Och så skulle hon vaccineras...

Kaera vaccinerades för någon vecka sedan och jag hade redan innan bestämt mig för att lasta henne i finkan och fara till smådjurskliniken i grannorten där man kan vaccinera dom på plats, men kvar i finkan. Detta var jag en aning orolig för, för det första så har hon inte varit så förtjust i sprutor och för det andra var hon ännu inte så van att åka hästtransport och som hon dessutom har varit lite nervig i. Så jag undrade jag hur det egentligen skulle gå att både stå i transporten som hon inte än är hundra procent trygg i och sedan den där hemska sprutan, två dessutom både mot hästinfluensa och botulism. Man får ju tankar som att hästen får panik, sparkar och stegrar, tar sönder finkan, tar sönder sig själv och situationen är bara kaotiskt, man har såna föreställningar ibland att man nästan blir knäpp. Dock det skulle bli alldeles för dyrt att ta hem distriktarna på hemmaplan, betydligt fler hundralappar, dom är förjävlig på att ta betalt alltså!
 
Så jag tog en chansning och lastade både Fifan och Kaera. Jag blev mäkta överraskad faktiskt då minstingen klev in på en gång, aaah sånt känns väl gott i hjärtat? Vilken glädje och vilket lugn som faller över en, härligt! Redan där hade jag en liten mer positivare inställning. Vi for iväg och väl framme hos veterinären var jag tvungen att flika in hur min häst hade reagerat sedan tidigare på vaccination/spruta. Fast.. det gick skitbra. Hon var så lugn och snäll och det gick så fort. Tjohoooo! 1-1 till oss båda!! Gud vad jag kände mig lättad, och vilken superduktig tjej hon var! Mattes fläckiga lilla fis, nu kan jag ju ta jäntorna samtidigt och vaccinera dom i finkan hädanefter, fyfasen vad skönt!
 
 




Innan och efter ridning - Stretch

Det tar sin tid i stallet. Jag är inte den som sadlar, rider iväg och sedan sadlar av och går hem. Först och främst stretchar jag henne INNAN ridning, just det, och detta har gett otroligt bra resultat när hon för töja och mjuka upp kroppen innan vi rider iväg med tanke på att hon haft lite problem med länden. Det är även en bra avcheckning, jag ser oftast på hennes överlinje under stretchningen i vilken form hon är för dagen. Jag tar fram henne så långt hon kan med frambenen, så hon sträcker ut kroppen ordentligt, sedan lockar jag med godis (ja så som jag brukar göra) samt stretchar ner henne till sidorna (som jag brukar göra) dock stretchar jag inte lika länge som efter ett ridpass. Ibland har jag även tagit in henne någon timme innan ridning där jag drar på henne back on track täcket.
 
 
 
Efter ridpasset stretchar jag återigen och den här gången på mer olika sätt så hon stretchar mer eller mindre hela kroppen och under en längre tid. Jag är väldigt noga med att hon också töjer ut musklerna och håller kvar benen i dess position där jag ställt henne. Jag vill exempelvis inte att hon viker ena knät eller så, antingen så fuskar hon om det blir lite extra jobbigt för henne i stretchningen eller så har hon svårt med balansen, jag kan vara extra snäll i den sida hon har mer problem med, men jag ser alltid till att vi utmanar och tränar stretchningen framåt vid varje tillfälle, så att musklerna verkligen töjs ut och blir längre samt att hon bygger en egen balans för att kunna utföra stretchningen korrekt, jag ska visa bilder på den någon dag, när hon gör "rätt och fel". När jag stretchar drar jag sällan i benen, då jag inte tycker det är lika effektivt, men även det kan jag göra om jag tycker hon känns lite stelare i en muskel. Det finns massor olika sätt att stretcha och jag kommer på allt fler nya sätt för att hon ska sträcka ut fler muskler, ganska roligt att testa sig fram så där får man verkligen en bra uppfattning kring hästens kropp och muskler och det ger ju verkligen resultat. Sedan tror jag det är viktigt att man lär sig titta på musklerna och hela kroppen när man stretchar hästen, att man verkligen ser vilka muskler hästen stretchar, om hästen stretchar den muskel jag vill o.s.v. Jag skulle aldrig få för mig att rida ett pass och sedan bara kasta in henne i hagen, usch jag skulle få så ont i magen. Har hon jobbat väldigt hårt så blir det mer arbete i stretchningen. Brukar kunna ta ca en kvart - tjugo minuter. Jag kan även kolla av ryggen lite genom att dra den mot vid tornutskotten, samt dra svansen åt sidorna så ryggen böjs.
 
