Uppdatering
Tänk att det fortfarande dyker in en del läsare hit varje dag fast jag sällan skriver, ni är otroligt och tålmodiga <3 Ni som inte följer mig på insta, gör det, om ni vill följa vår vardag, där uppdaterar jag oftare. Jag förstår inte varför mitt bloggsug är helt borta. Jag som älskade att skriva. Nog för att dagarna är fulla nu mer. Jag jobbar 50 % på skolan, sedan tar det tid med både Linnéa, hushåll och hästarna.
Förra veckan var riktigt jobbig, Linnéa hade feber i sex dagar, upp mot 40 grader och var väldigt ledsen. Det blev sjukhusvistelse för hennes del och man kom fram till att hon hade urinvägsinfektion. Hon har nu behandlads med antibiotika i 7 dagar och är mycket bättre. Hon har ju gått och blivit hela ett år också <3 Den 7 april firade vi jäntan, ett helt år hos oss, det är helt otroligt. Kalaset blev den 9:e och var väldigt lyckat. Hon fick äta tårta för första gången och lärde sig gå med gåvagnen. Finaste flicka, hon har blivit så stor nu!
Jag då? Ja igår då blev jag sjuk istället, rejält, magsjuka. Fyfan ja spydde och sket samtidigt och bodde på toan från två till sex på kvällen. Jag känner mig bättre nu men har inte fått träffat Linnéa sedan igår mitt på dagen, familjen flydde huset och idag får jag heller inte se henne. Det var jobbigare än jag trodde :´(
Hur går det med hästarna då? Ja Fifa hon står bara just nu, jag har inte möjligheten att hålla igång två hästar och där stöter jag på ett jobbigt dilemma. Jag KAN INTE sälja den hästen, så hur fasiken ska jag göra? Usch vad jobbigt det är när hjärtat talar! Jag funderar då på att betäcka henne, men egentligen så har vi inte råd med tanke på att mycket av pengarna går till kurser och tävlingar till Kaera just nu, samt att bara överleva. Dessutom ska vi flytta i juni och en stor renovering av huset skall göras. Ja, det är inte enkla val just nu.
Med Kaera går det riktigt bra. Vi hamnade i en liten svacka där alla gångarterna blev lite tråkiga. Det fanns inget tryck i steget och överlinjen försvann under mig, men så fick vi lite hjälp av Lina och vips så är min häst tillbaka igen. Den hästen kommer bli grymt fin <3 Hon är skitläcker att rida, wow. Tölten kämpar vi på med, just nu är den väldigt rollig men emellanåt kommer de fina stegen och det kommer bli hur bra som helst med mer träning. På söndag ska vi ställa upp på vår andra tävling och denna gången i Timrå. Tyvärr var underlaget på ovalbanan dålig så det blir att rida i paddocken istället, skiiiit trååååkigt, jag hade verkligen sett framemot att få rida på ovalen för första gången med Kaera. Den 15 maj ska vi också tävla i Timrå, det är mycket nu :)
Det var väl en kort uppdatering från oss :)
Prinsessan
Linnéa blir elva månader på måndag och vips så har vi ettårskalas här. Det är otroligt, att vi har våran flicka. Jag kan nog inte riktigt förstå alla dagar att jag har ett barn, en liten underbar dotter som jag är mamma till. Det är fortfarande för mig helt.. helt.. ja jag finner inte rätt ord. Och snart är ju jänta ett år. Det är ju också otroligt! Jag minns ju förlossningen och tiden på bb som igår, och på något konstigt sätt så saknar jag den veckan. Det var så nya och fräna känslor, något som man bara upplever en gång i livet. För där satt vi, nyblivna föräldrar med en skör nyfödd liten bebis som vi redan älskade än allt annat på jorden. Det var både läskigt och underbart.
Nu är Linnéa inte den där lilla sköra bebisen längre, hon är en liten flicka, en liten person med egen vilja som nu kan ta sig fram själv genom att hasa på rumpan. Äter all mat och tuggar så gulligt med sina små tänder och säger till klart och tydligt om hon vill ha mer. Hon vill vara med en hela tiden, har koll på vad alla gör och ser detaljer som en annan kanske missar. Hon är så uppmärksam och vaken. Busig och tokig, skrattar och pladdrar. Det är aldrig tyst känns det som och skulle det bli det tror man att det har hänt något. Hon har humor och skrattar åt typ allt, en väldigt lättroad liten tjej. Ibland kan hon bara sitta och skratta sådär urgulligt för sig själv, det är sjukt sött vill jag påstå. Hon är aldrig rädd eller blyg för någon, vilken främling som helst får bära och prata med Linnéa och det är rätt skönt.
