På volt
Idag blev det ridning i snön ute på en åker. Jag kände att vi bara måste rida på volt någon gång! Skritt trav och galopp. Barbacka igen. Eeeh ja ni vet ju hur det är att rida i snö, lite mer skumpigt va hehe, jag fick kämpa för att hålla mig kvar kan jag säga. Det är ju en skiiitbra träning för balansen och en jävla utmaning, men stackars lilla Fifa, hur jävla lätt är det att arbeta med en obalanserad matte på ryggen? Ja ja hon får stå ut, jag ska bli mer balanserad så är det bara. Hon gick på jättefint, både i trav och galopp och galoppen var ju kanonfin, nästan så vi stod på stället. Finast var ju vänster varv, höger blev nästan lite för inåt lutad ibland och inte lika uppåt som i vänster, men så är det ju, de har alltid en bättre och en sämre sida :)
Snacka om att man får bra hjälp med snön, att det kan bli sådan skillnad! Bra träning för både kondition och muskler, så detta ska vi ge oss in på mer. När vi red hemåt och kom på vägen kändes allt skittråkigt, alla gångarter, hah då var man så van vid det där runda, gungiga fina i snön och så kommer man till det stötiga och orena tråkiga. Det är ju samma när jag ridit med vikter och tar sedan av dom, då känns allt blaha. Dessutom var ryggen väldigt nere i skritten idag också, fattar inte vad felet är!! Hon lyfter den annars så fint i de andra gångarterna och speciellt i galoppen, men i skritten är det som att sitta på en gunghäst, jävligt tråkigt och jävligt weird.
Köpt nya skyddsboots, ett par vita fina :) Sedan klippte jag av achem remmen på nosgrimman så det enbart blev en engelsk, fiint!
Krasch!
Idag var Bitter och Kaera på bushumör när jag kom för att hämta Fifa. De sprang järnet i hagen. Matte var tvungen att stanna till och kika en stund. Bitter slutade ganska snart men min minsta lilla fis hade lekglädjen kvar och drog järnet för sig själv. En sväng, då stannade hon, tittade på mig sådär superbusigt, laddade och for iväg i full jädra galopp emot mig, svängde av förbi mig och runt, bara det att hon hade sån jääävla fart och underlaget är fortfarande lurigt, så vad händer.. kraaasch hör jag och ser hur min häst ligger på backen och glider två meter på röva. Aj aj aj aj, Ja det där kommer kännas imorgon kan ja säga, hua. Hon såg inte halt ut på något vis, mest brydd, dock släppte det ganska fort för sedan var hon i all världens fart igen, galoppa, stegra och bet mot Bitter. Buspuppan <3 men den hästen är en olycksfågel kan ja ju säga..hua.. ja jag väntar bara på den stora smällen, även om denna smäll var rejäl.
En brydd Kaera som återspeglar händelsen..
En bra galoppövning.
Vad har jag gjort idag?
Ridpass: Uteritt
Tid: 30-40 min
Utrustning: Barbacka
Fokus: Galopp/ träna rygg.
Övning: Rakspår. Rygga och fram i galopp.
Jag ska berätta lite om en övning som jag nyss börjat med och som jag tycker är tio tummar upp. Jag rider mycket galopp nu, det har bara blivit galopp de senaste två dagarna, ut i skogen. Både fattningar och lite längre sträckor i arbetsgalopp. Jag är noga med att jag gasar iväg med henne ibland också så musklerna länger sig, sitter man bara och fingalopperar är risken att musklerna blir korta och stela, det är viktigt att de får sträcka ut ibland, så tips ett är att du brakar järnet emellanåt. Jag brukar oftast göra det i slutet av ett pass, både för belöning och att sträcka ut muskler.
Den övning jag gjorde idag var rygga och fram i galopp. Vad händer? Genom ryggning lyfter de upp ryggen och är man snabb fram i galopp så får man med ryggen och de kommer upp och fram. Detta är en kalasbra övning, den stärker på många vis och man märker hur kvalitén i galoppen förbättras vid varje fattning från en ryggning samt att hästen kommer uppåt så mycket mer.
Dock är det inte bara att backa hästen och sedan smacka fram den. Ryggning är också en konst och skall ridas rätt. En häst lyfter inte ryggen bara för att du backar den, det är väldigt viktigt att man inte bara drar den bakåt i tyglarna, det som händer då är att hästen oftast tar upp huvudet, tappar rygg och energi, det kan den också göra även om den inte lyfter huvudet. Tyglarna kan jag absolut använda på en häst som inte fattar ryggningen riktigt men jag använder samtidigt mina ben (bumpar bakåt) och liksom med en känsla i kroppen försöker få hästen att rygga, det räcker inte så, jag vill även att den ska samla sig och ge efter, det ska inte finnas ett motstånd i bettet.
Hästen skall dessutom rygga rakt, det vi gör då för att korrigera hästen är att flytta bogen och inte bakdelen, då kommer den tappa all jobb och sin överlinje. Om hästen ryggar åt höger så fortsätter vi med samma energi att rygga den men vi rätar upp den på en rak linje genom att flytta bogen. Detta kan vara lite klurigt om man aldrig gjort det, för det handlar inte om att vi skall rygga på en rakt linje längs vägen, du kan rygga rakt även om det skulle vara tvärs över vägen, huvudsaken att hästens KROPP är rak och att den inte flyttar iväg bakdelen. Något annat viktigt att tänka på är att du arbetar den bakåt med samma energi som man arbetar framåt, det ska vara driv fast bakåt, inte segbacka vilket jag tror det är det största felet många gör, man tar ett steg i taget som Ior i nalle puh, ja då är det ju enbart lydnaden men arbetet det försvinner ju garanterat, då får vi aldrig fram den där effekten vi vill åt, den ska arbeta sig bakåt inte fuska sig bakåt. Det är inte svårt för varken djur eller människa att gå baklänges, inte ens för en bil. Det handlar om HUR man gör det.
Här har vi ju en riktigt fin ryggning. Hästen ger efter, lyfter ryggen och sätter sig på baken, man ser även att detta inte är en smygande ryggning heller. Tänk de första fina galoppstegen från det här, inte dåligt!
Så det vi vill är att hästen formar sig, backar rakt, lyfter ryggen och ger eftergift, DÅ driver man fram den i galopp och här får man vara snabb så den inte börjar trava eller skritta, då har man tappat hela poängen, fram i galopp på en gång. Det kan underlätta om du tar fram dina händer snabbt och smackar fram den lite raskt. Risken finns att håller man in händerna vid manken/sin mage ger det en signal som kortar upp och bromsar ner hästen, det som kan hända är att den inte kommer fram och länger steget, risken finns att man bara kortar hästen, spänner bogarna och får inte den där fina stora rörelsen som man är ute efter, att ta fram sina händer ger oftast en klar signal till hästen att den ska fram och upp i galoppen.
Som på första denna bilden, där tar ryttaren fram sina händer, och hästen kommer upp och fram.
Källa: Malinweb
Här är en liten mer ökad galopp, men även här visar man hästen fram och upp med händerna
Till en början vet ju inte hästen vad denna övning handlar om och då får man såklart sänka kraven, om den tar något skritt-trav-tölt eller annat steg än galopp från början så är inte det hela världen, driv bara upp den i galopp så fort det går, då kommer den så småningom fatta vad som ska hända efter en ryggning och vipps så fattar den galopp stillastående. Detta är både en nyttig och rolig övning men även väldigt jobbig, så sitt inte och rygga och fatta galopp under hela passet! Då kommer hästen tappa både glädje och ork.
Det jag har gjort när jag fattat upp i galopp är att hon får ta några få steg sedan har jag bromsat upp henne och det ska vara raskt och helts utan tygeltag, Vi vill att hästen nästan ska tvärnita och använda baken. Gör den inte det så gör jag en one rain stop, och det behöver inte vara en kraftig sådan egentligen mer än att vika in huvudet åt sidan, den här övningen går ju inte i sådant högt tempo heller. På så vis kommer vi även få en mer lyhörd häst och ju mer lyhörd och lydig den är desto bättre och lättare kommer det gå att göra övningen. Denna övning kan man göra i ALLA gångarter.
Personligt: Fifa var jätteduktig med detta idag och hon lyfte verkligen ryggen och kom upp, hade i galoppen jättefint. Det som inte gick bra idag var att i skritten hade hon så sänkt rygg och inte kunde jag riktigt jobba upp den heller, den är lite sänkt annars också när hon går i hagen, knepigt, blir skönt när ja kollar upp henne.
Lillan
Vill rida min minsting nuuuuuu <3 Hih lillpärlan min. Läget med henne då? Jo det är bara bra, busig och go, nyfiken. Kommer oftast varje kväll rusande när jag visslar, då är det dags att byta hage :) Dock är det protester på mornarna när hon ska tillbaka till storhagen, nej då står vi vid grinden ett tag innan vi kommer in, tjurskallen! DET är hennes tjuriga sida, att frysa fast. Pruppunge!