Här har vi ett exempel, titta på höger framben, det viker hon gärna, vilket hon egentligen inte får, där blir det fusk, men på just dessa bilder har vi precis börjat med stretchen, det är väl 2-2,5 år sedan nu tror jag. Hon kan ha en tendens att vilja böja höger framben även idag, har alltid varit höger, men gör om gör rätt. Från början får man vara lite schyst. Att stretcha ner hästens sidor genom att låta den sträcka mulen så långt ner mot bakhovarna stretchar ut mer muskler än om du låter den sträka mulen mot höften.
 
 
 
När detta är klart brukar jag ofta smörja länden med arnika/liniment, ibland smörjer jag även bogarna och hela ryggen, men det blir mer regelbundet kring den muskel som hon har haft kramp i. Arnika är bra att använda sig utav när man vill massera ett område, nu har jag dock börjat med något annat, jag ville ha något som tar lite bättre, så nu smörjer jag henne med något som heter Radital liniment gel (Finns på hööks) "Dubbelverkande liniment som ger lindring vid tillfällig smärta i muskler och leder samt ökar blodcirkulationen" vilket jag är väldigt nöjd över! Och gott luktar det, mmm, mint, nästan så man vill smaka haha. Jag fick lite liniment på läppen en gång och det kändes jag kan säga, så det här tar mer på musklerna. Så detta smörjer jag henne noga med på muskeln och masserar inom det området. Inte varje dag, men ganska ofta och mer vid hårdare pass eller om jag tycker hon känns lite sisådär i muskeln, ja det är sånt man får kolla av från dag till dag. Sedan släpper jag in henne i boxen med back on track täcke som hon står med i ett par timmar (minst 1,5-2 timmar) innan hon får komma ut igen.
 
 
 
Det är mycket jobb, men det ger sjukt mycket resultat, och jag själv som har styrketränat en hel del vet vad viktigt det är att töja ut musklerna. Annars blir de korta och risken är att man blir stel och ovig. Och med tanke på att hon har haft det lite besvärligt så tror jag det blir extra viktigt med stretchningen. Jag stretchar henne även när jag rider genom mycket lång och låg övningar, i uppvärmning och nedvärmning. Det är inte ovanligt att hästar får det lite knakigt i SI leden och speciellt islandshästarna. De flesta hästarna min veterinär får besök av som har någon form av muskelproblem är just upp vid kors och länd.
 
Alltså jag checkar av min häst VARJE dag, hur rör hon sig i hagen, hur ser hon ut när hon bara står rätt upp och ner i hagen, hur rör sig sig när jag leder henne, hur är övertrampet och hur mycket är det? Hur rör sig ryggen? Hur pass lätt har hon att sträcka ut varje muskel vid stretch? Hur rör hon sig och hur ser hon ut i kroppen om jag gör såhär och såhär. O.s.v. Jag tittar och känner mycket på min häst, både från marken och uppe i ryggen, varje skrittsteg hon tar "analyserar jag" jag känner min häst så jäkla noga så jag känner och ser på en gång när något inte är som det ska. Det är inte så att jag går och är nojig eller orolig, utan jag vill bara kolla av i vilken form min häst är just idag. Jag kanske har någon form av kontrollbehov men jag brinner för det här så det handlar mer eller mindre om ett stort intresse:P  Och jag tror inte på att det bara är att hoppa upp och rida och sedan slänga in hästen i boxen, inte med tanke på de krav jag sätter på min häst i ridningen i varje fall, jag tror det handlar om så mycket mer, men det är jag det. Jag tror på det här faktiskt och jag har ju fått tydliga bevis på att det ger stora resultat. Stretchningen ger ju inte bara en vigare och mjukare häst, utan man tränar även på kommunikationen, samt att man lär känna hästens kropp.
 
 
Kan visa bild på muskelkrampen. Här är när hon var som sämst nu efter jul, tagen efter en kass ridtur. Så här kan hon se ut mer eller mindre när hon har problem med sin höger länd, hon drar upp korset genom att hon krampar muskeln väldigt och ryggen blir sänkt. Nu är det är en väldigt överdrivet exempel, så här bananformig har hon aldrig varit förr, så såhär såg hon ut när hon var som värst.
 
