och man tror att de ska vara enormt mycket mjölk, men då kan en ko som har jätte små juver ha betydligt mer mjölk än den med stora juver.
När vi ändå är inne på tuttsnack så har jag faktiskt börjat.. läcka? Haha ne nu tog jag i, men det klart att det kommer någon liten droppe av någon vätskeblandning emellanåt och det har väl blivit oftare nu de sista veckorna här. Och det här skriver inte jag för att folk ska få en väldigt närgången beskrivning av mina tuttar, utan jag vill memorera det som händer med min kropp under graviditeten för jag tycker det är så intressant. Sedan har jag ju varnat det här tuttinlägget genom titeln som är väldigt tydlig ;) För mig är ju allt det här naturligt, alltså det är en sak man ska kunna prata om utan att ta fram skämskudden eller tysta mun, det finns inget mer naturligare än graviditeten och det som sker runt om. En del är ju känsligare och det får man ju respektera men jag tycker bara allt är så naturligt och mänskligt så för mig blir det så lätt att tala om. Fast det är väl inget jag pratar om i närheten av svärfar direkt hahah. Nej nu får det ta slut med detta tuttinlägg, adios.
Jaha och en passande bild till detta inlägg??? Tänkte inte direkt öppna mig allt för mycket genom att visa mina småtissar, så det får bli ett juver.
HM2
Och så har vi lite tjejkläder från HM. Jisses så mycket sött! Jag kommer handla ihjäl mig när ongen är större det är det inget snack om, kommer väl lyxfällan hit och man får skämmes.
HM
Det finns mycket fina barnkläder på HM. Man typ halvdör lite när man kikar omkring, gud vad man kommer shoppa och utstyrsla ongen <3 Kolla dessa pojkkläder tillexempel. Gosch.
Tredje advent
Tredje advent hörrni. Wow. Vad fort tiden går nu mer sedan man blev vuxen. Ja menar som barn gick det hemskt trögt mellan varje advent, och nu swhip! För min graviditet har julen varit en.. vad ska jag säga... milstolpe? Vad jag har gått och räknat och väntat till julafton ända sedan jag blev gravid. Varför? Jo först och främst har jag ju kommit in en rejäl bit på veckorna, då räknas jag vara i vecka 27 och har då bara 13 veckor kvar till bf. Sedan vet jag att min familj har handlat på sig en hel del julklappar bara till bebisen, så då blir det liksom lite mer verkligt för oss alla, det ska bli så mysigt och spännande att få öppna dom paketen som är till vårat lilla snöre. Sedan har vi sen länge planerat att inhandla allt efter julafton, kring mellandags rean åt bebis. Beställa vagn, köpa babyskydd, säng, skötbord, alla vårdgrejer, mer kläder o.s.v. Sedan är det inte långt kvar tills vecka 30! Så ja.. nu räknar jag ner de sista dagarna, jag är som ett uppspelt litet barn, sedan att jag älskar hela julen i sig gör inte saken sämre ;)
Brunst
Kaera skvätte och hade sig häromdagen. Bruuunst! Och vad tänker Linda då? Jo hon måste kolla silverpuppan på en gång. Oftast brunstar ju hästarna samtidigt så jag tyckte det kunde vara smart att undersöka lite. Kanske ser lite dumt ut när jag går och kollar mina hästars småpuppor, o andra sidan är det inget som jag brukar göra ^^ Fifan var krut torr, luktade ingenting och det var mest spår av blaja. Jämförde sedan med att titta på Kaeras och sluuurp sa det när jag skulle kika, lax rosa, slemmig och stank brunst rejält. Nu hoppas jag att Fifa inte brunstar pga att det ligger en liten fölis i magen, vi får hålla tummar och tår. Tjejerna hade dessutom varit rejält bitchiga mot varandra en kväll så svärfar hade traskat ut mitt i mörkret för att titta vad som stod på. Ston kan skrika dom, det låter så brutalt som i en catfight. Och Fifan är ju inte direkt så kärleksfull mot Kaera, hon är inte så kärleksfull mot något sto överhuvudtaget haha. Jag är nog den ända kvinnliga individen hon funkar med ^^
