Bilder
Har inte så mycket annat att skriva om så slänger in lite bilder på minstingen.
Brunstig så in i h*lvete!
Ingen ridning, inget hästligt, jag har tagit en break. Tror både jag och Fifan kanske behöver det. Kaera däremot är kåt som ett djur (haha bokstavligt talat) jag har aldrig varit på maken om en häst som skriker så mycket som hon gör. Jisses hela dagarna terrar hon Bitter, biter, skriker, särar på benen, skvätter, hon är ju heltokig! Bitter tycker förstås det blir jobbigt emellanåt, knuffar bort henne och går undan, men det dröjer inte länge förrän hon är efter igen. Det är många som är bra brydd vem det är som skriker så fasligt hela tiden, och Martin ringde för någon timme sedan och sa hur hon har skrikit och bitit Bitter i tre timmar (dock var hon lugn när jag var ut) men hon är ju väldigt brunst-tokig. Herregud. Både hon och Bitter måste ju bli helt slut!
Haha den här bilden är så rolig för precis här går Bitter tröttsamt förbi henne och knuffar till hennes rumpa haha.
Kaera gör framsteg!
Jag har tappat lite motivation till både blogg och hästar, har massa annat i huvudet. Fifan har fått en vila, men däremot får både hon och Kaera komma på prommisar, och det går riktigt bra och Kaera tycker det är ruskigt roligt. Det är ju dags att hon får komma ut lite mer. Jag har ju velat gått med henne för hand så jag sedan lättare kan ha med henne som handhäst. Och visst de senaste två gångerna när vi skulle ner till strandvägen har väl inte gått så bra. Hon har gått över järnvägen så fint förut men nu har hon fått för sig att vi INTE ska gå över. Första gången blev jag ganska paff och där stod vi en timme liksom utan framgång. För några dagar sedan tog jag med hela kompaniet. Fifan, Martin och Elmo. Dock hände en olycka och lite missförstånd mellan mig och Martin, men det slutade med att Kaera backade bakåt och Fifan stod kvar som jag dessutom inte släppte taget om (vilket jag skulle ha gjort) så jag brände ju upp hela handen på Fifas grimskaft, aaaaaj! Ja det var bara att gå hem, fara på apoteket efter bedövande salva. Helvete vad ont det gjorde. Handskar Linda, handskar.
Nästa dag tog vi dock nya försök, på med handskar, ta en annan väg och så band jag fast Kaera i Fifa. Gick superbra, som vanligt :) Går alltid bra annars förutom de sista gångerna nere vid järnvägen, men man ser verkligen hur Kaera lyser upp när hon får komma ut. Öronen är spetsad framåt, stora klara ögon med raska steg, väldigt framåt och nyfiken, hon verkligen älskar det. Och det gick ju kanon att binda henne i Fifa, det gick inte i höstas därför har jag fått träna henne att gå vid mig först, och nu när det är nemas problemas så kan jag äntligen ha henne som handhäst vid Fifan. Och hon gick så jäklans bra vid Fifans sida. Gick när Fifa gick, stanna när Fifa stanna, sprang när Fifa sprang och höll sig på sin plats hela tiden. Riktigt kul, hon har verkligen gjort enorma framsteg. Nej det var en riktigt mysig promenad, nu blir det mre handhästtjofs :)
Tog massa bilder men mobilen gick sönder för tredje gången så.. ja, inga bilder på det tyvärr.
Vinnaren av bloggtävlingen är
Tove från Raudur.blogg.se Grattis Tove till halsringen från naturhunden.se! Och lycka till!
Du får kontakta mig via mail om adress!
Lilla Fifa
Haha tänk att Fifa såg ut så här en gång i tiden. Liten, rund och go <3 Fem år gammal liten fis (idag är hon nio år). Hon har ju verkligen utvecklats på många punkter, men det som fortfarande finns kvar och som verkar sitta stenhårt i benmärgen, det är ju hennes otroliga lekfulla och glada sinne.
Ursäkta
Ber om ursäkt att jag inte lottat ut någon vinnare än, jag hoppas jag kan göra det imorgon. Jag har nämligen gjort mig illa idag. Mmm, Kaera ville inte över järnvägen. Kan berätta mer imorgon men det var mitt eget fel, jag tog inte säkerheten i första hand, fast det är inget allvarligt men kan säga att jag har fått smaka på smärta idag, haha men jag var bra less på henne kan jag säga :P Inget mer järnvägs försök på ett tag nu. Nåja återkommer imorgon.
Glöm inte!
Bloggtävlingen avslutas imorgon. Du som inte har anmält dig och vill vinna en halsring bör göra det snarast :)
När?
Allt är individuellt, men är det någon som vet när ynglingarna börjar sluta växa på höjden? På ett ungefär?
Ska bli intressant att mäta Kaera framöver.
Ska bli intressant att mäta Kaera framöver.
Min punkare!
Jag bara älskar Kaeras man! Jag älskar att luggen är brun och manen är vit, hur fränt som helst ju! Sedan (ja må vara knäpp) men alltså jag vill inte att hon ska få längre man eller lugg, jag älskar att den är så där puffig och fin. Långt tagel är överskattat, på en del hästar är det inte ens fint tycker jag. Kaera är som en punkrockare och jag tycker det är helcharmigt! Föresten är det någon som vet när taglet slutar växa? Förstår att det är väldigt individuellt men på ett ungefär?
Poff sa det!
Minns ni när jag visade allt skägg Fifan hade för inte så länge sen? Det är borta. Jag har inte borstat bort det utan det har bara fallit av, poff, så försvann det. Haha lite lustigt när hon hade så mycket skägg. Våren tar fart vid allt.
Mardrömmen
Jag drömmer skapligt mycket. Flera drömmar varje natt och drömmar som jag kan berätta som om det vore en film. Jag kan även vara medveten om när jag drömmer, såkallad lucida dröm som jag då själv kan styra över, och dessutom hoppa mig ut ur drömmarna. Om jag somnar för bara tio minuter så drömmer jag, om jag oroar mig över något, är uppspelt eller förväntansfull över något så drömmer jag om det. Jag har och är väldigt känd för mina drömmar och mitt drömmande, det är nästan lite otäckt.
I alla fall så drömmer jag ofta mardrömar, och inatt drömde jag återigen om hur Kaera skadade sig. Jag finner min lilla häst liggandes i hagen där ena frambenet är vikt onaturligt i 90 grader och tjock som en boll. Jag känner hur det svider i hjärtat av panik och min första tanke är "nu är det kört" och jag drömmer väldigt väldigt ofta om hur mina hästar skadar sig eller dör. Sist drömde jag om Fifan. Hon var inne på kliniken och skulle stanna där ett par dygn, men förmodligen var hoppet ute, hon skulle inte klara sig och var tvungen att avlivas, jag minns hur jag kände den där enorma hjälplösheten, och hur förkrossad jag var, vilken panik och sorg jag kände i bröstet. När jag vaknade ur denna dröm hade jag fortfarande kvar dessa otäcka känslor i kroppen. Och för inte så länge sedan drömde jag om hur Bitter kom i full fart mot mig men går omkull och sliter sönder ena hoven. Usch jag förstår inte varför jag ska drömma sånt här, men jag gör det, väldigt ofta och det gör lika ont varje gång. Och ni vill inte höra om vad jag annars kan drömma om - lite som taget ur en skräckfilm.
Nåja benen var hel idag i alla fall!
Vilka bloggar läser jag?
Fick en förfrågan om jag kunde skriva om vilka bloggar jag läser, så absolut kan jag gör det. Ja alltså egentligen läser inte jag så många bloggar om jag ska vara ärlig, jag försöker hitta nya intressanta men tror inte jag har funnit någon som verkligen faller mig i smaken. De jag läser dock är:
Tyrashastar.se : Rik "kändis" med många dyra storhästar som satsar på hoppning. bra sammanfattat. Det här är en tjej som bjuder på sig själv med lite skinn på näsan och vågar visa sitt rätta jag. Hon har inga problem att våga tycka och tänka lite annorlunda, våga visa misstag och fel eller våga yttra sig om "känsligare saker", hon vågar visa verkligheten helt enkelt, precis det jag gillar och som jag själv hela tiden försöker med min blogg. Livet är inte glammigt alla gånger. Dock får hon mycket skit för detta och det är inte lätt att lägga verkligheten framför folk, att man är inte perfekt och inte kan allt, man gör fel, säger fel och gör lite annorlunda saker. Jag tycker hon är stark och modig helt enkelt.
Ponnysanning.se : Hästnyheter, haha kan nog inte förklara det bättre än så. Intressanta blandade inlägg, man får reda på mycket som man kanske annars inte fått reda på. En blogg som uppdateras väldigt ofta, flera inlägg per dag vilket är tio tummar upp för mig. Jag gillar bloggar som uppdateras mycket.
Isbitarna.se : En islandshästblogg om tre tjejor och deras hästar. Jag gillar den bloggen då det är så blandat och med mycket bilder. Bloggar som visar samma samma bilder eller få bilder tröttnar jag helt enkelt på, men på isbitarna får man alltid se något nytt. Favoriterna där är väl egentligen Josefine och Herkules som jag träffat irl, vi bor ju inte så långt ifrån varandra heller, norrlänningarna. Dessutom har hon gjort ett kanonjobb med sin häst, riktigt roligt och inspirerande att se deras resa. Nej jag gillar den bloggen helt enkelt, lättläst, rolig och glädjefylld!
Alexaka.blogg.se : Om Alexandra och hennes två fina islandshästar. Alexandra är en tjej med skinn på näsan. Hon är rak på sak och väldigt ärlig. Här har vi ytterligare en modig tjej som vågar stå för det hon gör och tycker och lägger verkligheten framför oss. Så vill man ha en blogg med lite krydda, lite het krydda då är Alexandra något!