 
Och så här ska hon normalt se ut, om jag ska vara nöjd.
 
 




Otursfågeln!

Ja, det är Kaera det, en riktig otursfågel och därför blir jag inte brydd längre.
 
* Tre veckor hade hon varit i min ägo och hon gör sig illa ordentligt på höger fram ben där hon har sticksår och är otroligt svullen, halva munnen är som en fläskläpp och ovanför det vänstra ögat har hon skrapat upp ett sår. Ja hon var mörbultad hela hon och det blir distriktarna. En sex veckors läkeprocess med bandage, boxvila, rengöring, daglig temp och promenader.
 
 
 
* Hösten inleder med en otrevlig rasp som håller sig kvar under en längre tid, det blir rengöring och massa skorp-pill innan det ger med sig.
 
 
* November hinner ikapp och jag hittar Kaera halt i hagen, hon vill knappt stå på vänster bak och studsar fram med tån. En rejäl sträckning. Hon får boxvila ett par dagar med promenader.
 
 
* Mars bjuder på en väldigt varm framhov (höger) som är en misstänkt hovböld.
 
 
Jaha detta är under de senaste sju månaderna, vad väntas de framtida sju åren tro??
 
 
 
 




Hos veterinären

Jag mår inge vidare så ska snart lägga mig under täcket igen. Men jag kände att jag ville uppdatera lite här inne om dagen medan det fortfarande är fräscht.
 
Som sagt har jag tyckte Fifa kännts konstig, i ridningen arbetar hon inte korrekt och speciellt inte i tölt och skritt. Tölten har ju varit våran grej förut men den har blivit jätte tråkigt, hon kan varken paddla på i stora rörelser, långa steg eller snabbt, det blir en kort stel svag tölt. Skritten där har hon ju mest sänkt ryggen. Traven och galoppen har varit ok. Jag har länge länge trott att det är samma ländmuskel (höger) som spökar, tycker hon skjuter upp den ordentligt, och jag har ju tidigare visat detta på bild. Sen har vi tänderna, hon har ju blött ur munnen två gånger och jag har varit så fundersam för inte har jag tagit i henne så värst mycket, faktiskt mindre på sista tiden, så där har jag varit lur på om det är några tänder som spökar. Dessutom har hon varit så grinig ett bra tag,
 
Eftersom min finka äntligen är fixad och påställd var det bara att fara ner till kliniken med min lilla häst. Dock mådde jag jätte jätte dåligt och hade haft en tuff natt, men jag kände att jag måste försöka hålla ut och hjälpa Fifan nu. Så in i finkan och iväg. Per kände igen oss direkt och han kom ihåg allt om Fifas krumbukter och historia. Det första vi gjorde var att skritta längs en korridor där Per tittade på hennes rörelsemönster. Sedan gjorde vi samma sak i trav. När vi trallat klart i korridoren sa han med stor säkerhet att han såg var felet satt : Höger länd/kors. Han förklarade att hon skjuter upp den sidan och liksom rör sig inte symetriskt. Han sa att detta syntes väldigt tydligt, dessutom erkände han att så fort jag visade henne i skritt tänkte han för sig själv "åh herregud hur skall detta se ut i trav!" då han såg en sådan tydlig "rörelsestörning" men faktum är att hon såg bättre ut i traven och med detta förklarade han att hästarna rör höfterna olika i de olika gångarterna. De rör mer fram och tillbaka i höfterna i skritten än vad de behöver göra i traven och därför syns det mer i skritt. Här klingar det återigen bra på min beskrivning då jag tycker tölten och skritten har varit riktigt dålig - och dessa gångarter har ju samma rörelsemönster, så det är ju inte så konstigt.
 