Hormoner och sparkar
Puuh. Igår var bebbe vild, ibland håller liten på så mycket att jag nästan kan känna mig lite.. småtrött på det, eller nej det är väl fel ordval men man känner sig nöjd liksom. Mina hormoner svänger väl lite hit och dit också, och är man på ett tröttare och sämre humör så kan man önska att lillfisen tog det lite lugnare. Jag känner mig usel när jag kommer på det humöret, för man må väl njuta och glädjas åt varenda spark, och innerst inne gör jag ju det dom gångerna även fast tröttheten och irritationen på omvärlden tar över ibland, men jag måste erkänna att vissa kvällar, stunder kan jag bara känna mig allmänt less. Jag kan till och med känna mig lite.. nere eller.. ja.. lite mindre glada känslor vissa kvällar, och jag antar att det är hormonerna som spökar? Ja, Ja man borde ju inte klaga nu för än har ju inte bebben blivit så stor att den kan drämma till mig på revbenen, för det sägs att det ska vara väldigt oskönt. Haha huuuh jag ser inte fram emot det!
Fast för det mesta är det ju bara urmysigt när fisen rör sig <3 Jag har ofta händerna på magen, blundar och bara känner hur vår lilla bebis fumlar omkring där inne. Och längtan efter den här lilla saken som krumbuktar i magen är enorm! Tänk att jag har en bebis i magen!! Det är ju helt.. otroligt, kan man liksom inte föreställa sig.
Jag tog och gjorde en liten film igår när liten sprattlar omkring i magen, men Martin ville inte att vi skulle visa det för offentligheten och för främlingar. Och det är ju gulligt tänkt <3 Även om jag var lite sugen att visa er här men samtidigt måste jag respektera hans vilja och åsikt :) Ni får nöja er med en bild på magen.
Tagen igårkväll i Martins sexy kallingar, brukar kunna sno dom ;)
Klövsjö
Tror ni vi har det mysigt här i fjällen ;)? Jag älskar verkligen att vara här, så himla mysigt! Min familj har en fjällstuga i storhågna, bara någon mil härifrån, så där har vi varit ikväll och myst också. Just nu stormar det ute, men det gör inget, det är så mysigt att ligga och lyssna på blosten här inne i värmen och känna liten som puttar omkring. Hoppas det är fin väder imorgon i alla fall så vi hinner ta oss en härlig promenad med Elmo, verkar inte gå någon nöd på honom här upp heller!
Ser framemot helgen
Imorgon far vi till fjälls i klövsjö över helgen. Gud så mysigt, bara jag Martin och Elmo. Oxfilén tar vi med oss också, för här ska det lyxas på kan jag säga. Älskar att fara till stugan och sitta vid den öppna spisen, det är verkligen ro. Sedan att klövsjö är så vackert i sig gör ju inte saken sämre. Så blir det en tripp till dollarstore i svenstavik, bästa dollarstore enligt mig, där kan man nog fynda lite bra julklappar och något till bebbe kanske :) Tänk när vi kan ta med vår son/dotter, gud vad underbart!! Jag ser verkligen fram emot det, mysa med lill familjen. Jag är ju sån där som fantiserar om hur saker och ting kan bli och vad vi ska göra o.s.v. tänk att dra liten i pulka på fällskin genom byn, det är lite kyligt, lagomt med snö, en stjärnklar himmel och de små husen som lyser så fint. Och mysa framför elden som sprakar och ha någon gullig disneyfilm på. Aaaah, ja bara längtar <3
Tjockis
Haha ja det går ju jäkligt bra det här ;) Kan inte stänga en millimeter, men dom var väl lite trång sedan innan tror jag.