Hon är bra busig, försöker hitta på nå jävulskap lite nu och då. Mineralbaljan kan jag inte ha på backen längre, den vänder hon upp och ner efter en minut. Så då tog jag upp ett däck och la baljan i, fem minuter senare ligger baljan upp och ner på backen igen utanför däcket som hon lyckats förflytta flera meter bort. Gah! Detta däck lade jag under badkaret där vi har vatten, badkaret stödde endast mot kanten av däcket för att få en vinkel uppåt då det läker i ena sidan, här hade jag en bra chans att lägga baljan i däcket som satt fast under det tunga badkaret, och det gick... ett par dagar. Sedan låg däcker flera meter bort från badkaret och baljan var återigen på backen. Så baljan har jag nu tagit ut, däremot så fortsatte jag ha däcket under badkaret ändå för lutningens skull, däcket var dock alltid flera meter förflyttat varje morgon. Hon är en odåga min älskling!
Hööks
Fränt täcke må jag säga på Hööks :D Mums något jag skulle kunna köpa ;) Men har ju nyss köpt ett fleece med halstäcke - som dessutom har mycket bättre lösning och passform. Men fränt var det.
Min isprinsessa <3
Idag tog jag en kort barbacka tur med Fifan. Min älskade lilla Fifa. Jag hade bestämt mig för att enbart rida galopp och skritt, ingenting annat. Och så blev det och det av ruskigt roligt, hon var dessutom ruskigt duktig. Galoppen börjar ta sig mer och mer, säker och uppåt, lugn och fin med bra takt, vänster galopp har bättre takt och flyt än höger men jag känner att det kommer bli superbra ju mer vi rider på :) Tog en sväng runt kalvstigen, det var perfekt underlag, packad fin snö och min fina isprinsessa var så glad och framåt, älskade häst <3 Traven kändes riktigt fin med bra sväv när hon hamnade i den, men jag bröt ändå av till skritt eller galopp. Tränade både fattningar, längre sträckor, kort och snabbare galopp. Finaste Fifan <3 Längtar tills jag kan rida imorgon igen.
Beep
Smärta och annat skit förföljer mig än, livet är en kamp kan man ju säga. Usch.
Tog en promenad idag med Fifan och longerade henne lite, orkade inte med någon ridning idag. Ja det finns ju de som påstår att det går såååå bra att rida på volten på isen, ja jag vet inte hur dom bär sig åt men Fifa satte sig på röva några gånger för att det var så halt. DET GÅR INTE! Vill till ridhuset =/ I alla fall var hon på bushumör idag så vi konstrade lite med den spanska skritten och skutta omkring :) Mammas fis!
Vill ha vååår nuuu!
AaaarghhH!!
Idag kände jag att jag MÅÅÅÅSTE ringa Per. Och sen kände jag att jag vill slå huvudet av alla idioter som lovar men inte håller vad de lovar och som segar på så in i helvete. Vad skönt det skulle vara, att få slå till lite folk man är less på. Jag MÅSTE få finkan NUUUU för jag måste till ridhuset och MÅSTE till en tränare. Fan ta folk som lovar och som skiter i det sen....
FUCK U!
Mystur!
-20 grader ute, strålande sol och knarrande snö. Klart man ska ut på tur. Jag och Fifan <3 Först tog jag och kände igenom hennes rygg, länd och kors. Man ser så tydligt att höger sidan är mer uppskjuten och ibland reagerade hon när jag klämde och donade. Ibland blev hon till och med arg, men det blir hon ändå för ingenting haha. Ne men det är nog något tok med muskeln där och kanske någon fler stans också som jag inte ser, så jag SKA ta henne till Per och hoppas att de kan ta emot mig, för det vet man ju aldrig, men vill så gärna komma till honom, han är så bra!
Fisen kändes bättre idag, tyckte hon kändes bra faktiskt, och bättre emellanåt. Galoppen är väldigt stadig, ganska kul, den har ju lätt blivit oren och flack rätt fram på rakspår emellanåt men det är den gångarten hon håller bäst just nu, liiite rundare med längre kliv skulle jag vilja ha, men det kommer :), kul! Traven var bättre idag än igår men det är verkligen inte från hennes bästa sida. Tölten ok men den är som den är än, jag tror det har med korset att göra, så om hon får lite massageterapi där kan det nog släppa en del. Skritten tog hon långa steg i. Nej men jag tyckte hon kändes fin idag. Vädret gick ju verkligen inte att klaga på! Och inte frös jag heller.. sällan jag fryser nu mer :P
Jag o pruppi från Januari 2013
Mammas bus!
Kan inte sova
Usch vad jobbigt när man inte kan sova. Jag vill bara somna nu! Jag är aldrig trött på kvällarna, usch det är så jobbigt. Det var annat när man praktiserade, då somnade man på en gång. Ont i huvudet har jag börjat få också, ovanligt va :P Nej John Blund var är duuu??
Jämföra
Tänkte gå in lite mer på det jag pratade om i förra inlägget att mina damer har olika förutsättningar och att Fifa inte är den lättaste hästen att rida. (Vad vet jag det kanske inte Kaera är heller, men jag är ganska säker på att hon kommer vara lättare gångartsmässigt)
Det här är bilder från idag. Här ser man ju skillnaden. På Fifa ser vi att ryggen är inte särskilt uppe, ingen form och takten är oftast fyrtaktig, framtung. Lite orättvisa bilder för hon kan trava finare men jag jämför som sagt idag. På Kaeras bild ser man att hon har ryggen uppe, fin form, vinklar in jättefint inunder sig, är uppe och framåt, rätt takt och ser allmänt riktigt trevlig ut.
Även på djupsnö bilden så blir traven oren på Fifa, det ser man på den diagonala delen att den är inte korrekt diagonal och ryggen är inte speciellt uppe heller, och ingen form. Efter tre steg tappade hon traven och föll in i galopp. På Kaeras djupsnö bild ser vi att diagonalen är korrekt, hon kommer framåt och upp, vinklar in bak och har en trevlig form, överlinjen är ok! Traven behåller hon lättsamt.
Jaha..
Idag är det en vecka sedan jag ställde av Fifa pga att hon kändes konstig. Idag kändes hon helt ok, mycket bättre iaf än sist, fast tycket traven är trist ändå, o andra sidan så kan jag för tillfället inte avgöra om det är att hon känner av något i kroppen eller om det är den där svåra, orena traven som är här igen som bara behöver mjukas upp? Ja jag vet inte jag får rida på helt enkelt.
Däremot tycker jag att det länge varit neråt i ridningen, det har kommit några ljusglimtar ibland men ne annars tycker jag det mest är down, så jag har bestämt mig för att ta henne till min veterinär när finkan är klart (OM den bli klar, blir förbaaaannnaaad). Min veterinär har bra koll på det där med muskler o.s.v och det var ju han som fann hennes "problem" när ingen annan gjorde det. Så jag ska nog be honom kanske känna igenom henne men främst köra shockwave på höger länd och bakåt, där hon alltid haft lite problem.
Idag var hon väldigt svankig igen när jag ridit och detta STÖR mig, fattar inte varför hennes rygg är så fram och tillbaka. Hur kan den bli svankig emellanåt? Det är väl jag som är så jävla fet som sitter sönder hennes rygg, hah ne men alltså man börjar bli så jädra less på det här så man blir ironisk. Vart har min häst tagit vägen och är jag så in i helvete dålig på att rida? Ja det måste väl vara något sådant. O andra sidan har jag börjat insett att hon har kanske en sämre överlinje och rör sig väldigt hejsansvejsan, om jag jämför henne med Kaera. Så visst, det kanske inte är så konstigt att det är svårt att rida den hästen med helt taktrena gångarter med sväv, gung och lyft överlinje när hon själv aldrig rör sig så i naturen... O ena sidan så behöver inte alla hästar röra sig fint heller, men så jag upplever henne i ridningen många gånger är så jag ser henne springandes i hagen. Så kanske ligger någonting i det, hon har det liksom inte naturligt i sig som Kaera och då blir hon kanske något svårare att rida..
Tölten kändes ok emellanåt, traven kändes fin en bit men resten blaha. Galoppen ok faktiskt, hon håller den bra på vägen och är rätt uppåt, men önskar lite mer sväv, gung och rundad, den är lite stötig faktiskt, förmodligen fyrtaktig också. Haha ingen gångart är taktren typ haha. Ne vintern verkar inte vara vår tid, våren däremot har hitills alltid varit så jäkla utvecklande och bra, så nu längtar jag till våren. Negativ bitch? Ja jag känner mig som det, men man börjar bli desperat efter en lång tids downies.. så det är väl inte så konstigt, man brinner för det här och kämpar som fan och ändå får man aldrig uppleva wow riktigt, jag vet ju vad hon kan..
Tror ni man blir less på sånt här eller?