Hon visar verkligen vad hon vill och inte, hon har humör "precis som mamma" brukar folk säga vilket jag inte alls förstår vad de menar! Blir hon förbannad, blir hon förbannad, då spänner hon hela kroppen, slänger sig bakåt och skriker, vilket på ett sätt är lite kul för det visar ju bara att hon blir allt mer en liten person som faktiskt har egna åsikter som saker och ting. Fast visst kan de tjuriga och griniga stunderna ta kål på en, att vara förälder är inte en dans på rosor alla gånger, men trots det så finns det inget finare än att vara just mamma och just till Linnéa <3
Bildbomb!
Erica fotade oss häromdagen!
Resultat av viktminskning.
Drygt två månader har gått av Fifas träningsperiod, och det hänt mycket med hennes hull. Eller vad säger ni?
Kolla bara halsen vilken skillnad.
Update om Linnéa
Den här lilla tösen är inte så liten längre, hon blir snart elva månader. Jisses, vi firar snart hennes ettårsdag, det är ju otroligt. Jag minns det som igår när hon kom till världen. När vi var på bb och allt var så nytt, läskigt och spännande. Ibland kan jag längta tillbaka dit, det var ju en väldigt speciellt upplevelse och tid.
Linnéa är det full fart i. Hon springer runt i sin gåstol och pladdar (se gapar) hela dagarna. Jag kan säga att hon har en hög ton. Det är sällan tyst här hemma och det känns mer och mer att vara mamma, men det är underbart. Hon är en pratglad och social tjej och det gäller även hos främlingar. Hon är inte den rädda och blyga typen. Klart hon kan bli lite sådär småblyg, flinar lite gulligt och vänder bort blicken lite, men det släpper väldigt fort och hon låter vem som helst få bära, gosa och leka med henne, vilket är väldigt skönt. Vi är ganska mycket hos olika folk. Jag umgås en hel del med mina vänner och familj så Linnéa får träffa folk rätt ofta.
Fast mamma är ändå bäst. Ibland är det bara jag som duger vid jobbiga nattningar, och ibland blir det faktiskt lite jobbigt. Hon sover rätt mycket i vår säng vilket inte är jobbigt i sig, för jag sover lika bra ändå och pappan i huset trivs på soffan, för det blir inte mycket plats kvar då både jag och Linnéa brer ut oss över hela sängen. Det är inte ovanligt att jag vaknar med hennes fötter på min rygg. Det som kan vara jobbigt vid nattningar är att jag ofta måste ligga bredvid henne och vänta tills hon somnar, bara det att fröken vill inte alltid sova utan hellre leka. Dock sover hon fortfarande hyfsat bra och lika mycket som hon alltid gjort. Hon vaknar till några gånger och gnäller/grinar efter nappen men somnar i samma stund som hon får den i munnen igen, dock kan det vara svårare när hon drömt mardröm vilket det har blivit mer av i vissa perioder, då är det bara en runda i huset fram och tillbaka samt välling som hjälper, annar är hon otröslig. Det händer att vi än kan kliva upp halv elva på förmiddagen, men oftast handlar det om halv nio - halv tio.
Hon är så med nu mer, och har verkligen blivit en liten person. Lättroad och leker på ett mer "avancerat sätt" som får oss vuxna kanske inte är så avancerat, men hon utvecklas ju i alla punkter och att leka med Linnéa blir allt roligare. Hon har humör också, jo då, ibland kan även hon bli förbannad. Speciellt om man vill gå fast en vuxen säger annat. Hon kan inte gå själv men går väldigt bra (nästan springer) när man håller hennes händer. Och det där med att krypa det är totalt ointressant än. Så nej, än tar hon sig inte fram själv utan sin gåstol och jag ska väl kanske vara tacksam så länge det är "lugnt" i huset. Fast det klart vi försöker motivera henne. Hon har blivit lite mer mammig, visar mer att hon vill upp i min famn eller bara ha mig där, ändå är hon fortfarande rätt så självständig.
Tänderna har bara vält fram. En hörntand i övre käken är nere, även två framtänder är halvvägs klar och ytterligare en hörntand uppe håller på att träda fram. Händerna är i munnen hela dagarna och diareé har hon haft i flera veckor pga av detta. Fast just nu är hon väldigt hård i magen och det kan ta flera dagar innan det kommer något, stackarn. Jag matar på för fullt med plommonpuré men det verkar hitills inte ge med sig.