Vecka 25 (24+0)
Oj! Den här veckan har gått otroligt snabbt. Jag tyckte jag nyss skrev ett inlägg om vecka 24 och nu går jag in i vecka 25! Herregud.. tänk att jag är i vecka 25!!! Ja menar under fem år har jag velat ha ett litet pyre och den där väntan på att stickan skulle visa postitivt kändes som en evigthet, och nu står jag här... i vecka 25, snart mamma åt en son eller dotter. Det känns helt otroligt. Lite läskigt på samma gång måste jag erkänna för nu börjar det bli mer verklighet, förut hade man ju bara en dröm, en tanke och längtan, och nu ligger jag ju här med tjock magen och känner våran lilla bebbe där inne som snart kommer titta ut. Spännande.
Jag mår för övrigt bra så länge jag tar det lugnt och inte anstränger min kropp. Jag får än så länge sova som vanligt om nätterna. Bebisen rör sig i magen varje dag och jag märker att han eller hon ändrar postition i magen genom att kunna känna skillnaden på rörelserna. Det märks att bebben blivit större med tanke på att jag känner rörelser runt hela magen samtidigt. Det kan puffa och dutta både på vänster och höger sida mage i samma stund.
Namndjungeln
Det här med namn alltså. Det är SÅ svårt att komma på ett ända bra pojknamn, det känns näst intill omöjligt. Nu vet ju inte vi vad det är för kön på bebben, men jag känner ändå att jag vill kolla runt lite efter både pojk- och flicknamn så man är liite förberedd. Jag har ju mitt favoritflicknamn som ligger längst upp på listan sedan finns det en del till namn på flicksidan som jag/vi kan tänka oss, men inte ett ända pojknamn.
Sedan är ju jag en sån person som verkligen verkligen INTE vill döpa mitt barn till tant- eller gubbnamn som är så populärt nu mer. Där säger jag strängt nej! Och eneglska namn som en del väljer?? Vi bor ju ändå i Sverige, det känns bara löjligt och barnsligt att ge sitt barn ett sådant namn. Och så har vi dessa klassiska namn som min generation är mycket döpt till, de där vanliga namnen som Erik, Johan, Markus, Jenny, Sandra, Caroline osv. men dom är lite halvtråkiga. Och så har vi dessa udda namn och visst EN DEL kan vara fint, men många låter ju förfärligt och känns mer som hundnamn många gånger, såsom Milo, Ozzi, Miller, Kiara, Lindy, Tara o.s.v.
Ja ni ser det är inte mycket som duger för fröken Linda. Det är betydligt lättare att finna namn till djur haha, men när det kommer till mitt barn, jag vill att det ska vara både sött för den lille samtidigt vill jag att det ska vara ett namn som passar när han eller hon blir äldre. Ett namn som gärna får vara unikt men som ändå är ett riktigt namn utan att få diskussioner. Jag har som sagt mina favorit flicknamn men det kan lika gärna bli en pojke och då är det kört, då blir han namnlös ;) Huga! Något ska vi nog komma på men finns det någon där ute som kanske kan ha lite pojknamntips?
Folk tar inte en på allvar
Jag tycker det är jättetråkigt när folk inte tar ens graviditet på allvar. Och då är det folk som själva varit gravid en gång i tiden (fast dessa människor har inte varit gravid sedan 25-30 år tillbaka) men som i början av graviditeten var folk väldigt brydd över att jag kunde må dåligt "Va? Så tidigt?" "Det måste ju vara något fel, sådär trött ska du inte behöva vara" o.s.v. och detta är blandat, folk som har varit gravid och folk som inte har varit gravid. Och jag kan väl mer förstå dom som INTE varit gravid, men.. de som gått igenom detta? Jag blir brydd. Och oftast är det ju samma personer som "ifrågasätter" och just nu börjar jag bli jäkligt trött på det här för jag är ju ändå snart 25 veckor gången och ändå viftar man undan "mina problem" och det gillar jag inte.