Fifa stod på bakbenen mer än hon någonsin gjort och tror ni jag fick någon klockren bild eller? Antingen blev dom suddig eller som dessa - ur bild. Missade till och med när Bitter stegra, NÄR BITTER STEGRA! Ååååh...SURT
R.I.P Skifa
Fick en chock när jag såg att min älskade Skifa, (Skifa frá Holum) är död. Hon dog nu i augusti. Fick bara för mig att titta på worldfengur för jag kom på att jag måste ha under alla år uttalat hennes namn fel. Hon uttalas Skiva men jag har sagt Skifa. Ja ja meeen.. det var sorgligt :( Nej! Jag hann aldrig träffa henne igen. Första islandshästen jag någonsin suttit på och min första favorithäst som låg mig om hjärtat. Jag var tolv år när jag träffade henne, sedan den dagen fick jag alltid rida henne på ridskolan och på ridlägren. Sorgen var obeskrivlig när hon såldes vidare. Älskade häst... kommer aldrig glömma dig. Till minne av henne OCH Tibra (Som ännu är vid liv) kommer jag att döpa mina framtida föl till dessa namn, Skifa och Tibra. Vi får hoppas att det blir små stoföl. Hej då Skifa <3
Transportdekal
Vore inte helt fel va:D???
Svans kvalité
Kaeras svans blir jag alltid lika... fascinerad över? Haha ja men jag har aldrig haft en häst med en sån svans förut... tror jag. Den här är spikrak, platt silkeslen och tunn OCH jävligt lång, måste nog toppa den. Fifas svans är lite strävare, fluffig och tjock. Haha ah jag är nog en aning knäpp men jag tycker om att titta på den ^^ Där med har jag inte sagt att den är vackrast, något tagelfattig, men det gör inget för hela hon är vacker och jag gillar hennes svans ändå ^^
Buddies
Saknar fjantarna <3
Back on track nackkrage
Ja nu har jag äntligen en nackkrage från back on track. Så Jag hoppas den ska hjälpa lite, hade velat att den gått upp längre i nacken men vi får se hur detta funkar. Fifan har ju ett back on track nättäcke och det tycker jag har funkat bra.
Film
Jag tog upp bollen till hästarna och lekte lite med dom, har alldeles för mycket fri tid. Både Fifan och Bitter var superbusig. Och oj oj oj oj vad flooooottt Kaera sprang, meeeen och inte filmade jag heller. Jag hade varken tänkt filma eller fota för det gör jag ju jämt så fort de är i rörelse, så jag tänkte låta bli den här gången. Men när Kaera sprang så där jäkla flott, alltså shiit vad hon sköt ifrån och liksom studsade med bakbenen fram och upp upp, åååh vad fin hon var <3 Så jag tog upp kameran, ja jag hade filmningen på en sväng när hon dansade fram men vad händer jo jag har zoomat in så man ser bara hennes päls, fan vad jag svär i filmen och försöker fixa till det men mobilen har hakat upp sig. Haha man hör på filmen hur jag svär och har mig. Så det blir ju att leken avtar och jag försöker få till min jävla telefon, och när jag äntligen får till den så är inte hästarna så busiga längre, rätt så tråkiga med mest jogg och "måste springa" och lite trötta. Tänk att man aldrig får de där fina stunderna på film.
Mm
Ny dag nya tag eller hur? Igår hade jag så ont i nacke och huvud igen. Jag kan bli tokig på det här alltså. Snälla snälla låt mig inte få ha ont idag. Jag måste i alla fall söka mer hjälp. Finns något som heter Vitalmetoden, en speciell massagemetod som brukar hjälpa mot det jag har spänningshuvudvärk blandat med migrän. Det är bara så, efter sju år har jag fått nog, det har blivit värre och livet är inte roligt längre så nu måste jag försöka alla knep som går.
Mina hästar har fått gått i två olika hagar ett tag. Fifa har fått stå själv i lilla sommarhagen och de andra två i den stora med fri tillgång till mat. De ser varandra hela tiden, de har ju bara vägen emellan sig, men samtidigt så vill jag inte ha Fifa själv. Så idag när höbalen tog slut fick hon komma in till de andra. Höbalen ska nu då stå i lilla hagen istället och så får Kaera och Bitter stå där över nätter nu och då istället, men annars ska de alla tre gå tillsammans. Fifa är så rund om magen, fattar inte medans Kaera är spikrak. Bitter är pensionär och har lite buk men inget mer. Just nu ser Fifa ut som en liten shettis :P Längtar tills vi båda är hel och bra igen så vi kan börja träna, och längtar tills karlsloken tog lite ansvar och fixa min transport någon gång, hur kan man lova och lova och det händer inget? O andra sidan vill man inte anlita någon annan för han är billigast, det kommer gå på en slant ändå men har vi anlitat någon annan har det blivit riktigt dyrt. Så vad gör man liksom...
=/
Hur kan man vara stark för andra när man inte är stark själv? Livet är en kamp varje dag och jag börjar längta efter ett ljus...
Mina tankar att leda unghäst
Idag blev den en prommis med islandsdamerna i det vackra solskenet, uuunderbart. Kaera var på tårna och hade mycket att titta på, järnvägen var lite läskig men det tog inte lång stund innan vi var över. Jag tror det är smart att ta ut henne på lite promenader innan jag börjar ta henne som handhäst. Hon måste coola ner sig lite först :)
Jag tänkte skriva lite hur jag tänker om att leda unghäst o.s.v. Jag tänker inte säga hur man SKA göra, men jag kan berätta hur jag gör och tänker kring det. Jag har inte haft en sån här ung häst förut så egentligen har jag inte tidigare erfarenheter, den yngsta hitills ha varit fem och då har de själva haft lite erfarenhet i bagaget från förra ägaren. Kaera är ju helt grön så hon är ju min lilla testkanin kan man säga.
Först och främst ska Kaera veta vart jag står och går och hon ska hålla sig på det avstånd jag vill. Hon får gärna gå bredvid mig och ibland lite framför om jag tillåter eftersom hon behöver peppas och få bättre självförtroende. En häst som helst vill gå framför en hade jag hållit bakom mig. För mig är det viktigt att Kaera stannar så fort jag ber om det, det vill säga att jag är i position jämnsides hennes bog och för upp min hand som ett stopptecken samtidigt som jag ibland kan lägga till hooo. Det är då viktigt ATT hon stannar då och inte några steg efteråt.
Jag ser även till att ha henne vid min högra och vänstra sida lika mycket, jag lovar låter man de bara gå på högersidan så är det helt klart annat att ta hästen på sin vänstra sida helt plötsligt. När jag började lära Kaera att ledas hade jag henne på höger sida mer, när jag sedan skulle börja träna höger och vänster så hade hon svårt för att ens gå framåt när jag hade henne på vänster sidan. Idag går hon framåt och det är lika lätt på båda sidor, däremot är hon lättare att stanna vid högersidan, så detta bevisar bara att jag gått med henne mer på den sidan. Så gå med hästen på båda sidor lika mycket.
Om hästen är osäker på att gå framåt så står jag aldrig och drar i hästen. Oftast ställer jag mig i den drivande positionen, bakom hennes bog med längre grimskaft och ber henne gå framåt. Detta har funkat kanon eftersom det betyder framåt. Jag tror man många gånger glömmer bort detta och ställer sig framför hästen och kanske drar i grimskaftet, i längden tror jag inte på detta, lär man sig att stå i en drivande position och låter hästen gå fram först vinner man nog mycket mer på det, och speciellt när man ska börja lastträna hästen. Att stå framför och dra i hästen blir som en liten blockering kan jag tycka, men ibland kan det behövas i vissa situationer när inget annat går, men jag tror att i det långa loppet så vinner man mer på att träna i den drivande positionen.
Hästen kommer då exempelvis ha lättare att gå in själv i finkan, ska vi annars stå mitt i det där lilla svarta hålet hästen själv ska in i blir det väl självklart att det är ännu läskigare att gå in, man måste komma ihåg att hästar har klaustrofobi. Även om unghästen är lättlastad från början och man smidigt leder in den i finkan själv, kan det komma senare att den blir svårlastad och då spelar det ingen roll hur mycket du drar i hästen, däremot säger jag inte att det är fel, det är väl det vanligaste man gör när man leder in hästen någonstans, men jag tror man vinner så mycket mer på att börja driva fram hästen själv i olika situationer. När man sedan ska upp på ryggen finns ingen som kan dra fram hästen över olika "läskiga hinder" som vattenpölar, sly, diken eller annat dylikt. Har man då redan från backen lärt hästen gå fram själv i drivande position blir det nog mycket enklare uppe från ryggen sedan eftersom det är samma sak. Man använder kroppsspråket helt enkelt. Hästarna drar inte i varandra, varken när de vill få fram eller stanna någon. Så när jag kommer börja lastträna Kaera ska hon redan från början få gå in själv. Jag tror lite på den metoden.