Vi försöker komma ut så mycket vi kan, men det har varit skapligt halt här, eller så har det varit superkallt. När vi är ute har det varit pulkan som vi tagit. Linnéa sitter där och bara tittar, gör inte sån stor sak av det. Nu äter hon nästan allt vi lagar, vilket är riktigt kul för hon var ju så kräsen. Dock är det pasta och sås som är favoriten just nu, både hemlagad och på burk. Ersättning har vi slutat med och gått över till välling istället, kanske är det jag som är seg men jag har inte ansett att detta varit något problem. Och välling, de tröstar alla lägen!
Livet rullar på och det är helt enkelt underbart <3
En update
Tänkte kika in här och berätta lite kort hur det går med hästarna. Kaera står fortfarande på vila men den 29 kommer hovslagaren så då ska jag äntligen få rida henne igen, som jag längtar! Tror dock jag kommer ta med henne som handhäst först så hon får upp flåset lite. Det ska bli sååå kuuuul!! Längtar massor massor massor!
Och Fifan får komma ut mer eller mindre varje dag. Och det går faktiskt bra. Jag har mest kört henne då jag kommer åt henne på ett annat sätt samt att det är ju riktigt kul att köra. Alla gångarter har varit rätt så ojämna och takten har inte riktigt suttit hundra, men nu har träningen verkligen börjat ge resultat! Gårdagens körpass var så underbar! Fifan gick som en klocka. Vi tog en ganska lång tur och vädret var kanon, även om både tår och fingrar ropade efter värme. Eftersom Fifan gick så fint framför vagn igår så var jag bra sugen på att rida idag, och det gjorde jag med all rätt. Hon var suuuperfin! Gud vad roligt det var! Klart det finns massor att träna och slipa på men nu ångade hon på riktigt fint med en ärlig och bra framåtbjudning, fin takt och bra tryck. Snacka om att motivationen gick upp i topp. Nu sitter jag bara och längtar efter nästa ridtillfälle.
Jag ska gå in mer på detaljt kring Fifan och vår träning tillsammans men jag måste få lite mer skrivmotivation först för att det ska bli riktigt bra skrivet. För övrigt ska jag tävla både Fifa och Kaera nu i mars. Fifan i V5, T8 och safttölt, Kaera i V5. Vi får se hur det går ;) Någon ville att jag skulle förklara i ett inlägg hur jag lär Fifan tricks, och även där måste jag få motivationen till att skriva, så det blir så utförligt och bra förklarat som möjligt, men det kommer!
Jag är mest aktiv på insta för den som vill se lite mer av oss, harhardulinda.
Nytt trick: Bilder
Har lärt Fifa ett nytt trick, stegra. Och jag som INTE skulle lära henne det, men jag anser att hon mognat på sig genom åren så jag valde att lära henne stegring ändå. Det tog en dag sedan satt det, lättlärd häst det där :)
Mammas pratkvarn!
Jag och Linnéa drog en sväng till stallet där det var Lina kurs hela dagen. Mitt lilla busfrö tittade på allt med stora ögon, sedan var pladdret i full gång, så pass att folk knappt hörde vad man sa ^^ Ja Linnéa är en väldigt social tjej, hon pratar och pratar och pratar så ibland kan det bli lite genant när vi är på vissa offentliga ställen, som tillexempel något mysigt café som folk sökt sig till för att få en lugn och mysig stund. Och inte ska ni tro att det är en låg ton jänta använder heller, helst gapar hon rätt ut, hon ska bli hörd den lilla ;)
Idag är lillan tio månader, hurra hurra!
Foto: Erica Lundhal
Snart får vi leka igen <3
Min fina fina fina häst, vad jag längtar tills vi är igång igen <3
Rätta instagram
Jag skrev fel insta namn förut. Inte undra på att ni hade svårt att hitta mig. Det ska vara harhardulinda = Här har DU Linda.
Ursäkta för missen!
Instagram och update
Fan vad det är tyst här, men livet är inte speciellt tyst, det är full rulle, speciellt med Linnéa. Nu har jag skaffat instagram också, där hittar ni mig på harhardulinda. Min sambos reaktion: Men vad är det för namn du har på insta??? Haha det ska vara här har du Linda.