Jag får som sagt ont i magen nu och då, inte sån där vanlig magont utan det är en speciell känsla, en speciell magont, och det är ju tidiga sammandragningar, något som är jättevanligt. Och det blir extra jobbigt för mig i rörelse när jag har dessa sammandragningar, ibland är det jobbigt att ta sig in och ur en bil, speciellt om den är hög. Och att böja sig ner ska vi inte snacka om, det är inte skönt och jag får nästan mer värk av det. Vissa dagar är det jätte trögt att gå ut och gå, ibland är en uppförsbacke pain in the ass, allt känns så tungt och inte på det viset att magen är större, utan allt känns bara tungt, kroppen jobbar på extra högvarv liksom och jag blir lätt anfådd och får hjärtklappning. Ändå kan en del folk inte förstå för jag har ju såååå långt kvar innan förlossning. Jaha så man ska bara känna av graviditeten sista veckan då eller?? Det känns som att folk bara fokuserar på magens stolek, den måste vara gigantisk för att man ska vara gravid på riktigt tydligen...
Jag blir så besviken och arg för det är ju ändå en del av dessa människor som står en nära, samtidigt som jag känner att "gud vad dum ni är, ni vet inte bättre" Den yngre generationen som varit/är gravid dom är mer förstående och är väldigt för att råda att jag ska ta det lugnt. De verkar ha en bättre förståelse än de äldre som en gång i tiden varit gravid.
Känner ni igen er eller har ni kanske mer förstående folk omkring er?
Ibland vill man bara skrika på dom!!!
Rutinkoll
Nu har vi varit på rutinkontroll nummer två hos barnmorskan och allt såg bra ut, nej nej, peeerfekt rättare sagt. Lyssnade även på bebbens hjärtljud och det lät som alla andra beskriver det, en galopperande häst, och även det var perfekt. Inget överhull alls hade jag fått, bara en perfekt bebiskula, vilket var toppen för då minskar riskerna för en komplicerad förlossning.
Och det känns skönt att fått mer klarhet över vad min "värk" är för något, jag får ont i magen till och från när jag rört på mig lite för mycket och detta var som jag trodde, sammandragningar. Jag hade inga vidare foglossningsbesvär, detta kollade barnmorskan genom att trycka på mitt...eeh.. ja vad heter det? Mitt puppben? Hahahah, blygdbenet kanske det heter.
Nej men allt såg bra ut, alla prover låg fint. Glömde väga mig men eftersom jag ska dit till läkaren i veckan så tänkte jag kila in och väga mig lite snabbt, det kan bli intressant att se hur mycket jag gått upp, men det känns inte som att jag gått upp så mycket faktiskt.
Ovisade Fifa bilder
Våren tycker jag har varit den absolut bästa tiden när det kommer till ridning. Fifa har alltid känts som finast under de perioderna, det är som om något bara släpper. Sedan älskar jag våren, gud den är underbar! Övergången från de mörka, hårda och kalla till det ljusa, mjuka och varma. Jag kommer sakna ridning till våren, för jag vet att min ridabstinens kommer vara på höjd, men jag får väl pussa och gosa ner mig i våran dotter/son istället :) Så får man ta vårträningarna i de kommande åren ;)
Lite ovisade bilder från förra våren.
Skillnad på magen
Lite skillnad va :)? Ja det är ju förväntat också, men fränt för en annan känner ju liksom inte av den där stora skillnaden förren man jämför med bilder. Det har ju faktiskt blivit en kulmage nu. Fränt :)
Båda bilder är tagen på kvällstid.
Trycker nedåt: Fråga till er
Nu måste ja fråga alla gravida där ute eller ni som varit gravida. Jag upplever en väldigt tryckande känsla emellanåt, det trycker nedåt längst ner i livmodern ibland och det är verkligen en tydlig känsla, som att bebisen ibland trycker eller lägger sig så långt ner det går, ja det trycker på ibland helt enkelt invändigt, ner mot blåsan typ. Det behöver inte trycka på länge alls utan det kan komma ibland poff bara sådär. Har ni upplevt samma sak? Och är det bebisen som lägger sig längre ner eller trycker?