Wildhoofbeats.blogg.se : Om Yrsa och hennes islandshäst (jag aldrig lär mig namnet på). Fina bilder, trevlig text och bara en mysig atmosfär i hennes blogg. Hennes häst är dessutom unghäst vilket lockar lite extra. Det är alltid lika roligt att läsa och följa andra som "är i samma situation" som en annan. Det är dessutom Yrsa som har skapat min bloggdesign. Så detta är en liten mildare kryddad blogg, en fin kryddad, motsatsen till alexaka kanske.
Minfux.blogg.se Om Josefine och hennes ridtravare Bellie. Detta är den första bloggen jag började följa som var för flera år sedan. Josefine är också en tjej med mycket skinn på näsan, tuff med lite humör och som vågar yttra sig, kanske för att även hon bor i närheten och är en norrlänning ;) Hon är också en person som visar hur verkligheten ser ut och är inte rädd för att visa båda sidorna. Hon är en som publicerar mycket filmer (hoppning/dressyr) samt bilder. Jag känner igen mig själv i henne. Hon har gjort en otrolig resa med sin häst!
Ja, det är väl dom jag kollar varje dag. Sedan kan jag kika in på andra bloggar lite nu och då, finns säkert en del jag glömmer bort emellanåt, men åt just dessa nämnda bloggar är jag väl en stammis.
Räkna till tio Linda
Ett, två tre... bit ihop och andas. Det fick jag träna på ikväll. Jag och Kaera skulle ta en mysig kvällspromenad nere på strandvägen. Ojsan hoppsan där var visst järnvägen som vi måste gå över för att kunna fortsätta ner mot sjön. Dock skulle den förmodligen braka samman om vi gick över, eller i värsta fall äta upp oss. Ja, hur länge stod vi där.. nästan en timme? Ett, två, tre.. aaandas. Ja, vad ska jag säga. Jag fick ge upp, hästskrället skulle inte över och jag var ensam och hade ingen hjälp att ringa efter. Jag försökte dock, på många vis, men när timmen började närma sig och tåget var på väg så kände jag att detta var meningslöst, jag hade ingen lust att bli köttfärs på rälsen så det var bara att traska hem. Så imorgon ska jag ta med min sambon och Fifan - för hästskrället ska över!! Gud vad roligt det är att vara tillbaka i unghäst-tiden! Grrr.
Kaeras mamma..
En liten fågel viskade mig i örat att Kaeras mamma var INTE den lättsammaste hästen att rida, eller var det rida in? Ja tydligen så var hon väldigt speciell, och det klinger ju inte vackert i mina öron, men vi får hoppas att Kaera tar efter farsan sin istället, dock har jag börjat ana att min minsta kan ge mig en del utmaningar framöver, vänta och se, vänta och se, kan bli intressant. Hon har ju börjat tjura vid handhästridningen, satt både mig och Fifan på prov sist och jag tyckte hon var lite ful faktiskt. Hon hade väldigt mycket krumbukter för sig som inte är okej, hon blev dessutom väldigt stark och jag hann inte korrigera som jag ville tyckte jag. Så nu blir det kedjegrimskaft som gäller, får vi se hur mycket hon orkar krumbukta nästa gång. Ibland måste man sätta dom små på plats.
Promenad i sommarväder!
SOMMAR! Oh, hetta! Idag har vi haft upp till 25 grader varmt, det ni! Svetten rann lite varstans kan jag säga. Jag och Erica red till macken och köpte isglass, det var grejjer det. Fifan fick nå dille på soptunnorna, som vanligt ;) Tack för den mysstunden Erica! <3
Jag och Kajjan (attans att jag börjat kalla henne det haha) tog en lång promenad idag varvat med gå, jogg och lite spring, så gott jag orkade med andra ord. Hon var jätte duktig och vi hade supermysigt. Till en början var hon väldigt stel och fjollig för allt. Farligheter fanns lite varstans och hon kunde inte riktigt bestäma sig emellanåt om vi skulle gå framåt eller ej, men efter en liten stund gav hon en djup suck och sedan var det inga konstigheter alls. Lugn och trevlig som en filbunke, väldigt lyhörd och känslig. En myspys promenad hon och jag <3
Plan
Min plan med Fifan är att hon ska få stå en-två dagar nu, och bara få vara häst. Smälta allt, vila upp sig och mysa i vårvädret. Jag tror hon kan behöva det. Med tanke på hur kort tid jag har på mig att bestäma om vi ska anmäla oss till tävling så är det tveksamt om vi kommer vara med, jag har till på fredag på mig så vi får se.
Sedan ska jag försöka fortsätta rida henne där vi var, så som vi gjort hitills och finna tillbaka till varandra igen. Under hennes vilodagar kommer jag istället ägna lite tid och Kaera. Borstning, raspning och promenader. Sedan måste jag försöka söka en bra tränare vi kan fara till så har ni några bra tips på instruktörer (bara islandridning) kring västernorrland/jämtland. Hojta!
Den finaste...
Kolla i HD
Ny dag nya tag
Nya tag. Livet är hårt, bara att bita ihop och kämpa vidare. Nu ska jag träna mer på den mentala biten för så här ska jag inte behöva känna mig. Så nu är det slut med lipsillet och se framåt. Nu ska jag göra det jag tror på, hitills har vi kommit framåt så varför sluta där? Men ibland bryter man ihop och det blev för mycket under helgen. Vem har sagt att livet ska vara lätt? Kanske får jag det tufft framöver men det är väl inget mer att göra åt det, jag har världens finaste lilla häst vid min sida så det är bara att köra på.
Det bara brast för mig..
Nu har allt brakat lös. Idag strömmade tårarna ner för mina kinder när jag red hem. Jag var så ledsen och så arg. Inte på min lilla Fifa, men på allt tok som blivit av denna helg. Ritten idag blev bara resulterat med en spänd motig häst med sänkt rygg, glädjen var borta, harmonin var borta, vårat fina samspel var borta, allt var borta. Allt det fina vi har kämpat med och byggt upp sedan behandlingen var som bortblåst. Tölten som jag äntligen fått henne att finna glädjen till igen, den var hemsk, hon tappade allt självförtroende, jag tappade allt självförtroende och det hela var bara en kaotisk sorglig dag.
Ångrar jag helgen? På ett sätt gör jag det, jag tror att det blev ett alldeles för stort hopp på kravnivån. Med tanke på att Fifa har utvecklats framåt vid varje vecka så har min upplagda plan varit bra. Min häst har varit som bortblåst under hela vinterhalvåret. Hon har varit grinig, seg, trött, svankig, orena gångarter, hård i mun och väldigt tillbakadragen. Tölten var bara rena passtokeriet med noll fart, noll energi och rörelse, med just den har vi tagit det jätteförsiktigt med och rätt så kravlöst med tanke på hur det har varit, och nu när den väl har börjat komma tillbaka, när den börjat hamna på rätt spår så blir allt kalabalik.
Jag grinade och grinade, ringde Martin förtvivlat när jag gick hem med min häst. Det kändes som att jag hade förstört henne totalt när jag försökt rida henne som jag fick träna under helgen. Jag var så ledsen för jag kände mig så elak mot Fifa, jag som äntligen äntligen hade fått tillbaka hennes självförtroende och glädje - och så sänker jag henne på det här viset? Det blev väl inte bättre för att mitt självförtronde hade rasat sedan igår, men magen sa att det här var inte riktigt rätt, vi gick lite för fort fram och fokuserade på fel saker just nu. Det viktigaste för mig är att hon finner glädje, energi och harmoni i det vi gör. Och min häst har verkligen förändrats sedan efter behandlingen och vecka efter vecka med vår träning. Hon har rört sig finare och finare i bara hagen och ser både gladare och trevligare ut. Och nu känns det som att allt är förstört. Jag känner mig helt förkrossad, och vet inte längre om jag vill anmäla mig till någon tävling, för det här känns inte bra. Våran lekfulla och fina glädje tillsammans, den roliga stunden och fina kommunikationen vi har haft den försvann. Och jag vet att magkänslan är den man ska gå efter, men det gjorde jag inte denna gången, och det har hänt förut att jag inte ha gått efter magkänslan vilket jag skulle ha gjort då med. Varför lär jag mig aldrig? Jag känner ju min häst bäst och i slutändan är det ju ändå upp till mig.
Jag vet vad vi bör träna på och jag vet vilka som är våra svaga men även starka sidor, eller tror jag i alla fall för efter dessa dagar känner jag mig som världens sämsta ryttare faktiskt. Jag tror mindre på mig själv nu. Jag vill få konstruktiv kritik, jag vill höra vad vi bör träna på men även vad vi gör bra, ja vad som är våra starkare och svagare sidor. Och just nu har jag börjat tvivla på mig själv, att jag har gjort fel, men o andra sidan, hur kan jag tänka fel när Fifa har utvecklats åt rätt håll sedan behandlingen? Då kan jag inte ha gjort så hemskt fel? Men så har jag intalat mig nu, jag har intalat mig att jag inte duger, att vi inte duger. Det är ju sorligt att behöva känna så.
Ja jag är riktigt nedstämd, jag känner mig oschyst mot min häst. Hur fasen ska vi komma tillbaka igen och speciellt fram till tävlingen? Det är därför jag känner lite att jag inte vill ställa upp. Min lilla Fifa. Våra soliga glittrande dagar, hur kunde jag förstöra?
Hur gick det?
Ja jag kan inte påstå att jag red hem med ett leende. Mitt självförtroende har efter denna dag blivit sämre. Jag har bara haft ont i magen och kännt mig allmänt nedstämd. Hur jag ska få tillbaka självfötroendet vet jag inte, men just nu är den inte på topp. Det är inget fel på min häst, vi kämpar på så gott vi kan, men ibland behöver man lyftas lite. Jag har haft ett väldigt tufft år, en väldigt mörk höst och vinter, och även för alla inblandade. Det är inte alla som vet vad jag har gått/går igenom, jag vill att så lite människor som möjligt ska veta, och tro mig, det är inte många som vet, inte ens om personen finns väldigt nära i min omgivning.