Har jag sagt att hon ska gå på min vänstra sida och dessutom hålla sig på sidan och inte bakom mig så är det så. En unghäst kan ju lätt vingla lite på vägen så helt plötsligt hamnar den på andra sidan om mig eller bakom. Då är jag snabb genom att sträcka ut min hand på den sidan jag ska ha henne, som ett ledande tygeltag och sedan "fäktar" jag med min andra hand mot henne bakom min rygg, ungefär som att jag driver henne tillbaka åt sidan igen, och det här är jag supersnabb med, det ska ske på en gång hon hamnar i fel position och helst innan hon hamnat fel. Det här lär dom sig rätt snabbt och Kaera ör väldigt snabb att korrigera.
Jag vill inte att hon vänder huvudet ifrån mig för att titta på massa annat om det nu inte är något som skrämmer henne väldigt och hon måste få se vad som händer, det beror på situationen. Men att hon vill stå och se sig om och sträcker undan huvudet från mig det får hon inte göra "Ja men hon måste ju få se lite om sig" hon kan nog se en hel del ändå, men hon är ute med mig och det är mig hon ska ha koll på. Att låta en unghäst få så fria händer och titta på allt, DET tror jag man förlorar mycket på, då får man en okoncentrerad och tittig häst sen i ridningen, jag vill att hon ska ha full koll på mig när vi är tillsammans. Titta kan hon göra i hagen.
Skrämmande saker? Ja något som är ta för givet är ju såklart att man själv behåller lugnet. Jag vill ha mina axlar avslappnad neråt. Lagom långt grimskaft, inte för långt och inte för kort. Många gånger håller jag handen med grimskaftet i lagom höjd och visar vägen framåt, dit ska vi. Att spänna upp axlarna och kroppen, hålla hårt i grimskaftet och spärra upp ögonen själv på det hästen tycker är otäckt det tror jag inget på och absolut inte i det långa loppet. Jag vill bara oberörd och inte göra sådan stor sak av det. Är Kaera rädd för järnvägen som hon var idag då går jag inte fram och tillbaka över det för att träna utan jag tar det de gånger vi ska över, för gör jag rätt och visar mig så oberörd och lugn de första gångerna, då kommer de släppa till slut, men jag tror att vi människor många gånger är omedveten hur vi står och hur vi använder vår kropp, vi spänner den nog mer än vad vi tror.
Eftersom hon var så rädd för järnvägen så att hon stod som värsta gunghästen och flera meter mellan fram- och bakfötterna skakandes så ställde jag mig på järnvägen snett framför henne och visade lugnt med min hand vägen fram. På så vis stod jag över det läskiga och bad henne lugnt gå förbi mig. Jag har kunnat ställa mig i en mer drivande position men avgjorde att göra annat i den här situationen. Däremot stod jag inte framför henne med något tryck i grimskaftet, det hade bara fått henne att vägra ännu mer. Flyger hon åt sidan, hoppar till bakom mig eller ner i diket över något läskigt när vi går tittar ja inte ens på henne, jag går lugnt framåt, nästan lunkar och visar att det fanns inget att ens reagera över. Ska jag börja korrigera var jag har henne, korta grimskaftet och se vad hon blev rädd för, då har jag gjort en grej av det hela och gett hennes rädsla uppmärksamhet. Går man däremot på vägar som är väldigt trafikerade så har jag såklart lite mer koll på var jag har henne om hon nu skulle vara på tårna, men aningen stannar jag eller håller grimskaftet i lagom längd. Man måste ju ta säkerheten först, men regel nummer ett vid skrämmande situationer är att vara lugn och oberörd i både kropp och själ.
Jag gör ju inte allt jag står för korrekt, det är mycket enklare att tycka en sak än att handla därefter. Klart jag säkert går lite fel med min kropp ibland och är inte tillräckligt snabb alla gånger o.s.v. men det är den här tanken jag står och arbetar för. Nedan här har vi en film när Kaera var halt och jag ska promenera med henne. Jag är spänd och uppgiven och tänker inte klart. Jag gör en del småmissar men rättar mig sedan mer mot slutet. Det här är en rätt så ny "metod" jag börjat med och det är både ovant för muskelminnet samt i stressade och pressade situationer, jag har själv under alla år varit den som dragit fram hästen, reagerat när det blivit rädd o.s.v. allt sånt som jag jobbar emot idag. Det jag först gör i filmen är att försöka dra henne fram, sedan släpper jag trycket i grimman några gånger utan att jag fått resultat vilket inte heller är rätt, man ska ge efter när man får resultat aldrig annars, jag kommer sedan på mig själv och ställer mig vid hennes sida och då går hon fram på en gång. Jag har kunnat ställt mig längre bak i en mer drivande position men här gick hon så fort jag backade bak vid hennes sida.
En te
Men! Nu har jag ytterligare fått ett mail av en trogen läsare som saknar min blogg. Och återigen känner jag mig så elak. Jag själv skulle ju tycka det var supertrist om min ena favoritblogg försvann. Aaah, jag får försöka tänka som så att det kommer bli så mycket bättre att blogga sen om jag får öppna den när jag är redo :)
Men att så många verkar sakna och ha följt mig så länge, det visste jag inte, folk som inte ens skrivit en ända kommentar här. Nej men det är ju roligt såklart. Kommer bli extra roligt att öppna den igen nu när så många under den här tiden har hört av sig. Klart man blir mer peppad.
Förberedning för handhäst
Fundilerar på om jag ska ta Kaera på promenad imorgon eller binda henne vid Fifa. Skulle vilja börja ha henne som handhäst men eftersom hon är lite seg att leda och kan frysa fast i backen så känns det som att jag måste börja vänja henne igen från backen innan jag rider en annan häst och har henne med. Egentligen skulle man haft någon som red bakom när man ska träna henne som handhäst de första gångerna, på så sätt har man någon som kan driva fram henne varje gång hon stannar, så jäklans svårt att göra det själv, oftast får man hoppa av och försöka få henne att gå igen vilket inte heller är easy alla gånger. Antingen står hon alldeles stilla, ställer sig på bakbenen eller så går hon några steg och sedan när jag väl hoppar upp på Fifa igen och ska rida framåt så fryser Kaera återigen. ELLER så ska hon in på alla vägar hon ser och får hon INTE det så fryser hon också, som sagt ibland är det svårt att träna en unghäst utan hjälp. Längtar iaf tills jag kan ta med henne, så ja kan ta ut båda mina damer :)
Pics again :)
Det har kommit mycket pudersnö så jag var tvungen att ta lite nya bilder idag. Bad Martin busa upp dom men eftersom min karl knappt orkar springa hundra meter så blev inte fotostunden lång haha, men jag förstår han, otränad och fet i djupsnön, haha ne nu var jag dum, älsklingen min, han hjälper sambo sin! <3 Och bara på Kaera förstås haha. Några favvo bilder:
Fina läsare <3
Tänk att det fortfarande kommer in mail då och då om att bloggen saknas. Det är fint <3 Fast än känner jag inte alls för att öppna den, men när man får ett sånt här mail då skär det lite i hjärtat:
Hej Linda!
Har följt dig & Fifa under några år nu & även Kaera på din blogg, det har motiverat & inspirerat mig mycket dom dagar jag inte orkat ta mig igenom, ( pga sjukdom i familjen).
Blev så otroligt ledsen när jag märkte för ett tag sedan att du valt att låsa bloggen & att jag då inte längre kan gå in & läsa & följa dig & dina hästar.
Blev så otroligt ledsen när jag märkte för ett tag sedan att du valt att låsa bloggen & att jag då inte längre kan gå in & läsa & följa dig & dina hästar.
För mig känns det lite ibland en skyldighet att öppna bloggen då det verkar vara så många som mår bra av att läsa den. Jag känner mig elak det gör jag, det känns som om jag stänger ute en massa människor som tagit del av mitt liv ett bra tag, men jag måste vara ego, jag är inte redo och jag måste återfå en styrka och motivation igen. Jag hoppas jag en dag kommer öppna bloggen igen, det gör jag verkligen.
Bjöd in - hon kom fram :)
Idag lekte jag med Kaera (kan inte låta bli) och flottpuppan var så flott att jag skulle haft kameran med mig, men äh orkar inte släpa med mig den jämt. För första gången så kom hon in till mig när jag bjöd in henne, det har hon inte gjort förut utan bara sprungit iväg men den här gången kom hon till och med springande mot mig <3 Testade detta några gånger och de flesta gångerna kom hon alltid. Börjar nog få ännu ett starkare band med tösa, men faaan ja ska ju låta bli hästen!! Det äääär så svårt. Jag borde skicka iväg henne på bete i sommar, samtidigt som jag blir lite feg att skicka iväg henne av vissa orsaker, en är ju att hon kanske kan skada sig - oropuppan här! Hon har ju sån otur jämt och därför blir jag lite nojig, har jag henne hemma har jag stenkoll, men det absolut bästa vore om hon fick vilda till sig lite och vara ifred med en flock i hennes egna ålder, jag får se hur jag gör.