My kitchen :)
Vi har som sagt renoverat en del i köket. Alla skåpsluckor och dörrar var trägula och det var gammalt beige kakel med blommor, ja allt var gammalt och fult. Nu kör vi bara vitt. Eftersom vi inte vet hur länge vi ska bo i det här huset så lägger vi inte ner en större renovering, det känns meningslöst om vi ändå ska flytta "snart". Dock ville vi ha lite fräscht och fint innan bebbe kommer och så är det ju alltid så mycket trevligare med ett hem som man vill ha det :)
Idag köpte vi en ny köksmöbel, 500 kr på erikshjälpen. Suuuperfint blev det <3 Så jäkla nöjd. Det ända som fattas nu är ett vitt köksbord och stolar, men det kommer framöver.
Nya köksmöbeln
V.23 + 3
Magen idag. Nu är ju detta på kvällen och magen kan alltid kännas lite större då, men som sagt har man en växande bebis som börjar ta plats så må ju magen ploffsa ut sig :) Igår sparkade bebben så¨mycket under hela kvällen så jag undrade hur h*n egentligen orkade? Liten måste ju bli trött snabbt, men jag har tydligen en duracell kanin där inne, jisses vad den levde om, och ibland kändes det som att man hade en ailien i magen, för nu kan den trycka ut ett ben eller en arm och liksom dra åt sidan, jag ser inte än vad det är för kroppsdel men nu är det så mycket olika rörelser och inte bara sparkar.
Ett smart tips!
Jag har fått ett jättebra tips av en bekant som ska få bebbe samtidigt som oss. Och det är att man redan nu köper blöjor. Haha kanske låter tidigt, men handlar man på Coop för 500 kr så får du ju ett blöjpaket (vilken storlek du vill/olika märken) för 1 kr. Och då hinner man ju handla in lite blöjpaket under de månader man väntar en liten. Nu fick jag det här tipset lite sent, det här skulle man ju göra från dag ett, o andra sidan var man väl lite feg att köpa bebis saker så tidigt, men det är ett smart sätt att gå till väga. Så nu har vi börjat med det, och en ännu smartare sak är ju att låta sin övriga familj/vänner göra likadant, då kan man spara ihop rejält mycket blöjor, det gäller bara att köpa olika storlekar så man inte köper för mycket av den ena, att man istället blandar lite. Ett blöjpaket går ändå på över hundringen så man tjänar ju verkligen på att göra såhär.
Förstoppad hur göra??
Vad har ni gjort åt förstoppade magar?? Jag blir tokig! Känner mig som en instoppad korv. Äter havregrynsgröt på mornarna. Lavemang och sånt har jag liiite svårt för att ta :O Men hur gör ni?
Spårigt värre
Lite hovspår här och var på gården, undra vaaaarför:P?? Jäklans ulltussar! Tur att dom är förbannat söt, Fifans mule den kan jag inte låta bli, busunge.
Vecka 24 (23+0)
Jaha då välkomnar vi vecka 24 i kalendern! Och i skrivande stund så håller bebisen sig aktiv i magen, jag vet inte vad h*n gör, kullerbyttor eller något tror jag :)
Magen har inte blivit särskilt större enligt mig, ja det är väl typ ingenting som har förändrats, mer än bebben som ska ha blivit större, h*n ska väga ca 600 gram och är ca 30 cm lång (kan väga mer/mindre och vara kortare/längre). Nu skulle bebisen kunna klara sig om den föddes för tidigt. Nu kan den lille även skilja röster, så som mig och Martin som finns lite mer i h*ns "vardag" och kanske även andra som hörs ofta.