Det ligger mycket mörker bakom min axel som ingen ser. Och pga denna jobbiga tid så behöver man ibland få höra att man är duktig, vad man har gjort bra, var man har utvecklats. Man behöver peppas lite extra för att komma tillbaka lite till ljuset igen och få motivation. Och jag som har grymt höga krav på mig själv, alltså nästan lite för mycket, ibland kan jag bli illamående och ibland kan jag känna att det är motigt att gå ut och rida, just för att jag har dessa höga krav på mig själv, det är sällan jag är nöjd med det jag gör.
Jag har fått tips på hur jag ska gå vidare med Fifa, men eftersom mitt självförtroende är lite neråt så kanske jag kommer ha svårt att rida med känsla ett tag framöver, jag känner mig inte duktig med andra ord, jag känner mig faktiskt ganska värdelös, varför? Ja det är en känsla i magen jag har bara, jag känner det i luften och överallt. Jag är inte tillräckligt duktig helt enkelt, har aldrig kännt så efter en ridlektion för oftast brukar man känna sig lycklig, motiverad och stolt - men det gör jag inte idag, jag känner mig.. liten och värdelös.
Nu blir det stan med sambon, lite bio och annat trevligt.
Laddar
Ja. Ladda för Lina träningen då. Kokar gröt nu så man orkar med sig ;) Jag är dock helt slut, väldigt skakig och svag, känns nästan som man vore sjuk. Bara bita ihop. Jag har planer för idag så något sjuk hinner vi inte med! Jag är grymt peppad för dagens träning iaf, och det tror jag min lilla ponnybus är också! Idag ska det bli sommarvärme, tjooo, nu jäklans sprakar det snart här!
Underbar dag, Underbar kväll!
Puuuh, kom nyss in. Har varit ute på promenad sedan halv åtta. Haft en riktig toppen dag idag faktiskt. Först träningen för Lina och massa trevligt sällskap. När jag sedan kommit hem och lastat ur Fifan for jag till vår ridplan i byn och tittade på när Lina tränade Erika och Bjartur. Kom hem, käkade lite, andades och coola ner en stund. Sedan blev det en uuuunderbar promenad med min älskade Elmo nere vid strandvägen, han och jag <3 Det var världens vackraste solnedgång, sken som guld, helt magiskt. Satte mig på stranden och tittade ut över sjön, Elmo som antingen satt tätt intill mig och njöt av tillvaron, eller så sprang han och lekte i sjön och längs stranden. Surrade lite med nära och kära under tiden och hade det allmänt trevligt.
Sedan kunde jag inte undgå att ta ut lillan, där stod hon i hagen så fin som hon är, solen hade gått ner och det var lite råkallt men ändå väldigt fridfull och härligt i luften. Det var verkligen vårkänslor till max då allt var så stilla och småfåglarna kvittrade hejvilt, hur underbart som helst. Så jag och Kajjan (haha ja Erika ja har råkat kalla henne det, fy mig) tog en liten promenadrunda, bara hon och jag under fåglarnas kvitter. Hon är så sjuukt trevlig min minsta, så lyhörd och så fin. Hon är väldigt vaken och känslig, jag behöver inte göra så mycket alls hon stannar precis när jag stannar, saktar in när jag saktar in, ökar när jag ökar, hon är verkligen hur duktig som helst, nästan mer känslig och lyhörd än vad Fifa är och med tanke på hur ung och grön Kaera är, såhär skule jag vilja ha det när hon går som handhäst, måste träna lite mer på det och bli hårdare tror jag. I alla fall tog vi en lagom runda, jättemysigt, det märks vad hon har börjat anförtrott sig till mig. Väl hemma blev det lite borstning och lite äppelmums. Underbar dag, JA! Jag kan säga att nu är jag helt slut, har varit full rulle från morgon till kväll, nu ska jag bara ta det lugnt mysa ner mig framför någon film och ladda inför morgondagens Lina träning!
Lina träning dag 1
Aaaah idag har jag fått jobbat, jisses nu har jag att träna på kan jag säga, jag är helt slut, undra om man känner av träningsvärk imorgonbitti. Ja jag ska väl försöka beskriva lite vad vi gjorde och hur det gick, jag har ju en tendens till att skriva på rejält så jag ska försöka korta ner så gått det går. Idag arbetade vi lite mer inramat och med min sits och hjälpinverkan. Jag fick helt ställa om min ridning, nu kan vi ställa högre krav på mig och Fifa och eftersom hon är så mjuk och fin så måste jag rida med mindre hjälper och slipa mer på sitsen. Den största utmaningen var nog mina ben, jag har lätt för att peka upp hälen och driva med mina fötter, så idag skulle hälen ner, tån peka rakt fram och vaderna skulle arbeta istället för hälarna. Och att ändra sitt muskelminne är ju helt klart en utmaning, jisses Lina fick tjata och tjata och tjata, för rätt som det var for mina ben i fel läge och så var hälarna upp och tog över vadernas jobb. Haha det var skitjobbigt att sitta såhär, man kände verkligen hur musklerna spändes, men det är bara att träna träna träna.
Blicken framåt, jag har ju en tendens att titta neråt så där fick Lina tjata på mig ytterligare, det är bra, det ska tjatas på annars blir det ju ingen förändring. Mina händer fick jag träna lite mer på att hålla stilla och stadigt, samt inte flaxa så mycket med vänster arm i vänster varv, utan in med handen in, in, in. Haha ibland blev jag tokig på mig själv, att det inte går in i huvudet liksom och stannar där? Ja det var väl det jag fick träna mest på.
Gångartsmässigt, Fifan. Där jobbade vi alla gångarter, mer inramat och i en högre form så hon inte blev för lång. Här gällde det att jag använde mina vader rätt, handen stilla framåt och väntade ut henne. Jag kan göra lite för mycket ibland och då blir det att Fifa kan prova på själv utan att fundera och vänta på vad matte vill göra. Så jag måste vara tydligare, inte göra för mycket och vänta ut henne. Tölten kändes jättebra faktiskt, vi jobbade på ganska så stora volter och jag är nog dålig med det, så nu ska jag rida på en större yta. Hon kändes jämn, stabil med jättefin takt. Även traven blev fin mot slutet, men det gäller att jag rider rätt och är noga med att inte förböja henne, jag fick jobba en del med min yttertygel, jag har haft lite svårt att hålla henne rak på volt så det jobbade vi en hel del på. Galoppen sist, den gick riktigt bra faktiskt. vi körde inte så länge med just den gångarten men jag blev väldigt överraskad hur fin hon kändes. Hon har lättare att runda sig och få med baken på minivolter, men jag har tyckt att det har blivit lite svårare på större volter, det är inget fel på galoppen så, inte alls, inte med tanke på hur hon har gått förut, men nu vill jag kunna kräva en jämn, rund och uppåt galopp på en större volt och det fick vi verkligen till på slutet. Så länge jag gjorde rätt så att säga haha. Jag red på stor volt, korta ytter och driva på, då blev galoppen jättefin, sedan fick jag ta fram händerna igen så hon inte behövde gå så varv efter varv utan vi tog några steg i taget.
Jag är jättenöjd med min häst, nu är det bara jag som ska träna på allt detta. Jag tycker det är jättesvårt att koppla ihop alla dessa delar, och att ändra sin ridning, sitt muskelminne. Ja menar har man suttit och ridit på ett speciellt vis så länge, exempelvis med min vänstra hand som gärna far utåt, då är det supersvårt att bara ändra på det huxflux, för helt plötsligt funderar man på hur skänklarna ligger och vips så far armen ut haha, nej det gäller att verkligen träna och hela tiden fundera under ridpasset, påminna sig själv. Imorgon blir det ett till pass för Lina, det känns jättebra, jag tycker det är kanon att ha två pass, då får man lära/träna på en massa nytt första dagen, sedan sover man lite på det och nästa dag fortsätter man, då brukar det sitta lite bättre och det klarnar allt mer. Efter detta hade vi ett trevligt samtal om det nya bedömningssystemet, där Lina informerade om vad som har ändrats o.s.v. Tycker det låter kanonbra! Sedan är det ju tävling (vårkval) om två veckor, shit TVÅ VECKOR!? Herregud jag som knappt hunnit träna något i år, men äh vi tävlar ju mest för rutins skull, men det är väl klart man vill att det ska gå bra ;) Nu är det bara att träna stenhårt.
Summasumarum: En kanon dag, med ett väldigt givande ridpass och jätte trevligt sällskap med god fika och intressant information.
Érika tog några bilder men vet inte hur dom blev med tanke på att det var inne i ridhuset, men men kanske finns någon bild att visa sedan :)
Lika som bär
När jag såg denna häst blev jag alldeles paff. Aldrig har jag sett en häst som är SÅ lik Fifa, kolla teckningen överallt :O! Alltså ibland finner man ju hästar som är lik ens egna men hur stor är chansen på min häst som är silversvart skäck och där teckningen stämmer överrens sååå bra och så mycket annat?? Jisses!! Gångarterna kanske är liite fränare på den andra, men bara lite ;)
Glad påsk!
Vi formar varandra
Någon sa att det är inte bara ryttaren som formar sin häst, det är även hästen som formar ryttaren. Och det är så sant. Jag är den ryttare jag är idag tack vare Fifa. Vi formar varandra och vi formar ihop varandra, vi är inte två skillda parter tillsammans, vi är en. <3
Längtar till imorgon!