Min absoluta favvobild <3
Snutt är inte bra
Tog en tur med prupp idag, skrittade en timme och provade alla gångarter sista biten hem, men hon känns inte riktigt hundra. För det första vill hon bara vända hem och stannar och segar på vilket inte är likt henne. Sedan använder hon ryggen väldigt dåligt. Steglängden är inget att klaga på och hon känns ju väldigt mjuk, men det är något som inte stämmer och jag kan tycka att traven blir lite ofräsch och ibland slår hon även ihop vilket hon heller inte brukar göra. Så nu får hon vila ett par dagar/en vecka så får vi se om hon blir bättre. Min snutta <3
Fel att göra fel?
Varför är det så fel att göra fel när fel betyder att man lär sig göra rätt? Det finns en storbloggare som brukar få ganska mycket skit (även mycket hyllningar också för den delen) men det klagas och petas ofta i hennes val när det kommer kring hästarna. Fel hit och dit och hur tänkte hon där och det där kan aldrig vara bra o.s.v. Det här får väl mer eller mindre alla bloggare vara med om, men ju större man är desto mer skit får man.
Nu har Linda funderat igen. Varför är det så fel att göra fel? Man kan ju aldrig göra rätt hela tiden och man lär sig ju av sina fel. Felen är en del av lärningsprocessen, de måste finnas för att man ska kunna utvecklas och ta sig framåt. Ändå är det så fel att göra fel? Jag tror det är därför folk många gånger är rädda att visa och berätta helheten kring sig själv och sin häst. För skulle man göra något litet fel eller något utöver det normala så blir folk som tokiga eller jävligt surriga, och det vill man väl såklart undvika. Det är ju inte direkt behagligt. Inte konstigt att många har så dåligt självförtroende och självkänsla när det kommer till ridning och allt vad hästar innebär. Så på ett sätt förstår jag att man inte alltid visar sanningen, exempelvis i bloggar, att allt istället är som guld och glitter, samtidigt tycker jag man är stark och modig om man vågar visa sig, det här är jag, hela jag och här är alla mina rätt och fel.
Tänk vad mycket fel jag gör i både hantering och ridning med hästar. Jag vet att jag gör fel ibland för jag kan inte allt, men jag provar mig fram. Kanske kommer jag inte fram till rätt metod eller lösning alla gånger, men tänk så mycket jag lär på min resa. Tänk vad mycket fel DU gör. Man ska bara våga erkänna det för sig själv och våga acceptera det. Jag har ridit islandshäst i ca tolv år men RIDIT i snart två år, och vad har man hunnit lära på två år? Tänk vad jag kan om tio år! Man kan inte skynda på kunskap, den kommer med tiden, förutsatt att man har intresse, vilja och möjligheter till att lära, men det finns så otroligt mycket att lära och man blir aldrig fullärd, då kan man tänka sig hur många år man fortfarande kan fortsätta att lära. Vi säger att jag kanske kommer få lära mig i femtio år till, vad är två år av femtio år? Det är inte fel att göra fel och det är verkligen inte fel att inte kunna allt, man är på en resa och man lär sig hela tiden. Det är rätt att göra fel för att fel ska bli rätt.
O andra sidan kan man ju fundera på: Vad är fel? Vad är fel för mig och vad är fel för dig? Det finns så mycket olika vägar att gå, så mycket olika metoder och filosofier så för någon kan ett rätt för en annan bli fel. Fel kan ju vara väldigt bra ibland för det kan leda in oss på en väg vi kanske aldrig nått utan det felet. Man brukar ju även säga att hästen måste göra fel för att kunna göra rätt - det tror jag om oss ryttare också. Våga göra fel, det är en del av resan.
Sen finns det ju fel som verkligen är fel, inte schyst eller rätt mot djuret i fråga - men det är ju en annan sak. Den här dagen på bilden var en så rätt dag så jag var alldeles lyrisk. Finaste dagen!
Nyskodd puppis!
I morse klev jag upp och tog in islandsdamerna, gav dom mat och fixade i ordning i stallet för att hovis skulle komma. Tog och bryggade lite kaffe som jag sedan tog upp till stallet i en termos. Hos mig ska det vara trevligt :) Fifan skulle skos om och det absolut skönaste med stall är att jag inte behöver vara med. Bara ställa in hästen i boxen och så går man upp efter ett par timmar och där står en nyskodd liten pålla. Jag gick och lade mig i sängen och sov igen i några timmar ^^
Det lustiga var att hovis hade lämnat ett meddelande där det stod att hon tyckte Fifan var varm höger bak och undrade om hon sträckt sig. Ja hon kändes ju lurig igår så det ligger något i det. Dock kändes hon inte varm när jag kollade men vi skippade ridningen idag och tog en liten prommis i det vackraste vintervädret hitills. <3
På tur
På tur med Erika. Var kanonkul och hästarna var taggade :) Fifa kändes dock lite konstig efter ett tag, vet inte vad det var om hon sträckte sig eller nått. Men emellanåt kändes hon fin :) längtar till nästa gång så kul med sällskap!
Projekt: Hästtransport
Något annat som kanske är på G är hästtransporten som vi köpte för nån tusenlapp, fynda fynda. Jag ska måla om finkan på en gång när den är färdig, både invändigt och det yttre. Samt beställa någon logga, vet bara inte vad, om jag bara ska ha en islandslogga eller en text till också? Hmm tål att tänkas på. Sedan när man har pengar vore det ju KANON att ha en kamera till finkan så man har lite koll. Speciellt när man ska börja köra unghästen och allt. Mycket projekt har jag alltid på gång men det blir ju av också, bara det att är man beroende av andra så kan det ta tid.. tydligt det.
Finkan är rejäl och fin faktiskt, synd att det inte är boggivagn men man kan inte få allt. Mattan är bytt både på rampen och invändigt vad jag förstod. Nya fjädrar, nya lampor, nya däck tror jag, och så var det något mer jag inte minns idag. Invändigt är den ful men med lite färg så blir den som ny :) Stödhjulet må vi nog behöva byta. Taket är det viktigaste just nu, sedan får man ta de andra småsakerna. Det farliga nu med att man skaffar finka är att folk kommer ringa och vilja låna den, vilket jag egentligen INTE kommer vara så intresserad av, det är nog bäst att man är tyst om den. Jag vet att det är svårt att få tag i finkor men jag förstår även varför folk inte vill låna ut dom.
Lite bilder på vagn hur den ser ut för tillfället..
Finaste B
Haha älskar den här bilden på Bitter älskling <3 Han är bra fin han med när han visar den sidan ;) Se så han sträcker ut, finaste bästa B!
SkiLlnad på bus
Mina två jäntor är så olik varandra. Till och med när dom busar. Är det någon som kan se skillnaden i deras bus? :
Ja skillnaden är väl att Fifa blir mer ponny bus och Kaera kan nästan bli lite hingstig och ska visa sig stor och snygg. Fifan kan väl också visa en mer graciös sida när hon kröker på nacken, kastar med frambenen och ska visa sig snyggast, men i det stora hela kan jag tycka det är en stor skillnad på deras lek. Fifan är lite mer ponny och Karea lite mer..hingst haha? Båda är i alla fall riktigt rolig att titta på, och fota ;)
Haha ja har man inget annat att skriva om så hehe...
Ponnybus
Min häst fick komma på promenad idag. Jag är inte fullt återställd så vill inte rida än, men promenader är ju bara nyttigt. Så då tog jag silverdamen med mig och om hon blev glad! Vi busade hon och jag sida vid sida, hon flög i luften, bocka, stegra och älskade att busa med mig. Det är så kul att ha ett sånt band med sin häst, att man bara kan busa och leka sådär som vi gör. Den här hästen har sån stark personlighet, den starkaste jag sett!
Hon är otroligt min lilla ponnybus, och otroligt ful dessutom, faaasen vad det vrir om i magen när jag ser henne, TUNNA! Shit hur kan hon bli så rund?? Hon ser så jäkla.. gammal ut och sliten när hon får stå såhär och runda på sig, och inte rör hon sig så värst graciöst nu heller, men jag älskar min fula ponny ändå <3
<3
Fem månader!
Fem månader. FEM MÅNADER?! Jag har haft min minstingen i fem hela månader redan, snart ett halvår! Shit hur kunde det gå till? Erika, fem månader!! Du må ju ha haft Solis i strax över fyra månader i alla fall? Jisses tiden går fort och snart sitter jag på hennes rygg :) Iiiih. Jag är väldigt förväntansfull, ska bli så kul, samtidigt så har jag inte super bråttom, ganska skönt att ha en häst som bara ska stå ett tag och växa på sig ;) Men det klart man längtar. Nej vi måste fira fem månader med lite bilder. Här kommer de resterande bilderna som jag tog sist.Tyvärr är som sagt många av dom i dålig kvalité.
- Hästar bits där fram och sparkar där bak / Elmo
<3
Min lillpära <3
Fröken bus!