Jag bara längtar och längtar efter våran skatt, o andra sidan ska man väl passa på och njuta av stunden, ibland har man alldeles för bråttom, men det är svårt att inte ha det med tanke på vad vi har att vänta oss <3 Men de där mysiga sparkarna och rörelserna, det är ju något som man inte vill vara utan, hua så mysigt det är att ligga och känna.
Foster vecka 24
För tidigt födda vecka 24
Vad tycker ni?
Om att publicera bilder på sina barn offentligt? Jag vet inte vad jag tycker i den frågan faktiskt, jag tror jag tycker både och. Jag vill ju gärna visa vår bebbe och ta fina bilder i alla möjliga situationer och miljöer, men samtidigt förstår jag även tanken att man vill "skydda" sitt barn och inte "hänga ut" dom offentligt eftersom de själva inte kan föra sin talan. Vad tycker ni är "rätt och fel?" Och varför?
Saknar!
Väldigt mycket <3 Jag hade världens bästa tränare, kanonroliga ridkompisar, underbara ridvägar och olika ridmiljöer. Testade på allt möjligt med lilla Fifan, spännande turer, utvecklande och intressanta träningar mm. Det var sååå underbart! Och vem släpper sånt? Till sommaren hoppas jag kunna ta upp ridningen och allt roligt kring det igen!!
Så vackert :)
Måste visa den här fina filmen om hur livet blir till, många har säkert redan sett den redan men det tåls att se den igen ;) Det är helt otroligt hur ett liv blir till, helt magiskt! <3
De fem åren var ibland smärtsamma..
Jag har velat haft barn väldigt länge. Ända sedan min ena vän fick sin dotter för fem år sedan slog moderklockan igång. Jag ville inget annat än att skaffa barn, dock var det något som jag skulle få vänta med ett bra tag då min sambo inte kände sig redo. Och det klart, det är jobbigt när ena vill och inte den andra, samtidigt kan man inte tvinga någon för det här är något man gör ilag, och det ska kännas bra för båda.
Samtidigt var det smärtsamt emellanåt under dessa fem åren, när man såg hur alla andra vänner fick barn kors och tvärs. Partners som hade varit tillsammans i bara något år och här står jag och Martin idag och firar snart vårat 8:e år tillsammans. Klart det sved i hjärtat. Samtidigt som man vill unna alla dessa människor den stora lyckan så kunde jag inte undvika att även känna mig lite nerstämd och ledsen "när ska det blir min tur?"
Åren gick och jag fick försöka brinna för något annat ett tag, mina underbara djur. Så jag lade all min själ till hästarna, och det är väl inte bara pga att jag inte hade barn för jag brinner ju för de där lurvpösarna ändå, det är ett stort intresse som jag förmodligen alltid kommer brinna för, men djuren blev som en slags räddning för mig, att släcka törsten lite efter att få en egen bebis, att tänka på något annat ett tag, även om bebistankarna snurrade i mitt huvud väldigt ofta. Ibland försökte jag intala mig själv att " Nej men det är bra att vi inte har skaffat barn än, tänk vad låst vi blir " och visst är det väl lite så, man ska inte vara för snabb för det är en enorm omställning att skaffa barn, det är inte bara inte. Säg adjöss till sovmornar, till spontana utflykter, till egen tid, till den enorma fritiden man haft. Allt det där hade ju jag kvar och det tänkte jag utnyttja till MAX!
Så kom äntligen vår tid och nu bär jag vårat framtida barn <3 Lyckan är så enorm, jag har väntat så länge på detta att det knappt känns verkligt, men nu, nu är det min tur. Och vi båda är så lyckliga. Jag är så himla himla glad att min sambo känner sig redo och att han ser framemot detta, att det känns rätt och att han idag inte kan tänka sig annat än att vi faktiskt ska skaffa barn. Vilken omvändning liksom. Vi har snart varit ilag i 8 år, och vi älskar varandra lika mycket som när vi träffades, och jag håller av den här människan enormt, jag känner bara starkare för honom för varje år och det är ju helt otroligt när han är min första kärlek och mitt första förhållande, vi träffades på gymnasiumet och var bara ett par tonåringar. Man kan ju tro att en sådan kärlek ska växa isär, men jag tycker vi bara växer mer och mer ihop. Jag kan bara inte tänka mig att leva med någon annan, han är min själsfrände.