Red en kortis till skogs då vi ska träna i ridhuset imorgon för Lina. Det gick helt okej idag, Fifa ville dock bestäma lite själv emellanåt och var ganska taggad. Jag var inte riktigt nöjd med tölten då hon hade lite för bråttom och tappade ryggen emellanåt. För att få henne arbeta sig upp igen lade jag antingen till volter, red sidförande och varvade mellan galopp och tölt. När hon svarade helt okej på tölten och lyfte ryggen så gav jag mig och gick hemåt. Jag mådde ändå inget vidare idag, spänningshuvudvärk och nackvärk är något jag ofta får smaka på, nej det känns inte alls bra, nästan som om jag håller på att bli sjuk? Usch det får jag inte bli! Imorgon ska det bli sjukt spännande och kanonroligt, det var hundra år sedan jag red för Lina, och nu är vi ett helt gäng som ska samlas på klubben både för ridlektioner men även för information ang den nya bedömningssystemet. Längtar så inför imorgon, hoppas bara huvudvärken gått över och att jag känner mig skaplig, blir kanske en tidig kväll för mig.
Bananhästar
Satt nyss och såg en otrevlig film där en man tröck ihop hästen och sporrade till en massa sår, så då kom lite skrivinspiration. Det pratas väldigt mycket om rollkur nu mer. När man trycker ihop hästen så mulen nästan kysser bogen, vidrigt med andra ord. Och det är bra att man har börjat öppna ögonen mer för att eftersträva en sån sund och god ridning och att rollkur ska motarbetas, men det här med bananhästarna då? För mig är det minst lika osunt och otrevligt för en häst - och inte alls ovanligt.
Vad är en bananhäst? En häst som sänker ryggen och skjuter upp huvudet, det är en bananhäst. Usch jag tycker det ser så otrevligt ut, vilka spänningar hästen måste få. Folk skakar huvudet när man ser rollkur men kolla bananhästarna, många av dom kommer förmodligen få framtida problem med sin rygg och dessutom bygga på underhals/hjorthals.
En häst som tappar överlinjen och inte orkar bära sig emellanåt - det är ju en träningssak, men det klassar inte jag som bananhästarna. O andra sidan, sitter man och rider så hela tiden (en häst som tappar överlinjen och aldrig bär sig) det är heller inte sunt, inte i längden, då arbetar man hästen helt fel. Ridning = Hästen jobbar bakifrån och fram, lyfter ryggen och jobbar upp magmusklerna. Det är det som är ridning. Och ska man sitta och sänka rygg och mage och spänna överlinjen - då känns det som att man börjat på fel ände. Ja, hästen kan ta långa kliv men fortfarande sänka rygg, spänna överlinjen och arbeta fel. Den kan även gå med huvudet i backen utan att använda rygg och bakparti. Man får tillslut en spänd och orörlig häst.
En bananhäst. Fin aktion, men det är det ända.
Foto: Linsa Mörtberg
"Det är inte bra om hästen "tappar ryggen" och svankar. Då ansträngs den och risken för överansträngning, muskelspänningar, smärtor och skador ökar" - Johann Fridgeirsson.
Magmusklerna är också något som hästen tränar vid rätt ridning. Hästen ska jobba upp bukmusklerna precis som med ryggen. Ibland kan man se magmuskeln som ett streck längs magen. (Galopp tränar mycket magmuskler)
Om man har svårt att känna om hästen lyfter ryggen så kan man prova rida i vatten/sjö, då brukar man kunna känna en stor skillnad vad man har under sig eftersom hästen mer eller mindre "tvingas" lyfta sin rygg. Jag hade svårt att känna sånt när jag var yngre och började rida, idag känner jag i vilken grad min häst arbetar med ryggen, hemskt, dåligt, sådär, ok, bra, jättebra, superb!
Så, att man uppmärksammat rollkur är ju tio tummar upp, men man skulle lägga samma fokus på bananhästarna, eller så kanske man gör det? Kan vara jag som är efter, men bananhästar är inte en ovanlig syn. För mig finns inga rimliga förklaringar till att rida hästen som en banan - men det är jag det.
Bilderna är lånad och inte meningen att hänga ut någon, det kan vara ögonblicksbilder, men goda exempel på det jag skriver om.
Plocka upp trick - steg 2-3
Här kommer filmen på "apport" tricket - som nu mer är egentligen ett "plocka upp" trick. Detta är steg 2-3, jag fick aldrig med steg 2 på film när hon skulle bita i knuten, slarvade lite med kameran där, men som sagt det här är ju både steg 2-3 med tanke på att hon precis lärt sig att lyfta knuten en aning.
She made my day, AGAIN!
Det är ju löjligt vad lite jag red idag, haha en sträcka på strandvägen sedan gick vi hem. Varför? FÖR DET GICK SÅ JÄDRANS BRA! Vad händer med min häst?? Är det någon som har bytt ut henne? Jag fattar ingenting men träningen har verkligen gett resultat. NU börjar tölten verkligen komma tillbaka till sitt rätta jag. Nu tycker hon det är roligt att tölta igen och har helt klart en bättre inställning. Den har både blivit jämnare, stabilare, större och rörligare, och nu kan hon dessutom tölta fortare. Och vad hon jobbar på fint, i alla gångarter, hon använder ryggen på ett helt annat sätt nu mer än vad hon har gjort tidigare, ja nu börjar det bli riktigt roligt faktiskt.
På volt är tölten svårare, men det är ju för att vi inte har töltat så mycket på böjt spår under det här året pga krampen, utan jag har fokuserat på att tölta rätt fram under "fri form" för att fånga tillbaka hennes glädje och hennes självförtroende (hon har som sagt haft det jobbigt med tölten sedan muskelkrampen) men jag vet att ju mer vi tränar på böjt spår dessto starkare kommer hon bli. Nu när hon har sån glädje till tölten igen så kan vi börja ställa lite mer krav, men jag får vara försiktig så jag inte går för fort fram, även om det är ruskigt roligt så måste jag tänka mig för och försöka hålla kvar hennes glöd, det är lätt hänt att man rider på för mycket bara för att det känns så bra, men rätt som det är kanske man råkar släcka den där glöden och så kanske man inte alls avslutar när det går som bäst för att man har krävt för mycket. Så en sträcka nere på strandvägen (som är 2-3 km) sedan drog vi hemmåt. Hon kändes jättejättefin i alla gångarterna, och traven är precis på gränsen att klättra ett steg uppåt. Nu när jag driver lite extra emellanåt så dansar hon fram några steg med kanonfint sväv, häftig känsla, dock låter jag henne bara gå så i kortare sträckor - kvalité för kvantitet. Det är ju helt klart annat att rida ute än på ridplan och ridhus, man får så mycket mer gratis energi och framåtbjudning ute, det blir en helt annan ridning.
Finns ingen annan
Hur ska jag kunna få det lika roligt med Kaera som jag har med Fifa? Kaera må vara väldigt flott och vacker, ha framtiden för sig med sina väldigt fina gångarter och rörelser, hon har helt klart bra förutsättningar för att bli en riktig fin ridhäst. Jag tvivlar inte ett dugg på det lilla stoet, men Fifan, Fifan, Fifan hon är speciell alltså. Hon kommer alltid att ha en egen plats i mitt hjärta. Jag har så fruktansvärt roligt tillsammans med den hästen och hon är ju väldigt egen, otroligt intelligent, nyfiken och påhittig. En häst som både förvånar och överraskar mig gång på gång, hon är en helt makalös liten varelse. En sådan enorm utstrålning och en lekfullhet som får en att både smälta och skratta på samma gång. Jag känner verkligen hur hon och jag klickar och hur vi binder oss samman mer och mer för varje år - man liksom hör ihop på något vis, man känner en slags energi och dragningskraft mellan oss, förstår ni? Jag har aldrig känt så för en häst förr. Hur kan något annat slå detta? Jag menar hur kommer jag kunna få en finare relation och ha roligare än såhär med någon annan häst än vad jag har med denna lilla silverprupp? Hon är verkligen mitt allt. My number one.
Ja, hon är svårslagen.
Elmo följer husses fotspår
Baby brukar för följa med och åka traktor, men det är väldigt viktigt att matte är med tycker han;)
Att inte tycka/göra som andra
Jag står för det jag tycker och tänker, jag kör mitt rejs och går mycket efter magkänsla. Och jag kommer ju med mycket åsiktsinlägg om vad jag tycker är bra och mindre bra, vad jag tycker vore det bästa och varför jag tycker som jag gör, men en sak skall folk veta, och det är att vad jag gör, tycker och tänker det är JAG, sedan vad andra gör det har jag inget emot sålänge man inte skadar sig själv eller hästen.
Många vägar bär till Rom brukar man säga, och så är det ju verkligen. Det finns inget rätt eller fel så länge det inte är vetenskapligt bevisat eller ohumant. Jag tycker inte illa eller sämre om någon som gör och tänker helt annorlunda än mig. JA jag kan ha strikta åsikter, jag är väldigt stark i vad jag tycker, samtidigt som jag gärna lyssnar på andra och kanske får en helt annan uppfattning, för åsikter kan man helt klart ändra, men oavsett om jag är väldigt fast i mitt tycke så skulle jag aldrig få för mig att se ner på någon annan för att vi gör och tänker olika. Och jag hoppas folk förstår det när man läser mina tyckesinlägg som säkerligen kanske kan låta strängt ibland?