Så det blev till att droga ner min lilla häst och köra shockwave på detta område. Sedan blev det tre olika muskelavslappnande sprutor. Per trodde på den här behandlingen och det gjorde även jag, det kändes så himla skönt i hjärtat att allt jag kännt och där jag trodde felet satt var korrekt. Skönt i mammahjärtat. Men jag känner ju den här hästen i minsta detalj, jag vet direkt när något är fel. Om två veckor skall vi på återbesök. Så det blir fyra dagars vila för Fifa och resten promenader med massage och stretch. Det passar ju mig utmärkt, för som jag är nu klarar jag inte av att rida, så den planen var ju ypperlig. Idag höll jag till och med på att svimma där mitt i allt så jag fick sätta mig på golvet, tur att dom på kliniken är så gulliga. Egentligen hade jag inte ork nog att fara iväg idag då jag är så pass dålig, men jag kände att jag ville få detta gjort nu, så slipper jag ju fundera något mera på detta.
 
Så ville jag såklart att han skulle kolla tänderna också då jag misstänkte något tok. Jajjamenjsan, hon hade vassa kindtänder på båda sidorna, jag fick själv känna och det gick inte att undvika. Så det var bara att raspa och sedan var det lent som en babystjärt. FAAN vad härligt att jag har kännt och trott rätt hela tiden, fatta vilken skön känsla att få den bekräftat men också att det VAR något fel på min häst, nu kan det ju bara bli bättre, oooh vad jag längtar tills jag får börja arbeta henne igen, det här kommer ju bli bra det! Så har jag ju min egna finka nu också så det är ju bara att fara överallt vart jag vill när jag vill. Martin tycker vi ska sälja den och köpa en bättre boggie vagn istället haha han är så gullig han, men det känner jag mig inte alls stressad med, nu har jag ju en finka i alla fall och det känns toppen! Vi får förnya oss senare, nu vill jag bara kunna ta mig någonstans :)
 
 
 




Tappar tänder

Fröken pöken mini bus ser förjävlig ut i munnen, hah! Nu börjar hon tappa tänder. Jag har sett två till unghästar som har sett lika ful ut i munnen när de har varit dags att tappa så jag blir inte orolig faktiskt, men det är inte vackert. Det är liksom som om tänderna halveras eller att det växer tänder framför. Jag har inga egna bilder men fann en på google.
 
Såhär förjävligt kan det se ut i en unghästs mun. På den här bilden är det en unghäst som precis varit hos tandläkaren. En helt normal unghästmun. Den blodiga tanden till höger är alltså den gamla tanden och skall snart tappas, medan den övre är den nya som kommer fram och samma på andra sidan. Det ser lite freak ut men man behöver inte oroas om man möter den här synen, de ska tydligen se lite freak ut ;) Hade jag inte vetat om detta innan hade jag nog blivit rätt orolig!
 
 
 
 




Vill ha!

Kyro riding gear har mycket smaskigt må jag säga. Och jag vill så gärna ha en engelsk nosgrimma med riktiga pärlor på (inte diamanter) nu finns en uuuursnyggt på Kyro som jag dregglar efter. Tyvärr är det achem (fast det kanske går att få bort) och sedan funderar jag på om det kanske inte är lite för brett för min smak, skulle vilja se det på en häst. Fast jag har en plan, jag funderar på om jag inte ska skapa mig en egen pärlenosgrimma. Har klurat lite på ideér kring det så får se om det blir av :)
 
 
Finns även som pannband (Vilket är onödigt för Fifas lugg)
 
 
Seeeeen dog jag lite till när jag såg detta bruna pärlepannbandet (pannband by M). Jiiisses perfeekta färger åt Kaera. DET kommer jag nog införskaffa när hon skall ridas in. Det kommer ju bli asssnyggt på henne. Det nedre var ju också förjävla fint, typ ett sådant armband önskar jag mig.
 
 
 




Film: Hältan

Vi filmade Kaeras hälta när hon gjort sig illa. Jag vet inte vad som hände men förmodligen en sträckning, det var ju ganska halt och hårt i hagen. Hon ville som sagt då inte stödja på vänster bakben, hon satte endast i toppen av tån och hoppade framåt. Hon var rejält halt och hade verkligen besvärligt att gå, hon andades tungt vid varje steg och nickade med huvudet, hon hade rätt ont med andra ord. Meeen det var bara en sträckning för bara efter två - tre dagar kan man säga att hältan var som bortblåst. Skönt att man vågar gå på magkänslan och testa sig fram vad som är det bästa. Boxvila i fyra dagar samt små promenader varje dag med lindade bakben - sedan blev hon pigg och frisk som en nötkärna!
 