Jag tänkte att jag skulle ta med mig kameran idag, men äh jag ändrade mig, det var kallt och det skulle väl ändå inte funnits något att fota. Trodde jag. Kaera var på tårna, sprang som en liten hingst efter Elmo. Stegrade ett antal gånger mot Bitter och slängde med hovarna precis som en...liten hingst. Hon blir så jäkla stor och ställer sig verkligen rätt upp, ibland ser det ut som om hon vill lägga benen över Bitter, men den tråkpruppen avisar henne bara, han är så jäkla tråkig. Stackars minstingen, men hon gör tappra försök. Hon blir nästan lite små hingstig tycker jag haha. Dessutom verkar hon gilla att stå mycket på bakbenen, får hoppas att det inte är något hon får för sig i ridningen.
Fan att jag inte hade med mig kameran :P Och telefonen dog. Imorgon kanske hon har samma energi, kanske får ta med mig kameran. Annars då? Ja jag har fortfarande väldigt ont i nacke och huvud, det dalar väldigt så det finns inte så mycket att uppdatera om hästarna faktiskt. Fifa får stå ett tag tills jag är bra, jag kan ju lova att hon är rund om magen den jäntungen. Nu är kylan och snön här, så vi får hoppas att det håller sig så och att snön fastnar på isen någon gång.
Nio syskon
Jag gillar som sagt att forska runt lite efter Kaeras släkt då det verkar finnas mycket att hitta där ute. Så jag fann en sida med hela nio syskon till henne på Helgagårdens Islandshästar. Alla nio efter Meitill. Ganska kul :) Och läser man om dom verkar de flesta vara väldigt lovande och har framtiden för sig. Kul! Trycker man på bilden kommer man fram till sidan!
Wow?!
Jag har varit med om något helt otroligt idag. En av svärmors vänner fick höra att jag hade ont i nacke och huvud. Så hon tog och frågade om inte hon kunde få heala mig. Eeeeeh ja okej inte för att jag tror på något sånt, jag har blivit "healad" förut och inte fasen hände det något då. Så jag satte mig i soffan och lät hon gör sin grej. Hon värmde sina händer genom att gnugga dom mot varandra, sedan föll hon in i en djup koncentration, lade sina varma hände mot mitt huvud och bad mig tänka på något fint. Mina tankar föll direkt på Kaera, hon och jag på en ridtur ute på en blomsteräng, Plötsligt börjar jag känna något i min kropp, och det börjar små snurra. Helt plötsligt händer något kraftigt och jag hoppar till i soffan som om någon skrämt mig. Jävlar, vad var det där? Hon håller återigen mitt huvud och det dröjer inte länge förrän det snurrar som fan och någon slags varm energi far genom kroppen, så jag ännu en gång flyger upp. Whaaaat? Tredje gången jag hoppar till kraftigt så ger vi oss. Hon som har healat mig är alldeles rödblossig och svettig, vi höll på i bara några få minuter.
Aldrig har jag varit med om något liknande, något gjorde denna kvinna med mig, något hände i min kropp. Jag har aldrig varit med om maken. Jag kände mig alldeles matt och något chockad, hon själv var helt färdig. Hon blev helt slut av att göra detta på mig. Jag vet inte hur det fungerar, om det är all min smärta som på något vis är energi för henne som försvinner. Hon reagerade ordentligt på detta i alla fall och samma med mig.
- Ja du verkar ju vara rätt så mottaglig. Säger hon sen.
Det hade varit intressant att fortsatt en stund till, men det var så otäckt, obehagligt fast ändå inte, jag kan inte påstå att det smärtade eller gjorde mig illa på något vis, det var bara läskigt men ändå en frän känsla. Wow. Efter det här så förstår jag att det finns så mycket mer där ute. Min nack och huvud smärta då? Ja alltså jag kände mig hyfsat innan hon började med healingen, jag har bytt medicin och den har funkat skapligt, så jag hade ju knaprat i mig några tabletter någon timme innan hon satte händerna på mig. För tillfället känner jag mig fortfarande skaplig, men jag kan inte bedöma om det är tabletterna eller hon, men oavsett så gjorde hon något med mig som är svår att slå. Något jag önskar de flesta fick uppleva..
Kylan på väg..
BANG. nu smäller det rejält åt andra hållet. De tio kommande dygnen ska vi få en jävla kyla, ner mot - 20 grader. Nu kommer tydligen vintern...vi kan ju hoppas på snö också.
Aj aj aj
Det är halvt plågsamt att sitta här, men gör en liten uppdatering. Har sån smärta i nacken och huvudet, ännu värre idag. Ringde doktorn igår men fick inte komma, de ville att jag skulle gå till sjukgymnasten först, så fick en tid dit i morse. Sjukgymnasten kände och klämde, ställde frågor. Gav mig övningar (såklart) och satte två nålar i nacken en kvart - jävlar vilken hjälp när man håller på att dö av smärta. Jag har så ont må ni tro, jag bara grinar och åmar mig. Kan inte sova, bara svettas, skakar och har sån smärta. Ligger jag får jag ont, sitter jag får jag ont och jag är för trött för att gå runt hela tiden.
Äter massor med tabletter men de hjälper ytterst lite. När jag kom hem från sjukgymnasten idag blev verken värre och jag grina i panik. Martin visste inte vad han skulle göra stackarn. Jag fick så ont så jag ringde till vårdcentralen igen, grinade och hade mig så hon knappt kunde höra vad jag sa, men då minsann fick jag mig en tid till läkaren. Jag tror jag typ har någon inflammation i nacken och behöver medicin för detta, inte några jävla nålar eller övningar. Jag lever inte längre och jag kan varken ta hand om djuren, laga mat, elda eller göra annat som behövs göras varje dag. Imorgon far Martin till fjällen tills på söndag, jag har bönat och bett om att han ska vara hemma med mig när jag har så besvärligt, men jag förstår ju att han vill fara när de har bekostat så mycket på en stuga. Hoppas jag överlever den här helgen ensam. Jag tar snart självmord, jag orkar inte mer..
Gå inte efter show
Nu ska vi se här. Linda kommer återigen med åsikter och tankar. Kuligt va ;) Nej en det behöver ju inte betyda att jag har rätt, men det kan ju vara intressanta tankar kanske.
- Man ska inte titta på en hästs rörelsemönster när den showar. Detta har väl de flesta hört antar jag? Det är nog ingen främmande mening. Det man menar med detta är att alla hästar kan showa, busa och styla sig vilket ger en helt annan rörelse mot för om de bara skulle springa rätt upp och ner (utan show) man vill säga att den rörelsen hästen visar i lek och uppvisning inte är den rörelse man ska gå efter utan man skall gå efter den rörelse den rör sig rent allmänt.
Jag kan på sätt och vis förstå vad man vill mena med detta. Alla hästar har ju någon form av lek- och showsida och då lägger de lite extra vikt på att visa upp flottare rörelser än vad de gör när de bara springer på rätt och slätt. Och det klart en häst som rör sig sådär extremt flott när den bara springer på allmänt eller uttråkad är ju fantastiskt. Det blir väl som en säkrare biljett än en häst som visar sin flotta sida i mer show. Fast jag tycker att man kan tänka om lite här. För alla hästar showar inte på samma sätt och inte lika flott, alla KAN inte visa samma flotta rörelser hur mycket de än showar. På så vis kanske vi kan jämföra hästarnas showiga rörelse som vi jämför dom med den vardagliga rätt och slätt rörelsen.
Fifa kan showa hon, hon rör sig betydligt flottare än normalt vid dom tillfällena, men hon kan inte mäta sig med den show som Kaera ger, det är ett helt annat rörelsemönster som flyter på i en guldvåg. Man kan se att Kaera finner det naturligare och lättare än vad Fifa gör, trots att det är en show. Fifa har svårare att komma fram i showens flotta rörelser, medans Kaera har så lätt att få fram det.
För trots att de är en show de visar så kan vi ändå se en del av hästens potential. Förstå mig rätt nu jag menar inte att alla hästar som rör sig flott i hagen blir lika flotta ridhästar, men oavsett vardaglig spring rätt fram eller show så ser man ju hur den faktiskt kan röra sig. En häst som visar upp sig, kröker på nacken, lyfter ryggen, vinklar in bakbenen under sig, svävar fram i rytm och harmoni - DET är ju detta som vi vill komma åt i ridningen, det är ju här som hästen verkligen arbetar sig framåt och det är det vi ryttare vill åt i ridningen. Jag kan tycka att det visar en hel del vad hästen skulle kunna ge. Det är såhär den ser ut när den arbetar sig framåt med glädje, harmoni och styrka, frågan är om vi som ryttare kan rida fram det. Äh jag vet inte, jag spånar bara lite tankar, men det är ju intressant :D
ZzzZ
Någon snuff som e lite tlött!!
Avelsbedömning: Exteriör
Nu ska vi se här. Jag ska komma med lite tankar och funderingar igen. Kaera är ett väldigt fint sto. Hon är högrest, långbent, stor och smäcker med klara vackra ögon och en glänsande färg, och rörelserna är det ju inget fel på precis. Hon är en väldigt fin häst helt enkelt MEN hur fin på en avelsbedömning och speciellt på exteriörsidan?