Och efter ha levt ilag i åtta år och känner som vi gör för varandra, då känns det även som säkrare kort att skaffa barn ilag. Nykär det är man ju egentligen under de två första åren, och ju längre fram man tar sig i förhållandet så börjar man komma ifrån det där nykära och man går in i vardagen tillsammans, man lär känna varandra på ett annat sätt. Man SKA vara försiktig att skaffa barn från början så samtidigt är jag glad att vi väntade ändå, för nu känns det så tryggt och säkert för oss båda. Vi känner varandra innan och utan, vi har gått igenom så enormt mycket tillsammans under dessa år, både bra och dåliga saker. Vi har haft våra nedgångar och våra höjdpunkter. Vi känner till varandras brister och goda sidor. Ingen känner oss bättre än vad vi gör. Så nu, nu jäklans ska även vi få bli en liten familj och lyckan är enorm <3
Tungt och värker
"Här kommer ett inlägg som skulle publiceras för ett par dagar sedan, men eftersom det inte gick att ladda upp bilder väntade jag med det. För övrigt känner jag mig bra om magen och kroppen (förutom huvudet) men själva graviditeten känns bra, inte så mycket foglossning de senaste dagarna, däremot förstoppning! Bebben rör omkring sig allt större, och det är så magiskt att få ligga och känna, jag bara ler stort :)"
Jag är en person som älskar att röra på mig och jag är ganska rask. Promenader är något jag tar ofta, och då både långa och i hyfsad takt. Jag älskar att vara i skogen både med hästar och hund. Om jag inte varit utomhus på hela dagen känns det jättekonstigt, jag är en aktiv utemänniska helt enkelt.
Jahaaa? Hur kommer det bli med det nu framöver då? Jag har krämpor och smärtor allt oftare. Jag kan inte gå något vidare långt för då känner jag av kramper direkt, dom behöver inte vara stora men ju mer jag rör på mig och kanske överanstränger mig ju ondare får jag. När vi var i stan häromdagen fick jag rejält ont faktiskt och var tvungen att sätta mig ner för att vila ett par gånger. Hela magen värkte, en känsla av gaser/växtvärk/trötthet blandat med håll på ena sidan, och så fort jag satte mig ner blev det sååå mycket skönare. Jag fick faktiskt lyssna på kroppen så gott jag kunde, men jag menar är man i stan för dagen för att julhandla så är man.
Idag har jag haft ont i nedre delen av magen hela dagen, det trycker och värker och gör ondare om jag rör på mig. Det är inte så att jag har så ont att jag inte står ut, men värk har jag ju och nu börjar man verkligen känna sig gravid. Får ofta ont när jag nyser eller vänder hastigt på mig i sängen. Och läcker haha. Ja så idag har jag inte rört på mig något vidare mycket, det räckte med den lilla svängen till hästarna sedan ville jag bara hem och ta det lugnt. Det värker ju lite även när jag sitter/ligger ner, lite som en lätt mensvärk, men jag känner att det inte är så farligt, det står jag ut med.
Är det foglossningen? Vanlig växtvärk? Jag veeet inte men jag tar det lugnt i alla fall och lyssnar till min kropp. Lite långttråkigt bara, jag vill ju vara ute och greja, speciellt nu när det är kallt och frostigt ute och där solen till och med kan titta fram ibland. Hoppas detta inte är något som håller i sig i resten av graviditeten, då döör jag av utråkighet :P På bilderna nedan kan ni se var det har värkt och tryckt, där jag håller om med händerna..