Hoppas det är slut med en massa skador och elände nu ett tag. Ge mig en hyfsad lugn jul i alla fall! Nu så, ska jag visa filmerna i alla fall. Första filmen är dagen efter hon gjorde sig illa. Där haltar hon inte så farligt mycket om man jämför med hur hon hoppade fram dagen innan, men man ser ju att hon fortfarande har det besvärligt. Är man observant så blir rörelsen bättre mot slutet i filmen ju mer hon rör på sig. Den andra filmen är från dag tre och fyra. 
 
Kolla i HD :)
 
 




K

Kaera är börjar bli riktigt bra nu, syns knappt någon hälta, i så fall bara en liten ojämnhet. Dessutom stödjer hon nu på benet igen, woohooo! Snart ska hon få komma ut till hagen, men jag känner INTE att jag har bråttom med det, bättre att hon får vila för mycket än för lite. Det säkra före det osäkra. Hon är sjukt duktig i alla fall. Jag blir helt såld på denna dam. Nu står hon liksom uppbunden på riktigt och jag kan knata in i andra rum och dona, mocka och städa stallet. Hon är sjukt snäll och duktig. Står där så stilla och lugn. 
 
Raspen har ju blivit lite värre och sökt sig längre upp på benet. Så idag skulle jag få bort den där skiten. Jag har drääänkt benet med dermo green någon dag innan och idag var det bara att pilla bort massor med skårpor. Fick sitta och peta ett bra tag för det var en hel del under den där enorma pälsen, men till slut fick jag bort allt tror jag och fislisan hon stod så jäkla snällt på gången, tålmodig vill jag säga. Hon är otrolig min sköna böna <3 Luddra massor med klorhexedin schampo som fick verka länge innan jag sköljde av, sedan dränkte jag med massa dermo green. Nu jäklans ska det väl försvinna! Har en bra känsla på det ;)
 
Kolla hon står på två fötter :O! Haha
 
 
 
 




Läget nu..

Jag tror jag kan fortsätta uppdatera om Kaera utan några problem nu faktiskt. För jag är ganska säker på att detta handlar om en skaplig sträckning precis som jag trott från början. Idag tog jag ut henne fem minuter för att röra på henne, samtidigt som jag bad Martin att filma (som jag kommer visa framöver). Hon var faktiskt bättre i hältan, klart hon haltade skapligt och ibland släpade hon liksom till i tån emellanåt, men hon satte ju ner foten som vanligt annars och knatade piggt på framåt och ju mer jag gick desto bättre blev hältan. Hon hade en del energi och ville gärna springa, min lilla fis <3 du får ta det lugnt och se till att bli bra igen.
 
Nu på kvällen tog jag ut henne igen och hältan var ÄNNU bättre. Nu gick hon normalt med benet och hoven med "lagom hälta", haltade till extra någon gång, förmodligen för att det högg till någonstans, men annars gick hon villigt fram. Busig och tokig, krökte på nacken hon ville helst jogga bredvid mig, min lilla fis, det är ju underbart att se henne så glad och pigg i alla fall. Det känns så sköööööönt!!!
 
Hon ska fortsätta få stå inne någon dag till, hon har så mycket energi i kroppen så jag är rädd att hon kommer flänga och slänga sig i hagen. Det får bli några såna här korta promenader istället. Jag är väldigt säker på att hon halkat eller trampat till snett i hagen. Tänk att de kan bli SÅ halt av en sträckning,för hon stod ju nästan på tre ben där ett tag och typ hoppade framåt med toppen av tån. Fast det klart jag fick jävligt ont när jag fick en smäll i nacken, det var ambulans, bår, nackrage och massa god morfin. Så en smäll på muskeln kan göra jävligt ont. Nu får vi hoppas att detta håller i sig och går mot rätt håll, det verkar ju gå åt rätt håll med min vän också men hon är fortfarande nedsövd och halva skallbenet är för tillfället bortopererat, det kommer bli långa sjukhusveckor för henne <3
 
 




Hovis var här..