Ja i dagsläget nu då. Man och svans till att börja med är tunn och kort, det blir nog inga värsting poäng på den fronten då man vill ha mycket tagel. Hals, manke och bog: Ja hon har en väldigt fin naturlig resning vilket är ett plus men något kort hals vilket givet drar på poängen då man vill ha en lång smal fin hals, bog och manke tycker jag är svår att bedöma men enligt mig tycker jag hon är fin i den delen om som sagt något kort hals. Proportioner blir jag osäker på, hon ser just nu ganska lång ut i ryggen och man vill ha samma storlek på de tre delarna: bog, bål/rygg, kors och rumpa, så där kan det säkerligen också dras på poäng men jag är lite osäker. Rygg och kors, ja vad jag förstått ska de ha en något kortare rygg med ett sluttat kors? Och Kaera har ganska lång rygg, korset dock tycker jag är hyfsat sluttat, mer än Fifas, men där är jag också väldigt osäker.
Hovarna är platta, kanske kan hovslagaren bidra mycket för det men en plattfotad häst får inte heller något vidare poäng då sulorna ska vara bra skålade. Huvudet är inte för stort och klumpigt, det är hyfsat nätt men är det tillräckligt? Huvudet ska vara nätt med stora fina ögon och jag är även här lite osäker men jag tror absolut inte hon får låga poäng för sitt huvud, medel? Sen har vi benställning och benkvalité: Den delen är jag som mest osäker på jag har svårt att se vad som är bra och inte, vad man strävar efter i bedömningen, men långa smala ben med väl markerade senor är ett plus och det har hon ju. Jag tror man vill att hästen skall ha raka ben och en rak rörelse.
Ja då ska vi se, här har vi en hyfsat fin liten häst faktiskt men är hon så pass fin enligt exteriörsbedömnings kriterier? Jag tror inte på att hon har någon super exteriör och jag tror nästan att Fifa kan slå henne där. Hennes snygga far har ju heller inte en super bedömning i exteriören. Se nedan.
| Huvud | 7 |
| Hals-Manke-Bog | 7.5 |
| Rygg och kors | 7.5 |
| Proportioner | 8 |
| Ben (kvalitet) | 7.5 |
| Benställning | 7.5 |
| Hovar | 7.5 |
| Man och Svans | 7 |
| Exteriör |
7.54
|
Han har sämre exteriör än vad min lilla Fifa har. Så ja menar bara för att det är en flott och snygg häst för ögat så behöver det inte betyda att den får fina poäng i en avelsbedömning. Mycket kan förändras med tiden och hon är fortfarande ung, men jag tror man redan nu kan se en hyfsad helhet på hennes exteriör. Kanske har vi gångarterna för oss istället precis som pappa hennes, man kan ju hoppas. För mig är hon finast i världen i alla fall.
Silverfläcken!
Min andra fläck älsklingen!! Hon kan hon åh ;) Fislisan var tokig när hon fick komma ut en sväng till den andra hagen med de andra, hon hade en heel del energi att bli av med. Hon har stått ett bra tag nu pga halkan och vädret men även pga att jag inte har mått något vidare och än är jag inte bra så imorgon blir det farbror doktor. Min lilla ponny är en aning rund.. IGEN. Ja det blir så i år när jag inte kan motionera henne bättre, men hon verkar då vara en häst som kan lägga på sig rejält utan att få något vidare mycket med mat. Som sagt här kommer min andra lill stjärna:
Lika
Jag tycker dessa två bilder är rätt så lik varandra :)
Tösa
Min älskade lilla lilla fläckiga fläck, hon är finaste lila fläcken i världen, fläckiga lilla fläckan! Vi kommer förhoppningsvis få många fina år tillsammans, spännande år. Jag kommer nog få lära mig en hel del nya saker på den här lilla fisen och det ska bli ett stort nöje. Jag är så kääääär så kär, är så glad att jag hittade tösabiten. Gud vad tjatig jag är om det här en alltså hon är ju finast i världen, och alla andra mina djur också för den delen ;) Jag kan inte bli nöjdare än vad jag är.
Kaera från Kvarnbacka
Idag fick hästarna äntligen komma till en ny hage med bättre underlag (som kommer bli ishalka om någon vecka men men) och mina älsklingar var sååå glada och Kaera var busigare än någonsin och flottare än flottet i stekpannan. Yum! Vad hon dansade, jag borde ha filmat meeeen jag älskar att fota så det blev bilder istället. Jag har sjukt många fina bilder på Kaera, såhär många fina har jag nog aldrig fått på en och samma gång och vad hon verkar utvecklas mer och mer i sitt rörelsemönster. Älsklingen mammas! Det kommer bli lite bilder här framöver, har en del att visa men jag tar mina absolut favoriter ikväll :)
De första bilderna är av lite sämre kvalité då det var en jättedimma när jag släppte dom, så jag har redigerat färgerna och ljuset så gott det går, man såg ju knappt hästarna :P Nu kan man ju tro att yeeey vi har massa snö! Eller inte, det är typ bara som en liten yta av skare över gräset, suck, och det lilla försvinner nog snart och blir till en hård backe bläää. Aja man får njuta så länge det lilla varar och njuter det gör jag när jag ser dom här :
Islandshäst i keramik
Vill man ha något lite annorlunda tjusig dekoration så kan man besöka skomarkarns.se där man gör hemmagjorda islandshästar av keramik. Jag tycker personligen de ser urhäftiga ut och man kan dessutom beställa efter sin egna häst. En liten Fifa och Kaera vore inte så dumt på byrån. Hon gör även figurer av glas.
Ingen vinter 2013/2014?
Okej fick höra av Erika att hon hört att (vilken mening!) våren kommer att komma redan i Februari och att det blir ingen vinter i år. Vad tror man om detta? Kan det vara sant? Isåfall neeeejjaaaaoooonjaaa. Alltså fan om vi ska ha sån här halka i två månader till, men om inte så grinar jag inte över en tidig vår, jag är ingen vinter människa så om våren vill komma tidigare : Välkommen. Fast halkan den är jag bra less på och jag börjar bli orolig hur det ska sluta för hästarna.
Ja sån här snö är väl bara att tacka hej till..
Åh myys!
Hiih man blir så glad när man har en sån fin husse som följer en på lördag kväll och hämtar spån till trollena mina, sedan gör han mig sällskap i stallet sittandes i korgstolen äter pepparkakor och surfar lite medan en annan mockar och gör i ordning för silversnutt. Att man blir så glad över sånt. Ja jag blir så himla glad, det är så mysigt och så trevligt. Fisan är nattad och mina andra två trulls har de gött i hagen vi balen. Nu ska vi käka gotta och se film jag, husse och Elmofisen, en kanondag/kväll med andra ord :)
Vill ha sommarrr!!!
Hästligheter
Idag blev det en hästig dag. Först och främst så hade mina kära barfota fjantar förstört sin hage. Övertråden på ena delen av hagen låg på backen samt den övre grindtråden. En isolator var till och med av så jag vet inte vad de hållt på med. Dessutom hade de vänt mineralbaljan upp och ner så den var ett minne blott. Jag vet vem den skyldige är.........
Fröken står med tråden i munnen mer eller mindre varje gång jag kommer upp till dom. Strömmen har vi på men den verkar inte ha nått till den mindre sommarhagen som de står i, men det fixade vi idag så Kaera fick sig en kyss, hahaha ja hon blev bra brydd kan jag ju säga.
- Var fan kom den smällen??
Hagen är dock väldigt isig nu och om någon dag går det inte att ha hästarna i den heller. Suck. Så vi har ordnat en sista lösning och imorgon får de gå över till en liten del av den stora sommarhagen, måtte den hålla sig hyfsat ett tag!!
Sedan bar det av till Ånge ridklubb. Erika var där med Bjartur. Surra lite planer som jag hoppas ska bli av ;) Fick även träffa Solis och Jalmis igen. Solis börjar bli stor den fisen, ska bli kul om Kaera och hon kan träffas igen mot vår/sommar. Vi får väl se.
Det bara fortsätter..
Det små snöar, fryser på och man sitter och håller tummarna att underlaget äntligen kanske blir kontrollerbart. Eller inte, för dagen efter så regnar det och vi har blankis överallt igen.
Jag har märkt att där de spillt hö på backen har gett förvånansvärt bra fäste. Så nu har jag strött hö längst fram i hagen där de går mest och där de är som isigast. Tycker faktiskt det funkar ganska bra, inte vackert men vad ska man göra. De går gärna på den höstig jag gjort. Jag har inte tagit vanligt fint hö rätt ur balen utan tagit det som redan ligger på backen och som är lite ner bajsat och nerkissat, på så sätt äter dom inte upp höet.
Lill Fian är så smal, fast de går på fri tillgång samt har fri tillgång till mineraler och vitaminer. Hon är inte uppblåst så hon har inte proteinbrist, och hon har ju helt okej hull när jag känner över revbenen, men jag tycker ändå hon ser rätt smal ut. Kanske ska jag fodra med lusern igen? Hmm får fundera lite på det.