Exemelvis står jag står ju väldigt för att unghästarna ska få vara unghästar och att man ska låta dom vara ifred tills dagen kommer då de skall ridas in. Jag har inte gjort något mer med Kaera än att leda/handhäst, raspa hovar, borsta och stå uppbunden, mer vill jag inte göra. En vän till mig har en tvåårig islandshäst (söt måste tilläggas) hon både tränar trick, "nh", lagt på sadel, "tömkört" och ja.. det som man kan göra med en oinriden häst. Något jag aldrig skulle göra med Kaera än, MEN jag stöttar hennes val och glädjs åt henne när det går bra, jag uppmuntrar och peppar - varför skulle jag göra något annat? Vi alla tycker och gör olika här i livet, det måste man respektera. Så det jag vill med detta inlägg är att även om jag tycker väldigt starkt om något så innebär det inte att jag tycker andra är sämre eller gör något dåligt för att man inte gör eller tycker som jag. Kör ditt rejs, tror du på det ni gör, ja då ska du också följa det! Jag kan tycka mycket, men det är ju mig jag pratar för och inte andra :)
Vår utveckling den senaste tiden
Fifas största utveckling på sista tiden är traven och galoppen. Nu känner man att det verkligen har hänt något efter all träning. Traven är så mycket stabilare och större, med fint övertramp och bra överlinje, och jag kan jobba upp henne lättare nu mer, dessutom så har hon börjat få mer sväv de senaste veckorna. Idag var det bara wow när jag körde övergångar mellan trav och galopp. Tänk att hon knappt kunde trava för två år sedan, jisses, man blir lite hemmablind faktiskt. Och hennes steg, hennes övertramp är ju ännu bättre nu, ibland måste jag titta lite extra när hon går. Och galoppen, den har nog gjort mig mest överraskad då den bara så poff, och så fick hon helt plötsligt en sån fin galopp. Jag ser bara fram emot att fortsätta träna Fifa, även om hon är ett "slaktföl" , även om hon inte har en bra stam eller hade någon lovande framtid och inte är den flottaste så tror jag ändå att med tiden kan hon bli riktigt fin faktiskt, jag tvivlar inte alls på den här lilla tjejen, hon har så mycket att ge, men det gäller ju att jag plockar fram det också, fast hitills har vi ju lyckats ta oss framåt så det är bara fortsätta kämpa på antar jag, :) På fredag är det förhoppningsvis Lina träning, det ser jag verkligen fram emot, jag måste bli bättre i ridningen.
Min största utveckling är nog att jag ser och känner på ett helt annat sätt än vad jag gjort tidigare, jag rider mer med min kropp och har fått en bättre balans. Jag har dessutom blivit modigare och fått ett bättre självförtroende. Jag har en tendens att vara väldigt nedlåtande mot mig själv, att jag inte är tillräckligt duktig, men nu tror jag mer på mig själv och vågar faktiskt testa mig fram på egen hand, lite mer skinn på näsan med andra ord. Jag tar inte åt mig så mycket av vad andra säger längre, tips och råd från människor jag känner förtroende för tar jag absolut emot, jag älskar att få hjälp då det är så man utvecklas, men det finns ju en annan del som gärna vill lägga näsan i blöt och misstro ens val, men eftersom mina val hitills har visat sig vara bra så har jag börjat tro mer på mig själv, på min magkänsla och på det jag ser och känner. Dessutom blir jag mer taggad och tjurig när folk är nedlåtande mot mig och min häst, då får jag bara ännu mer jävlar anamma så om deras syfte är att dra oss neråt så har dom ju misslyckats, då klättrar jag bara ännu längre upp. Glömmer aldrig när någon tyckte Fifa var så oflott, säga vad man vill om mig, men om min häst? Då har man gått ut på tunn is.
Vad behöver vi träna på? ALLT! Även om vi har utvecklats i många punkter så måste vi ändå fortsätta träna inom dessa områden. Utveckling betyder ju inte att man är klar, det betyder ju bara att man har tagit ett steg uppför den långa trappan. Och vi är långt ner på trappan, men vi har tagit bra många steg upp. Jag är bombsäker på att jag har många fula ovanor, vilket jag hoppas jag ska få hjälp med på träningen. Ska Fifa bli bättre så måste jag bli bättre. Det mesta hänger ju på mig, men eftersom jag och Fifa har så grymt roligt tillsammans så ser jag inga hinder alls.
Vad är era största utvecklingar det senaste året?
Den bästa <3
Power!
Idag gick det som sagt riktigt bra. Först och främst var hela överlinjen och bak till svansroten såå avslappnad och fin när jag hämtade in henne, shit, stretchningen och ridningen gör verkligen sitt! Så häftigt att se. Jag tog lite bilder med mobilen men det syns inte så bra. Ska filma överlinjen när jag stretchar någon gång så ska ni få se, men jag är helt övertygad om att jag får så mycket tillbaka pga all den stretch jag gör och med liniment och back on track. Jag är verkligen super noga på den fronten, jag stretchar henne till och med efter promenader och trickträning/lek. Hon rör sig så luftigt och lätt genom hela ryggen - hela kroppen, hon är verkligen jättefin. Och svansen lyfter hon upp en bit vid ridningen, vilket betyder att ryggen är lös, mjuk och rörlig. Jag har dessutom provat mig fram massivs med olika stretchpositioner så det kommer ett till inlägg om stretch igen framöver.
Vi red en sväng till plan idag då hon kändes så grymt fin nere på strandvägen. Körde lite trav, galopp och tölt. Galoppen lekte vi mest med idag, minivolter och upp upp, så himla fränt emellanåt, hon är så hemskt duktig! Och traven gick inte att klaga på, den var jättefin. Tölten den har verkligen gått i rätt riktning, nu händer det massor med min lilla häst. Vi körde mycket varvbyten, på stora och mindre volter. Hon har blivit så mycket jämnare, rollar inte lika mycket och rör sig mycket trevligare och vågar ta för sig, största skillnaden är att hon fått ett bättre självförtroende och glädje till tölten igen, så vi är på god väg! Haha hon är så söt, hon är ju verkligen hyperkänslig nu mer, minsta lilla misstag eller otydlighet från mig och hon svarar genast, man behöver inte göra så mycket för att det ska hända något, så jag skulle byta varv i tölten och räta mig mer mot innersidan men då ville hon helt lötsligt göra galopp minivolter igen (det har blivit en favorit hos fröken). Så jag måste vara försiktig och rida med små lätta hjälper.
Sista biten hem rejsade vi och shit vad hon tog i, och snabbt gick det! Det var inte bara att hon sprang fort utan hon var så uppåt och tröck på ordentligt med mycket kraft, det kändes som mycket power med andra ord, jävlar vad fort det gick haha och jag, jag bara skrattade jag, underbart! Eftersom jag har bestämt mig för att inte skriva ett sånt där mega lång inlägg den här gången, även om det var ett superduper pass, så avslutar jag här :)
November 2013
Haha!
Känsla - del 1
Tänkte jag skulle gå in lite mer på känsla eftersom jag gör mycket på just känsla. Ridning innenbär inte bara den tekniska delen, hur jag ska gå till väga i den här övningen, hur jag skall inverka med mina hjälper, hur min sits skall vara o.s.v. ridning handlar ju till den största delen (tycker jag) om känsla. Jag tror att har man inte känslan då finns nog risken att man antingen backar eller står och trampar på samma ställe (om man nu vill utvecklas i ridningen). Att utföra en "övning" innebär ju att man ska veta HUR man gör den, alltså den tekniska delen, men i den tekniska delen måste ju även en känsla finnas eller hur? En teknik går att beskriva så den är bra mycket lättare att lära sig, men känslan, det är ju inget någon kan lära ut, den måste man finna själv, och när man har gjort det, när man har upptäckt och fått grepp om känslan - då har man helt plötsligt öppnat en ny dörr, man ser ridningen på ett helt annat sätt och har fått en större helhet och förståelse vad ridning faktiskt är.
När jag började lära mig rida (inte åka) så hade jag svårt att finna känslan. Jag gjorde enbart bara det tekniska men jag kände inte så mycket. Klart man känner hästen under sig men det är ju inte samma typ av känsla, det är ju mer en fysisk känsla, jag pratar lite mer om den psykiska känslan. Något jag tyckte var väldigt svårt var att jag skulle stanna hästen med sätet och känska.
- Hur fasen ska jag kunna göra det?? Frågade jag mig själv väldigt ofta. Jag vet inte hur mycket jag tränade på just det här, att stanna hästen med min kropp och känsla. Det spelade ingen roll hur tung jag än blev i sadeln eller knep ihop skinkorna och låssades att vi hade ett stup framför oss (som tränaren tipsade mig om att tänka) jag fick inte stopp på hästen. Rösten var ju mycket enklare att använda, då stannade hästen på en gång, men saken var att använde jag bara min röst så tränade jag aldrig på känslan eller min kroppsridning, så rösten kan ibland vara en fuskhjälp.
När jag en dag mer och mer började fatta grepp om känslan och para ihop den med den tekniska delen, började jag förstå vad folk menade. Och bara för att man börjat greppa tag om känslan så innebär det inte att man kan pusta ut och tänka (yes jag fann den nu är det klartt!) känslan är något man alltid måste använda och träna på. Att rida på känsla är inte lätt, och det är inget någon kan lära ut i en rad med ord, vissa kanske inte finner den alls och vissa "föds" med den, man är olika och jag tänker skriva om det i ett annat inlägg, om hur vi använder våra hjärnor på olika sätt.
Kaera är bra nyfiken
På barn. Haha hon är så söt, hon står gärna så långt upp mot grannarnas gård hon kan för att titta på barnen. Sötdockan min.
Idag blev det lek!
Underbara Underbara underbara lilla häst. Aldrig aldrig att hon kommer få lämna den här gården, inte för några miljoner, miljarder i världen. Hon är verkligen min bästa vän. Det är liksom hon och jag. Usch jag blir nästan lite ledsen bara jag tänker tanken att förlora henne.
Idag har vi bara lekt och tricksat. Det är hennes vilodag men istället för ridning umgicks vi på annat sätt. Ni vet apport tricket, det lägger vi åt sidan en stund, både jag och Fifa har tröttnat lite, MEN jag tror jag har varit lite för ambitiös, så vårat mål med just det tricket är att plocka upp saker, sedan när hon kan det kan vi ju gå vidare till apport eller annat som är svårare, men som sagt jag tror jag har varit lite för ambitiös. Det viktigaste är att vi har roligt, allt ska vara på en lek, och när jag ser hur något börjar tråka ut Fifa så har vi ju hamnat lite fel, därför ska jag backa lite i det här tricket och inte göra sådan stor sak av det. Det måste alltid vara motiverande och roligt. Film på steg 2-3 i det här tricket finns i alla fall, så den ska jag publicera.