Hon skodde om Fifa och verkade mina andra två troll. Ääääntligen vinterskor, yees som jag längtat. Däremot gick ridturen åt skogen, en spänd och pigg häst, resulterade med sänkt rygg, korta steg och kort nacke, ingen trav, tråkig tölt och galopp, stel skritt. Jajamensan det är ridning det, nej men jag hade nog inte förväntat mig något annat och jag var ganska trött och less för dagen. Imorgon kommer det gå bättre :)
 
Bitter stod som vanligt som en gud, det har han gjort under alla sex år jag ägt honom, han är så snäll och duktig i allt han, prinsen min, men Kaera, jisses. Hon är som en ängel sänkt från himmelen. Jag är så stolt över den där skrutthästen. Hon är helt fantastisk! Hon stod så jäkla snällt uppbunden när hovis verkade och donade. Hon stod tio gånger snällare än Fifa, som om hon inte gjort något annat. Blev lite vingligt ibland men det är ju inte så konstigt. Jag var så glad så jag ville hoppa på alla fyra haha, att man kan bli så glad över något sånt liksom?
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Frågor till er

*  Vilka tider får era hästar som står installad komma in på kvällarna och ut på mornarna?
 
-  Min önskan är att de gånger mina hästar står installade vill jag ta in de så sent som möjligt, brukar kunna bli vid nio- tio tiden på kvällen, tidigast har blivit åtta. På mornarna varierar det mycket beroende på om jag är ledig eller om jag ska upp på skola eller på annat. Är jag ledig vill jag gärna ta ut dom fem eller sex på mornarna men det styrs väldigt om jag ändå ska upp en speciell tid.
 
 
 
*  Hur ofta utfodrar ni grovfoder om dagen och hur många timmar är det mellan varje utfodring?
 
- Jag brukar ge tre gånger om dagen och det tycker jag egentligen är för sällan, är jag hemma så brukar det kunna bli fyra gånger om dagen. Här varierar tiden, på senaste tiden har de fått frukost klockan sju på morgonen då jag far iväg på praktik, men ska jag till skolan blir strax efter fem på morgonen, som sagt det varierar beroende på hur mina dagar ser ut. Det händer att jag kliver upp fem på mina lediga mornar (men då har jag lagt mig sen igen haha). Lunchen varier också mycket men jag försöker dela upp tiden så det blir jämna timmar emellan givorna, tolv-ett-två där någonting kan lunchen bli, får de lunch så tidigt som tolv då får de garanterat hö en gång till innan kvällsfodringen som brukar vara mellan nio eller tio på kvällen.
 
 




Film: Stretcha länd och kors

Jag brukar som sagt stretcha Fifa ganska mycket och jag har tidigare fått förfrågningar hur jag stretchar, så jag tänkte visa lite nu hur jag gör när jag stretchar ut hennes länd och kors som jag tycker funkar ypperligt!
 
Jag har tidigare fått en övning från hennes kiropraktor, det har funkat helt ok men jag tycker inte det har funkat lika bra EFTER ett ridpass, jag har inte fått ut hennes muskler på samma sätt som innan ett ridpass. Därför har jag fått klura och prova mig fram till något annat som skulle dra ut hennes muskler på ett bättre sätt. Så efter lite inspiration hur Lina ställer upp Sjöfn så har jag lärt Fifa att flytta framfötterna millimetervist på samma sätt. Det är kanonbra både när det kommer till lydnad eller om man som Lina nu har gjort, ställer upp hästen, eller om man vill stretcha så som jag gör.
 
Jag ber henne då bli så lång hon kan bli genom att få henne smyga fram med frambenen, sedan locka henne med en morot så hon sträcker hela sin kropp efter den. Hon är riktigt duktig och hon drar ut både rygg, länd och kors rejält. Hon kan ha lite för bråttom ibland men det är så typiskt hon ^^ Jag ska visa:
 
Hahah jag tycker synd om Martin då jag tjatar med min fråga om han filmar hela hästen hahah.
 




Dermo green

Var en sväng till stan för att småhandla lite åt hästarna och bland det köpte jag salvan dermo green på Grafströms för Kaeras rasp. Det fanns mycket olika salvor och både jag och butiksbiträdet funderade på vad som kunde vara bäst. Men eftersom det var torskleverolja i dermo green så valde jag den. Torskleverolja har jag mycket goda erfarenheter av då jag använde ren sådan olja till Bitters sår på skenorna. Det läkte hur snabbt som helst och jag var mäkta förvånad över den mirakelkuren. Dessutom luktade dermo green sådär skogs-mint-grönt-starkt. Så den tog vi och efter en dags användning måste jag säga att den mjukat upp skorporna kanon så det var lätt för mig att pilla, det här tror jag på! Dyr var den inte heller.
 