Mår dåligt
De senaste dygnen har varit otroligt jobbiga för mig. Jag har haft en fruktansvärd migrän och smärta i nacken. Har haft ett otroligt tryck i huvud och öron, illamående, yr och allmänt borta. Jag har sedan sju år tillbaka levt med migrän nu och då men det här slog av alla gångerna. Tårarna har runnit och smärtan har slagit alla tabletter jag knaprat i mig. Martin var tvungen att fara hem från jobbet. I natt var jag så dålig så vi var nära att fara till akuten flera gånger, men så fort jag klätt på mig och var på väg ut till bilen så stoppade min feghet mig. Så typiskt jag. Jag litar inte på folk och speciellt inte på vården. Jag har fått suttit där på en stol med min smärta i flera timmar i väntan på hjälp och jag kände att jag pallade bara inte. Jag skulle aldrig ha fått hjälp ändå, min kära vän som låg nedsövd i flera veckor och opererade bort skallbenet hon for ner på akuten för sin huvudverk någon dag innan hon blev medvetslös, där satt hon i tre timmar men fick fara hem utan hjälp.
Flera gånger vaknade jag av att kroppen skakade något fruktansvärt och huvudet skrek av verk. Jag hade så ont och det var sånt tryck så jag trodde hjärnan skulle sprängas, ändå for jag inte ner till akuten? Ja man är som man är. Jag har varit rädd många gånger att jag ska få en hjärnblödning eller nått. Till slut somnade jag, men då hade jag över förbrukat liniment och tabletter så kroppen var helt mör. Idag är det bättre men det är inte bra och det är nog ingen hit att sitta här heller. Måste nog lägga mig snart igen men är så trött på att bara ligga. Dagarna slösas bort. Jag hoppas jag blir bättre snart för det här är ett lidande av dess like, jag hoppas jag slipper sjukhus men jag tror jag måste fara någonstans och få hjälp. Det är något som är fel.
En stund med bollen
Hon fick en liten stund med bollen, något må hon ju få sysselsätta sig med än att bära ut grimmorna i hagen så de fryser fast i backen eller att peta upp hagens tråd.
Han <3
Här föll jag för honom pladask, när han medverkade som självaste huvudrollen i en traditionell skolpjäs.
2006
2006
Han är helt otrolig, min själsfrände. Jag är så otroligt lycklig lottad som har den karln. Han, han gör mig så lycklig. Han är mitt allt, verkligen och han skulle aldrig svika mig, någonsin, och jag skulle aldrig svika honom. Det finns ingen annan människa på denna jord som ställt upp så otroligt mycket för mig som han gjort, det finns ingen annan som älskat mig så som han gör och det finns ingen annan som känner mig.. som han gör. När familj, vänner, hälsa, eller annat sviker då finns alltid han där. Han har ett hjärta av guld, det renaste guldet som finns. Om jag ens är värd en hörna av det guldet vet jag inte, men jag är så tacksam att han ger mig hela den där fina guldklimpen. Utan honom hade jag nog inte levt det liv jag lever idag och jag har nog inte varit en lika stark människa utan honom. Han är både min drömprins, min bästa vän och min hjälte. Jag kommer föralltid vara honom tacksam och jag kommer föralltid att älska honom. Martin Sven Johan Sundberg.
Min Martin <3
Vem faller inte för en sådan här strålande ängel liksom?!
Usch vad jag är kär...
Tappar tänder
Fröken pöken mini bus ser förjävlig ut i munnen, hah! Nu börjar hon tappa tänder. Jag har sett två till unghästar som har sett lika ful ut i munnen när de har varit dags att tappa så jag blir inte orolig faktiskt, men det är inte vackert. Det är liksom som om tänderna halveras eller att det växer tänder framför. Jag har inga egna bilder men fann en på google.
Såhär förjävligt kan det se ut i en unghästs mun. På den här bilden är det en unghäst som precis varit hos tandläkaren. En helt normal unghästmun. Den blodiga tanden till höger är alltså den gamla tanden och skall snart tappas, medan den övre är den nya som kommer fram och samma på andra sidan. Det ser lite freak ut men man behöver inte oroas om man möter den här synen, de ska tydligen se lite freak ut ;) Hade jag inte vetat om detta innan hade jag nog blivit rätt orolig!
Kaos - Bitterrrrrr!!!
Min Jennifer längtade efter ett inlägg sådär efter ett arbetspass så här kommer ett :)
Ja nu är det ett nytt år och jag funderar på om jag ska vara sådär klyschig och göra en resumé över året som varit, men det tar vi i ett annat inlägg. Nu till nyåret som kom så tog jag in alla mina hästar. För det första skulle det återigen bli plusgrader och småregna vilket skulle betyda mer is i hagen och för det andra skulle vi bort på lite trevligheter så det kändes tryggt att ha dom inne.
Tolvslaget kom, vi firade med att beskåda fyrverkerier och diverse dricka, för mig blev det cola och det dög gott och väl. Vid tre tiden kom vi hem och jag for direkt till Fifa för att släppa ut henne, var lika bra så kunde jag få dra mig lite mer på morgonen. Hon var lite knas och fnös som en fjollig arab, uppspelt minst sagt, men då ska vi inte tala om hur de andra hästarna var i stor stallet. För det första så mötte min blick av en hel tokig svart häst som snurrade runt i sin box, lika mycket som hans ögon snurrade. Han tjöt i näsborrarna precis som Fifa men något mer extremare sedan kutade han rygg och var allmänt.. tokig? Kaera hon var minst lika spänd och väldigt stressad, hon kände sig inte alls trygg i situationen och det tror jag det när hon måste stå med en dåre som boxgranne. Tänkte inte mer på detta utan släkte ner och hoppades på att det slutligen skulle lugna ner sig.
Morgonen kom, eller rättare sagt lunchtiden. Jag drog upp till Bitter och Kaera i planer på att släppa ut dom i hagen igen. Öppnade stalldörren och möttes återigen av två psykopater, nej förlåt den ena var psyko psykopat. Bitter var snor tokig, man skulle nästan tro att en tiger legat och lurat på honom hela natten. Kaera var hemskt spänd och hon stod och skakade som ett asplöv. Bitter sprang runt runt i boxen, fnös och lät en jävla massa. Usch han stressade nästan upp mig, han var urtokig. Kaera försökte få kontakt med honom genom att försiktigt lägga mulen mot hans rumpa, men han snurrade bara runt som en karusell. Kaera såg hemskt stressad ut och jag tänkte hur fan ska jag kunna ta ut de här dårarna - när det är blankis där ute? Min plan var att ta Kaera först, jag bad henne att backa lite då hon tröck sig enormt mycket mot boxdörren, men det gjorde henne bara ännu mer stressad och vips stod vi på bakbenen och försökte hoppa över boxen. Bitter snurrade runt bredvid, tjöt och hade hemskt mycket för sig. Jag blev förbannad på honom att han skulle bete sig så jädra fjolligt, han skrämde ju lillan, dessutom var hon väldigt väldigt smal, hon såg nästan mager ut, jisses!! Tänk vad de kan dra ihop och "magra" vid sån stress.
Min plan fick omplaneras. Fifa. Hon måste styra upp det här. Så jag lämnade dårarna och gick efter min lilla silverdam. Lugnet själv. Jag tog upp henne till de andra och bytte plats med henne och Bitter. Bitter han flög ut och trampade vilt i stallgången, hade brått iväg så han halkade omkring, trodde han skulle bryta benen. Ut med dåren i hagen där han sedan sprang förtvivlat omkring och ropade efter sällskap. Knäpphäst. När jag kom tillbaka till mina islandsdamer var det genast mycket lugnare i stallet. Kaera skakade inte längre och stod rätt så lugnt. Fifa stod i sin box, tuggade harmoniskt på sitt hö och bara va. Min plan verkade ju funka i alla fall. Så jag lät dom stå där en timme tillsammans just för att coola ner lillan. När vi sedan skulle ta ut dom var situationen betydligt lugnare och trevligare, om inte något spänt från Kaeras sida, men det var helt klart kontrollerbart och hon lyssnade till mig.
Bitter har inget bra inflytande på Kaera. Han lär henne bara en jävla massa dumheter genom att stressa upp sig och vara rädd i onödan. Han är största fjanten på den här gården, så det känns faktiskt.. förjävligt. Rätt som det är har han lärt Kaera att raketer är rena livsfaran, vi får hoppas att hon är så klok nog att inse ofaran själv. Jag är så glad att jag har Fifa, hon räddade verkligen den här kaotiska och stressande situationen, skönt att ha en sån häst. Mammas hjärta. Vad det var med Bitter det vet jag inte, han var i alla fall helt jävla tokig, trodde han skulle bryta sig ur boxen där ett tag, en sak är säker, Kaera påverkades extremt av hans beteende.
Linda