Fifan har jag hållt igång så gott jag kunnat. Har även kursta för Lina, då tömkörde vi vilket var givande. Vi rider mest ut men jag sätter henne i arbete, jag kan inte bara lulla jag. Rockarden gick som sagt sönder och än är den inte lagad, annars tycker jag bäst om att köra Fifan faktiskt. Nu har hon fått en oplanerad vila, jag tappade väl lite motivation sedan har jag inte haft samma chans att ta mig ut heller, men har jag verkligen verkligen verkligen velat så har ju det löst sig. Dessutom har både jag och Linnéa varit bortrest ett par dagar så då har jag inte sett skymten av hästarna. Jag känner faktiskt mer och mer hur jag längtar efter Kaera, jag älskar Fifan, men det är ett faktum, Kaera passar mig helt klart bättre som ridhäst, hon ÄR roligare att rida helt enkelt. Känner mig taskig, men det är dagens sanning. Fifan är absolut rolig att rida när det tuffar på bra, men med den hästen är det så otroligt fram och tillbaka och hon är svår att rida. Så körningen har ju liksom blivit en roligare grej med just henne.
Kaera har stått i över en månad nu, och en månad till ska hon få vila, men jag bara längtar tills jag får börja rida henne igen. Jag kan inte minnas en ända gång som jag tycker det har varit tråkigt med Kaera eller att det har gått riktigt riktigt dåligt. Hon är verkligen min drömhäst. Nu har jag även anmält oss till hennes allra första tävling som är i mars, det är mest för miljöträningens skull, men det ska bli kul.
Bitter min gamle vän han håller sig fräsch och fin fast han är tjugo år nu. Han och Kaera funkar bäst ihop, de är verkligen bra kompisar. Tjivas, följer varandra, äter från samma hög och bara accepterar varandra hur bra som helst. Fifan funkar han också bra med, men det är liiite mer sura miner mot henne och hon får helst inte äta från hans mat.
Lilla näsan
9 månader
Linnéa är nio månader, eller snart tio faktiskt. Det har hänt en hel del och det är väl på tiden för en uppdatering. För det första vill jag förklara mig varför jag inte bloggar så mycket om Linnéa. Första och största anledningen är väl att jag vill inte "visa" henne för mycket. Jag är lite sådär försiktig med att publicera privatlivet om familjen och framförallt om lillan. Anledning nummer två är helt enkelt att hästarna brukar vara lite roligare att blogga om, sedan är det ju framförallt en hästblogg.
Linnéa springer i gåstolen, men hon går även i rask takt när hon bara håller våra händer också. Hon älskar verkligen att gå omkring. Hon skrattar och utforskar nyfiket, ibland blir hon arg om hon inte får gå, det är det roligaste just nu. Hon kan även stå själv en bra stund utan något som helst stöd. Ett tag kunde hon gå några vingliga steg också, men tyvärr hände en liten olycka där hon slog sig, och efter det har hon inte riktigt vågat försöka igen.
NU kan hon vända sig från mage till rygg och från rygg till mage. Hon hade inte bråttom direkt, dock har hon inte haft något vidare intresse heller, och hon verkar heller inte ha intresse för att försöka krypa, hon kan åla lite bakåt men blir mest förbannad över att ligga på mage på golvet, kan hända att hon hoppar över krypstadiet, vem vet.
Klappa händerna har hon nyss lärt sig, hur gulligt som helst. Hon förstår när jag säger "klappa händerna" eller så härmar hon när andra klappar. Dansar gör hon också till musik, gungar upp och ner, och speciellt till pappas rocklåtar, det är lite mer sväng i dom tror jag haha. Fast detta är bara på Linnéas villkor, ibland är det full fart med både händer och dans, och ibland vill hon inte visa något alls.
Hon äter mer riktig mat. Dricker endast vällning/ersättning två gånger per dygn. Det vill säga på morgonen innan hon somnar om igen, och innan hon ska sova för natten. Nu bjuder vi henne på allt (utom socker och annat som är dåligt för magen såklart) men hon äter. Hon hade en liten matvägran där ett tag, men jag har varit tålmodig och fick dessutom plocka bort fikamålet, annars höll hon sig mätt när det var dags för lunch och middag, men jag kan inte påstå att hon är en storätare. Hon är fortfarande rätt kräsen och skeptisk till nya rätter.