 
 
 




Sårets gång

Såhär har sårets läkningsprocess sett ut, tog ungefär totalt 5-6 veckor att läka.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Idag är såret borta och pälsen har växt ut :)
 




Vilken?

Vilken skulle Kaera passa i tillsammans med sin färg?
 

 
 
 
 
 




Vaccination avklarad!

Snuppan! Hon var ju superduktig! Hon stod som ett ljus när hon äntligen fick sin sista vaccinationsspruta. Gud så stolt jag blev. Haha och jag som förvarnade veterinären att hon kunde vara lite svår att spruta, men icke. Man blir ju verkligen paff då hon alla andra gånger fått halvt panik och trängt in en i väggen och sedan poff så går det hur bra som helst. Duktiga lilla Kaera, mammas stolthet! Men fy gröne för räkningen jag fick, ändå hade hon varit till flera här i byn och det blev lika dyrt, jag blir förbannad alltså! Aldrig mer distriktarna, nästa gång kan jag förmodligen ta med henne ner till min rätta veterinär (om hon nu inte går och gör sig illa snart igen) men vaccinationsbiten är klar.
 
 




Klorhexidinschampo

Check! Införskaffat. Nu ska den eländiga raspen bort! Tror det blir suveränt. Hitills har jag tvättat med ljummet vatten och såpa samt tvättat med klorhexidinmedel så gott jag kunnat, men det blir mycket mer effektivare med detta schampo.
 
 
Apoteket 140:-
 
 
 
 




Rasp?

Jag tror Kaera har rasp på det benet som var skadat. Jag är nästan säker på det efter att ha undersökt lite noggrannare. Benet var ju rätt så fuktigt ett tag när hon gick med bandaget ute, vi hade väldigt regniga och fuktiga dagar, så någon form av svampbildning måste det ha blivit som sedan kanske utvecklats till rasp?
 
Märkte även ett kalare område under all hovskägg vilket det kunde bli av rasp. Hon har ju som sagt små sårskorpor lite här och där, de försöker jag peta bort så gott det fick, sedan tvättade jag hela benet noga med ljummet vatten och såpa. Det blir till att införskaffa klorhexidinschampo imorgon. Dock tycker jag inte benet ser så hemskt ut faktiskt, det kunde ha varit mycket värre så jag hoppas det går till sig snabbt.
 
 
 
 
 




Såret

Såret läker som sagt fint. Det har blivit en skorpa och pälsen har så gott som vuxit igen det. Däremot känner jag massor med skorpor runt benet lite överallt där bandaget suttit och jag är brydd vad detta kan vara, inte tror jag att alla dessa (sex-sju) skorpor är sår, för hon har inte några alls på de andra benen. Kan det var svamp tro? Dessa hade hon inte då jag tog av bandaget för över en vecka sedan utan det har blivit nu för ett par dagar sedan, hmm. Jag tvättar och donar hela benet i fall att. För övrigt ser allt fint ut.
 
Såhär såg såret ut då jag tog bort bandaget för sista gången. 6 oktober.
 
 
 
 
 
 




Fri tillgång?

Jag tycker nästan det är självklart att lilla Kaera ska ha fri tillgång på hö. Hon är liten och ska växa och bli stor. Just nu går hon och Sollilja i en egen hage mittemot stora sommarhagen. I den hagen står en höbal som de kan mumsa fritt på och där står mesta dels av dygnet när jag inte låter de gå med de andra över nätterna eller några timmar om dagen då och då. Bitter är en häst som behöver äta mycket och har hitills också fått gått på fri tillgång så gott det går under alla år jag haft honom, han blir aldrig tjock, han är så fin i hullet, finast av de alla <3
 
Fifa däremot.. tittar hon på mat så bang! Det går INTE. Stackarn, hon står och stirrar på de två små surt tvärsöver vägen där de mumsar hö bäst de vill. Jag tror inte hon är så glad över det, men det finns inte på världskartan att hon kan gå där, och absolut inte som hon börjat se ut nu, finns gott om hull med andra ord nu när hon är avställd och hennes enda uppgift på dagen är att äta :) Jag säger då det - Ponnysar!
 
Hur fodrar ni era unghästar? Går de på fritillgång?
 
 




RSS 2.0