Just idag har vi lekt ute på vägen utanför stallet fram och tillbaka. Nu snurrar hon runt mycket snabbare också haha, väldigt roligt att se och jag behöver inte göra så mycket för att hon ska snurra för hon gör det gladeligen själv. Hon verkligen älskar att leka den där hästen <3 Helt magiskt vad vi busar med varandra, hon är en helt fantastisk liten varelse, så himla kvick, vaken, positiv, finurlig, lekfull och intelligent, det här är ju verkligen en häst med utstrålning och stor personlighet. Nu har vi även börjat utöka spanska skritten i trav, haha hon är sjukt duktig och hon tycker det är superkul! Tölten blir bara finare och finare vid hand och även galoppen och traven. Hihi jisses ja det är ju helt klart något som har släppt - för min häst har gjort så stor utveckling på så många områden. Det är hon och jag, Linda och Fifa <3
<3
Idag har jag fått svettats!
Puuuuh. Idag har jag kämpat så svetten har runnit överallt. Jag hade inte tänkt rida idag men eftersom min kära sambo hade gjort ett 15 timmars pass och kom hem halv sex i morse så passade jag på att ta ut båda tjejorna medans han sov. Kaera skulle få gå som handhäst igen och helvete vad vi bråkade.
Nu börjas det. Haha. Unghästfasoner, tester, stoidioti. Först och främst så skulle hon inte gå fram, jag kunde bli tokig på henne emellanåt och det är ju detta som har varit svårast med den här hästen, han hon fryser fast i backen emellanåt. Sedan efter lite tjafs där jag hade fått hoppat av Fifa och diskuterat fram mit minsta tjursto så rullade vi framåt igen. Och så blev det en avstickare och Kaera stannar som vanligt, såhär höll vi på och mitt tålamod, haha ja det började tryta, men än var inte Kaera färdig med sitt bestyr, onej för sen helt plötsligt blev vi en exploderande bomb. Rätt som det var flög hon i luften, helt crazy! Och sedan under en bra stund så for hon och slängde med huvud och ben hela tiden och hon liksom får för sig att slänga fram ena frambenet lite irriterat, ja ungefär som hingstar gör, huh hon var allmänt PAIN I THE ASS. Och däremellan tjurstannade vi så matte fick ge upp och hoppa av och diskutera fram henne för att sedan hoppa upp i sadeln igen och hålla tummarna att hästfan följde med haha.
Haha ja, jag blev arg emellanåt, svetten rann överallt och jag var helt slut. Hästjävel! Haha. Ja jag är inte förvånad, jag vet att unghästar växlar fram och tillbaka, sedan är den första tiden oftast lugnast innan de blir riktigt hemmastadda och får lite skinn på näsan. Jag har haft en sån unghäst (travare) förut, lugn och snäll som en filbunke första tiden - sedan blev han ett jävla as och jag skicka ner han till skåne ^^, men vi passade inte ihop heller. Jag vet att Kaera kommer bli en utmaning, hon har ett jävla temperament och väldigt för att slänga ben lite här och var, en studsboll och det finns väldigt mycket sto i henne. Och det där "hingstfasonerna" hon har sig i hagen, de har hon sig gärna när vi rider ut såhär också, och idag var hon extra jävla jobbig. Och så jag då haha som inte är van att ha handhäst, det blev bara en ända röra, men men det är bara att svettas på, för sista biten hem verkade det som att lill tösen var lite trött och då gick vi så fint vid sidan, och hon var så snäll att raspa hovarna och alla annat också, men hon blir lite småkaxig när jag sitter upp på en annan häst, det är lite som om hon blir frustrerad att jag blir högre än henne, för så fort jag är på backen så är hon lugn som en filbunke.
Ja fyfan, jag blev helt slut, men man ska svettas lite med unghästar, hitills har hon ju varit väldigt lättsam i allt annat så lite utmaning ska man ha!
Vad kravlöst är för mig
När jag pratar om "att släppa lite på kraven" eller "att rida kravlöst" då handlar det inte om att Fifa får gå hur hon vill. Jag har alltid ett mått av krav på mina hästar. Det skulle aldrig falla mig in att hon får gå som en bananhäst med huvudet i skyn och ryggen som en gunga, gå och spänna/stressa upp sig, sluta lyssna och vara ouppmärksam. O.s.v. När jag menar kravlöst då menar jag att vi lägger arbetet på hyllan ett tag och hon får knata på MEN hon ska alltid ha en fin avslappnad och bra överlinje, hon ska alltid lyssna på mig, hon ska alltid vara lugn och trygg, alltid gå med långa fina steg, alltid vara i "harmoni" Allt annat får hon göra som hon vill med i hagen, men när vi är ute och tillsammans ska det alltid vara en sund och trevlig stund. En häst behöver inte sänka ryggen, spänna upp sig, sluta lyssna och grisepassa bara för att man rider kravlöst. Samma som hunden aldrig får dra i kopplet eller skälla på andra hundar, vi kan gå en kravlös promenad, men promenaden ska alltid vara avslappnad och trevlig, precis som i ridningen och i all hantering.
Så kravlöst för mig innebär inte att hästen får gå som den vill och göra va den vill. Det är skillnad på krav och krav.
Vlogg
Gick sketabra idag. Lillpuppan min är sååå duktig, men jag tar och slänger in ett spexat klipp istället där jag pratar om hur det gick ;) Jag har filmat med min lånetelefon som jag inte kommer överrens med, gick inte att rotera bilden det blev bara tokigt. Så det får väl bli lite upp och ner, men det är ju ljudet som är det viktiga. Jag var lite hes i rösten idag så ni vet :)
The movie
Ryttarelitens fräning
Är väl Charlotte? Haha alltså visst hon verkar ha en jävla humör och är lite "bortskämd" men alltså jag tycker hon är helfräck, lite skinn på näsan gillas! Hon gör ju helt klart bra tv :D Nej jag storgillar att se henne, Lisen, Peder och Charlotte diggar jag! Dom andra är lite halvtråkiga.
GO CHARLOTTE! Kommer sakna dessa människor grymt när sista avsnittet är sänt.
Påsk
Jag kunde INTE låta bli att köpa dessa urgulliga påskliljor som dessutom var superbilliga på plantagen. "Jag måste ha till stallet" utbrast jag och svärmor bara skakar på huvudet då allt jag ser SKA till STALLET. Köpte även en gul liten gammaldags zinkhink som jag skulle ha den större påskliljan i, blev ju ursött!
Sedan upptäckte jag att svärmor skulle kasta denna korg!!! INTE PÅ FRÅGAN! Den skulle till stallet haha. Så där har jag en liten mumsig gömma med dricka, hur perfekt blev inte det?? Så kom och ta en fika med mig vettja ;)
Nästa jobb blir att sätta upp en hylla på väggen under trappan där jag kan ha kakburkar och annat gott, och en korg med tidningar i, samt skaffa filt/fäll till korgstolarna, hade gärnat vela ha en likadan stor korgstol till, men den är ganska gammal så det är nog rätt kört.
Måndag, tisdag, onsdag
Nu har jag varit rätt så dålig att uppdatera om Fifan, men jag har haft så mycket annat jag har velat skriva om och jag skriver redan alldeles för många inlägg per dag, eller hur? Haha så då får man ju välja lite. Så jag skriver lite kort om de tre senaste dagarna.
Måndag. Äckel snö vräkte ner (fan!) och det var grått, fult, otrevligt, omotiverande och hemskt ute, så vi drog till ridhuset (tänker fan inte rida i snööö!!) hahah. Nej allvarligt, jag hatar snö, jag hatar vintern. Så, i ridhuset, gjorde vi inget speciellt faktiskt, försökte rida lite mer på rakspår men det känns som att hon tappar så jäklans mycket arbete, hon bara flamsar fram och tappar rygg och schwung, ute är det ju betydligt lättare att rida rakt fram, då kan hon ju ändå hålla kvar arbetet, o andra sidan är det väl lite mer framåtbjudning och energi utomhus. Annars kändes hon helt okej, ibland tar hon ju steg så man bara lalalalallala och det är ju dom man ska leva på:D!!
Tisdag. Usch, mulen och äcklig dag. Nog för att mycket av snön hade tinat bort och det var enbart grådassigt än dagen innan, men det räckte ändå för att jag skulle strunta i ridningen, jag påverkas otroligt mycket av vädret och är det muliga vår/höst/vinter dagar, eller snöigt då blir Linda butter. Så vad gjorde vi, jo vi tog en rätt så sen kvällspromenad, hund, häst och Linda, jag bör också röra lite på fläsket. Lite blandat med trick och lek lade vi in också, man ska ha såna där lek och slö dagar. Fifan rörde sig sjuuuuukt fint i skritten, haha men fan jag var på henne också, men snacka om att den hästen rör genom hela ryggen, höfterna guppar från sida till sida som en båt på ett stormigt hav haha! Hon är väldigt rörlig i kroppen. Låååånga kliv tog vi också, så himla roligt, jag tror fasen hon kan få ännu längre kliv, det tror jag nog ;) Med tiden! Ingenting är oooomöööjligt!