En ny tand har börjat titta fram, i övre käken. Och borstar tänderna gör vi varje dag, utan problem, Linnéa verkar bara tycka att det är roligt. Hon har dessutom varit på sitt allra första tandläkarbesök. Då fick man sitta i väntrummet i soffan, med skoskydd och allt, precis som de vuxna. Och artig var hon också när hon hälsade på de andra patienterna som väntade i rummet.
Sovningen är densamma, hon sover mycket men kan ha svårt att somna i sin säng ibland. Oftast somnar hon där men vaknar efter en timma, då slutar det med att hon ligger i vår säng med mig bredvid. En kväll då brast det faktiskt för mig. Migränen hade varit på besök hela dagen, och Linnéa skulle INTE sova, hon låg och skrek och var förbannad i vår säng. Jag vet inte hur länge hon höll på men tillslut skrek jag till ungen att hon skulle sova någon gång, tror ni det hjälpte? Jag fick gå ut ur rummet, ut ur huset och andas. Jag pallade inte mer, och huvudet trodde jag skulle sprängas. Just under denna stund kom Martin hem, jag skickade in honom och for upp till hästarna, för jag behövde en break. Oftast är jag tålmodig, men då rann bägaren över, jag orkade verkligen inte med Linnéa och även fast jag vet att det inte är hennes fel så kände jag för att fly en stund =/
Annars är dagarna underbara med lilla fröken hon är för det mesta glad och nöjd. Vi leker tagare (som hon nyss börjat fatta) och kurragömma. Roligast är när Linnéa letar efter mig och där jag hoppar fram och säger buuuu. Då skrattar hon sådär högt och busigt så jag blir alldeles varm. Vardagen är så mysig, vi busar, leker och myser, finns inget bättre än det <3
Kyligt värre
Jag tror inte hästarna klagar på kylan direkt så länge de får en massa mat. Minstingen min är ju sockersöt i sin frostkostym <3 Som sagt kyla har vi gott om -25 grader mot kinderna känns!
Besök på skolan
Idag har lillehjärtat och jag hälsat på skolan i byn där mamma min jobbar och som hon dessutom med några kollegor har köpt! Linnéa tyckte barnen var spännande. Hon skratta och log, charmade alla mitt lilla troll! Det är nog nyttigt att få komma ut sådär, bland massa människor och speciellt yngre. Det märks att jänta tycker barn är helt klart roligare än vuxna!
En bild från fotograferingen vi tog när hon var 7 månader.
På nyår
Finns inte många bilder på mig och Linnéa tillsammans, vilket är lite tråkigt, men här är det nyaste. Från nyår.
Hoppsan!
Lite update om Fifa Divan. Det går jättebra med henne. Hon har fått varut ut och rört sig en del den sista veckan här. Hon lånades som sagt ut till en turriding Lina hade och det hade gått galant! Dagen efter red jag hem henne och det var en pigg ponny jag hade. Kyligt men mysigt. Man får klä på sig helt enkelt. Igårkväll vid sista utfodringen sprang jag i hagen halv klädd i sådär .- 26 grader och busade med Fifan. Hon var helt crazy och höll nog mest till uppe i luften, gud vad jag älskar att busa med den där hästen!
Idag tog vi en tur med vagn, plockade upp Erika efter vägen och körde en lagom runda med min piggelin. Så jävla mysigt, trots att kylan piskade på mina kunder, fast idag var det ju varmt, bara . 17! Dock for selen på sne hela tiden på slutet av turen. Vi fattade ingenting, det hade ju gått så jäklans bra under hela turen. Plötsligt ser jag att ena skakeln är halvt bruten. Det tar inte lång stund innan den faktiskt går av helt. Jaaaahaaapp det var den vagnen det! Tro om vi var paff?! Skitvagn, det var bara att gå hem med hästen (som tur var hade jag ingen lång bit kvar) Och ännu mer tur är väl att jag har en händig karl som kan svetsa till skakeln. Så ett hett tips, köp inte den billiga skitvagnen jag har, bara skräp egentligen.
En Meitill bomb
Kaeras fina pappa kan man inte få nog av. Här kommer lite bilder på Meitill som jag fått tag på via fb. Det var riktigt roligt att få se lite "nya" bilder på honom.
Annonsbilden
Nu fann ju inte jag Kaera via annonsmarknaden utan jag och Lina for ner till Öland och såg jag min älskling där i stoflocken. Däremot så FANNS en annons på Kaera på Kvarnbackas hemsida, och här är bilden, på en mycket ung lite Kaera hösten 2012. Hon var alltså ett år gammal.
Linda