Onsdag. Today. Ett pass fram och tillbaka längs strandvägen nere vid sjön. Fokus på tölt. Jaaaa vi måste få till den någon gång, sluta grina och klaga och svettas lite för fan! Haha. Från början var tölten så tråkig att jag kände hur det högg i magen "vad fasen har hänt med min häst?" tölten har varit den bästa gångarten förr och den som Fifa hade mest glädje för. Och nu är det tråkig tråkig tråkig, dock gav jag mig inte, tjurig som jag är, nu jäklans ska vi försöka rida igenom skrället så vi får känna på lite töltisch, nu får det vara nog haha. Ja jag tror det funkade att bli lite hårdare med lite mer jävlar anamma för tölten blev ju helt klart tio gånger bättre, fasen vad kul "jag visste väl att du kunde" hon tog i jämnare, fick en bättre balans, rörde sig större och mjukare (paddlade) och hade energin framåt. Tjo! Så ska det se ut, fortsätt så, så kommer vi tillbaka på spåret snart igen. Traven den var ju riktigt fin däremellan, okej om hon hade lite bråttom och okej om hon inte riktigt släppte igenom perfekt i nacken, och okej om hon inte lyfte mig med sin rygg så där jäkla fint i sadeln som hon kan, men alltså traven var riktigt fin, här hade vi ett väldigt trevlig sväv, en lätthet, en jättebra energi och hon liksom flög fram, det var riktigt bra. Så ja menar man kan inte få allt på en och samma gång, men det är ju meningen att hon ska pussla ihop alla dessa bitar. Nog för att jag kan ha lite väl höga krav, klart hon jobbade fint med ryggen och rumpis, men jag är ju som jag är, allt kan bli bättre. Vi red pinsamt lite, men varför fortsätta när hon gjorde det så bra? Meningslöst, vi red på en kvart/tjugo minuter, jag kände inte att det var värt att pressa mer, kvalité före kvanitet, klyschigt men så äre!
Orange
På Grafströms var jag ute efter en repgrimma åt Kaera då den jag har hemma är i storlek full och glider bara irriterat omkring hennes ögon, så nu var det dags att finna en i hennes egna storlek. Så jag fann en riktigt stark (ej mjuk) repgrimma av märket Silvertip Halters - deras produkter kan du finna här. Jag tycker om att reptypen är väldigt stark, jag inbillar mig att det ger bättre "effekt" om inte, väldigt slitstark. Det blev såklart orange då jag är något frälst på den färgen och tycker Kaera passar rätt så bra i den. Till repgrimman kunde jag inte låta bli att köpa ett ONÖDIGT matchande grimskaft.
Sedan har jag ju pillat på bandage underläggen från Mias väldigt många gånger, så det slank med två oranga sådana också. Perfekt!
Orange shopp
Är med svärmor i stan då pudel pojken är hos veterinären. Så det blev en sväng till grafströms, och så plockade man med lite smaskens. Det mesta är faktiskt till minsting ^^
Svårare/lättare häst
Funderat lite, som vanligt. Jag gillar ju att fundera haha. Det jag har funderat på den här gången är om det finns svårare och lättare hästar att rida. Jag måste faktiskt säga som jag tycker, det är väl klart att det finns det? Är det ens något att tveka över? Ridning över huvud taget är svårt, det är en konst och krävs otroligt mycket känsla hos ryttaren. Oavsett vilken typ av häst man har så krävs ändå god kunskap, ingen häst är lätt att rida men enligt mig finns de "svårighetsgrader" på hästarna, ena kan vara lättare än den andra. En häst kan vara otroligt svår att rida då den har ett extremt temperament/labilt psyke medans en annan är cool som en filbunke. En häst kan ha väldigt lätt för gångarterna medans en annan bara strular ihop det. Jag är ganska övertygad om att Kaera kommer vara lättare att rida gångartsmässigt än vad Fifa är, men däremot kanske det är lättare att rida Fifas temperament än Kaeras.
Fifa är verkligen inte lätt att rida, usch ibland undrar jag vad fasen jag håller på med?? Börja baka eller gör något annat istället! Men så händer det något, en bit släpper och man tar ett steg fram, då vill man helst ställa sig upp i sadeln, hoppa jämfota och busvissla som en idiot Ah den här hästen har verkligen varit som en trasslig spagettiboll alltså, sprang fult i hagen, inget övertramp, orena gångarter, jävligt vinglig och väldigt ograciös, hon hade liksom inget riktigt naturligt för sig. Jag vet ju att de finns dom som trodde väldigt lite på Fifa men som idag är väldigt överraskade över hennes utveckling, så det är ju skitroligt! Dock har resan hit varit "svett blod och tårar", en häst med en hyfsad egen vilja, tjurskallig, sto i allra högsta grad och huller om buller flams trams, och det som många andra hästar hade lätt för på en gång kunde ta ett år för oss att nå, men så har jag en enorm tur då hon är en sådan stabil och trygg häst, hon är inte den som stressar upp sig eller blir onödigt het, en väldigt cool tjej med andra ord som är otroligt lätt att få kontakt med, så på den fronten är hon ju verkligen lättsam. Jag vet hur det är att sitta på en bomb/nervrak och det är verkligen inte lätt, och inte roligt alla gånger heller. De finns ju såklart hästar som är ÄNNU svårare än Fifa gångartsmässigt. Fifan är ju absolut inte den svåraste men definitivt inte den lättaste, hade jag haft den kunskap jag har idag hade jag INTE köpt den här hästen, tur att jag inte hade så mycket kunskap för jag kan nog inte ha fått en finare vän.
Jag hoppas jag kan få lite "semster" på Kaera hahah, förstå mig rätt, ingen ridning är en dans på rosor, det kommer den aldrig vara, men för mig kan det bli en liten "lättnad" eller en skön suck. Hur ska jag förklara detta? Men efter att ha slitit som ett djur med min hullerombuller flamsmaja så kan det vara skönt att få lite "gratis" på dom områden och få nya utmaningar istället på Kaera. Att sätta sig upp på en häst som har väldigt lätt för trav och galopp det är ju som en vinst på lotto för mig och en liten "semester", jag är ganska övertygad om att det inte kommer vara några problem för Kaera med dessa gångarter, men sedan är det ju en annan sak om hon har lätt eller inte för att söka sig ner och fram, slappna av, o.s.v. och hon kanske inte kommer ha lika lätt att finna tölten, och kanske kommer hon vara som en tickande bomb emellan åt, vem vet, men det är ju nya utmaningar som jag får slita med. Då får Fifa bli min "semester" på dom punkterna istället. Haha, jag känner att det här blev ett väldigt flamsigt inlägg. Hoppas man kan förstå lite vad jag menar i alla fall. O andra sidan ska man inte beklaga sig över vad som är svårt hos just sin häst - för utmaningar ger ju kunskap som belöning, men finner man en häst som har väldigt lätt för gångarterna, har ett fint huvud och ett lättsamt kontrollerbart temperament - ja då kan vi ju snacka storvinst, även om hästen alltid kommer kräva ordentlig, riktig ridning som hos alla andra hästar, så kanske man kan vara överrens om att man fått lite mer på köpet? Så tycker jag i alla fall :)
Och precis som Jóhann Fri∂geirsson skriver i sin bok Islandshästen att det kan ta en längre tid för en del hästar att utvecklas i ridningen, och en del får man lirka lite extra med. Han skriver även "Den ovane ryttaren behöver en häst som är mycket balanserad och säker i gångarterna. Som inte blandar ihop pass och tölt eller trav och tölt utan är lätt att rida. Sådana hästar är värdefulla och inte helt lätta att hitta och kostar en del"
Såna här stodumheter var väldigt vanligt under våra ridpass, vilket idag är som bortblåst :D!
Puppan!
Inte så mycket bebis
Jag har inte sett det förrän "jag blev med Kaera" men jag tycker att: antingen så ser hon väldigt stor och vuxen ut för sin ålder, eller så är det många jämnåriga unghästar som ser små och bebisaktig ut?
Jag var och hälsade på en liten hingst för ett tag sedan, lika gammal som Kaera, han var mindre än Fifa, och Kaera är större än Fifa. Han var väldigt liten med andra ord. Fifa såg inte heller så jäkla stor ut när hon kom hit och då var hon ju ändå redan fem år gammal. Jag har sett många jämnåriga unghästar med Kaera som ser - små ut? Fluffiga små söta ponnysar som verkligen ser ut som bebisar, så som det också kanske ska vara. Och med vinterpälsen brukar dom ju kunna se ännu mer docksöt ut, men på Kaera syns inte det där snuttisöta, visst är hon söt och har ett otroligt fint uttryck, men jag tycker inte hon ser lika bebis ut som många andra gör i hennes ålder. Undra hur hon då ser ut vid typ åttaårsåldern, gammnucka??? Haha.
Det här är bland de absolut första bilderna jag har på Fifa, alltså de yngsta bilderna på henne, och det är dessutom från våran allra första ridtur. Här är hon fem år gammal, så sötful haha.
Och såhär såg Kaera ut precis när hon kom hit till mig, 2 år gammal.
För att göra det lite rättvisare så visar jag bilder från ungefärlig samma tid som Fifas bilder ovan. Oktober-novmeber typ. Pälsen gör ju mycket så lika bra att visa höstbilder på Kaera också. Jag har inte så många stillbilder på henne dock haha. Två år och ett par månader gammal är hon här.
Och såhär ser hon ut idag 2 år och 9 månader
My baby girl
Fotograf: Jennifer Erlandsson
Film: Utan träns andra gången
LÄS.
Jag tycker det är bra att man läser inlägget innan man ser filmen, och det gäller alla inlägg med filmer eftersom man inte alltid kan prata för sig själv på själva filmklippet. Jag vill gärna förklara lite hur jag tänker och tycker kring det vi gör, lika som jag vill förklara i trickklippen.
Ånej. Jag hade skrivit ett jättelångt inlägg om filmen. Suck. Orka skriva om? Aja försöker sammanfatta det lite snabbt. Det här är alltså filmen från igår när jag rider Fifa utan träns för andra gången och dessutom utomhus. Sist var det som sagt i ridhuset och det är ju lite lättare när man har väggarna om sig. Så nu blev det en större utmaning och dessutom på "nytt" ställe.
Det jag gör nu är att jag visar lite fails. Jag känner inte för att klippa bort alla "misstag" eller när det inte går på topp, för så funkar det inte i verkligheten heller. Ridning är svårt och trots att jag och Fifa har en väldigt fin kontakt till varandra så brister kommunikationen ibland. Hon med en egen vilja, jag som kan bli otydlig, sitta fel eller tappa ridning. Så jag vill visa verkligheten. Jag är en vanlig amatör ryttare som många andra. Det är ungefär två år nu sedan jag började träna/utbilda Fifa, och ska man titta bakåt så har vi ju kommit en väldigt bra bit fram, och med tanke på alla våra motgångar under vägen. Dock är jag en människa som ställer otroligt höga krav på mig själv, ibland blir jag lite blind på hur vi faktiskt har utvecklats, men jag vill bli bättre hela tiden, jag nöjer mig sällan med mig själv.
Nåja, att rida utan träns ger ju som sagt ett bra kvitto på hur man verkligen rider med sin kropp. Säte, vikter, skänklar och röst, och dessutom visar det sig rätt tydligt hur kommunikationen är med sin häst. När jag rider utan träns vill jag främst träna på kommunikationen mellan mig och Fifa, men även cheka av min ridning. Här kan jag inte fuska lika lätt och jag måste verkligen rida med min kropp, dessutom upptäcker man ganska mycket om sig själv när tränset åker av, man får en klarare kroppsuppfattning tycker jag. Hur Fifa går lägger jag inte så stor vikt på, så länge hon är avslappnad och lyssnar så nöjer jag mig. Jag anser att en bra kommunikation till sin häst är en lika viktig del för att utvecklas i ridningen.
Tyvärr fick jag inte med alla klipp, filerna med töltklippen är tydligen sönder, förstår inte vad min kamera gör?? Men jag fick med lite tölt precis i början när vi ska testa. Så lite tölt är med! I höger varv sliter jag som ett djur, eftersom hon är sne i korset så slänger hon gärna mig mot vänster sida, så jag hamnar lite fel i sadeln emellanåt och genast blir det mycket svårare. Sedan är hon svårare att rida i höger varv men jag tycker hon är duktig. Mer träning på det här så! Enjoy! Kolla i HD.
Fifas hull
Det tar sig!
Får man vara såhär söt?
Skitiga tider
Min skitiga "hingst"
Det är inte lätt
Idag drog jag, Martin och Fifa med bil och släp till en inhängnad paddock i grannbyn. Jag kände att jag ville rida lite mer löst, och nu har jag ju fått min egna halsring från naturhunden, haha fast jag använder den dock inte mer än att jag höll upp den i tölten. Ja det är helt klart svårare att rida ute än i ridhus, men jag tyckte det gick helt okej faktiskt, tror jag sätter lite för höga krav på mig och Fifa ibland. Vänster varv är hur lätt som helst att rida henne, men när vi kommer till höger så är hon svårare att nå in på och vips så vill hon göra lite som hon vill. Dessutom är hon ju väldigt sne i sitt kors och vill gärna putta mig mer mot vänster sida, så förmodligen hamnar min sits lite sämre i höger varv, men det är ju bara att träna på och att jag försöker finna en bättre balans i det varvet och att jag är noga med att hon verkligen lyssnar på mig.
Jag kan ha varit något tjatig idag för nu tränade vi bara på lyhördheten och hon skulle verkligen vara med hela tiden, men ibland får man vara lite tjatig, hon SKA lyssna under hela passet och inte stänga av emellanåt. På raksträckor ville hon bara springa iväg så jag fick ta in henne på volt ett antal gånger. Nej här ska vi rida fler gånger och träna träna träna, det kommer gå framåt det vet jag, det här är ju andra gången jag rider henne löst så jag tycker att jag borde klappa både mig och hästen på axeln och inte ha så jäkla höga krav hela tiden.
Vi provade på att tölta lite också, haha tölten som annars är svår MED träns just nu, men det gick helt ok, jag hoppas vi kan få till tölten snart, saknar den gångarten så som den var i allra bästa form, tror jag måste få lite tips på hur jag ska jobba vidare där, allt kan man inte klura ut på egen hand. Och den som tror att det är lätt att rida löst (utan träns), kan jag meddela att det är inte lätt, det kanske ser så ut, men det gäller ju att man verkligen har balans och att man rider hästen med hela kroppen. Kanske är det lätt att åka runt och hästen får bestäma lite som den själv vill, men att träna och RIDA hästen löst, det är en jävla utmaning och man får ju lite kvitto på vad man som ryttare gör bra och mindre bra, vad man behöver träna mer på o.s.v. Det är ju det ridning ÄR att rida med kroppen och inga händer, jag tror en del inser rätt snabbt att man kanske rider med mer händer än vad man trodde från början när tränset åker av. Det jag och Fifa behöver träna mer på är kommunikationen i högervarv samt på raksträckor, att hon inte flamsar iväg på egen hand och tappar arbetet. Film kommer en annan dag.
Förstå att jag älskar den här hästen?!
Lite så här på kvällskvisten
Just nu ligger vi i soffan och kollar ryttareliten jag och sambon. Han är intresserad av allt här i världen så han tycker det här är jätteintressant att se :)
Annars? Haft en mysig kväll, vi tog en underbar promenad Elmo förut nere vid strandvägen som går nedanför våran gård, så jäkla fint. Vi bor verkligen vackert, på den fronten är vi bortskämda alltså, man finner sån harmoni och sånt lugn här. Det bästa av allt är mornarna när jag ska ge hästarna frukost. Morgonsolen som ligger på, en sån där mild blandning av kyla och värme och det är endast svanarna och småfåglarna som man hör tillsammans med ljudet av hästarna som tuggar hö. Det är ofattbart vilken underbar stämning det är här!
Måste bara slänga in en bild på bilen när den är nytvättad, det blir sån sjuk skillnad!
Trickfilm: "Apport" - steg 1
Igår/idag
Igår var jag och Fifa i skogen för att klättra. Klättring och vattenträning tycker jag är superbra att ta till sig i naturen. Det är både sunt och man tränar i princip hela kroppen. Såg även att hon tog jättefint övertramp i traven trots kort tempo/jogg, roligt det har ju verkligen blivit utveckling.
Idag tog vi en kort tur då Kaera skulle med som handhäst igen. Den här gången gick det inte lika lätt, Fifa var pigg och Kaera seg, haha det var inte i balans om vi säger så. Självklart gick det bra emellanåt, dom är så duktiga så, vi är ju tre gröngölingar på det här oh gör det bästa av det, men det är synd att jag ska behöva bromsa in Fifa hela tiden för att Kaera vimsar på där bak, och helt plötsligt ligger hon före oss, så det var som en jojjo idag. Ja det är bara att träna på. För övrigt tyckte jag Fifa kändes bra i tölten, jag tror hon tycker det är rätt roligt när Kaera är med, om inte annat får hon lite mer glöd i baken :)
Så mycket mer
Att jag är en riktigt inbiten hästtjej är väl ingen nyhet för någon. Jag var fast redan första dagen jag satte mig på en häst. Jag har alltid ända sedan jag var tolv år haft hästar runt omkring mig. Och innan det så följde jag med mina vänner hem till deras hästar och på deras ridskolor, satt och suktade efter allt som hade med dessa djur att göra och önskade att även jag en dag skulle få börja rida och pyssla. Jag erbjöd mig alltid att mocka, ge mat, borsta, leda, ja allt. När jag var fjorton år fick jag min allra första sköthäst. Dock hade jag sällan någon som kunde skjutsa mig dit så det blev en halvmils promenad varje dag, vilket inte var något som störde mig alls - för jag fick ju träffa min allra bästa.
Och mitt intresse till dessa underbara varelser det bara växer och växer och växer. Jag älskar allt som har med mina hästar att göra, mocka, sopa stallgången, ge mat och vatten, borsta bort lera, bära fodersäckar, hämta spån, laga hage, bygga hage, sträcka tråd, röja sly vid hagarna, skrubba vattenbalja o.s.v. jag finner nöje i allt jag gör med och åt mina hästar. För mig handlar det inte bara om ridning, ska jag vara ärlig är det nog inte ridningen i sig som jag brinner för utan stunderna med mina hästar. Klart jag brinner för att träna och utvecklas i ridningen, jag skulle aldrig nöja mig med att lulla runt i skogen, jag vill utvecklas som ryttare så mycket som jag kan och jag vill att mina hästar ska utvecklas så mycket de kan. Men det är dom jag vill rida, det är dom jag vill utvecklas med, det är dom jag vill satsa på och ge all min tid åt. Så även om jag är en riktig hästnörd, och är helt såld på islandshästarna - så är det mina hästar jag brinner för.
Jag har ändrat mig!
Jag har tänkt om, jag kommer att lägga upp flera filmer på tricken, alltså jag lägger upp filmerna stegvis efter varje utveckling hon gör i tricket, för annars kommer filmen bli aslång när jag ska sätta ihop alla delar! Jag kommer förmodligen göra en kort sammanfattad film också när tricket är inlärt, men det är nog roligare om jag lägger upp ett klipp i veckan istället. Så händer det ju ännu mer i den här tysta bloggen ;) Så jag ska göra en egen kategori för detta som jag tänker döpa till Trick och lek och så kommer jag lägga ut en film en gång i veckan, förhoppningsvis, det beror ju på hur många steg det är i tricken. Så antingen kommer det redan en film ikväll eller imorgon.
Min hingst <3
Det här är en tjej som gillar att visa upp sig, schyyy, jag tror hon inbillar sig att hon är en hingst, schyyy, vi låter henne tro det ett tag till ;)
Film: Stallet
Här kommer stallfilmen och mitt pladder haha. Kolla i HD!
Haha whaaat? Låter som att jag läspar ibland, är jag på lyset eller? Haha.
Sprallig handhäst!
Wiiiiee! Idag har jag haft en rolig stund med tjejorna. Stråååålande vårväder, fågelkvitter, bra humör och goa bästisar.
Jag tog med Kaera som handhäst idag. Tredje gången hon hänger på, sist var innan jul så det var ett tag sedan. Det gick förjäkla bra. Hon hängde på vid sidan hela tiden, segade hon efter drev jag på henne med spöt (smash bara!) haha nej då, jag behöver bara visa eller peta så går hon framåt. Jag både tölta, trava och galoppera med Fifa, Kaera hängde på i alla tempon. Haha men man fick passa sig för rätt som det var flög minstingen i luften och bakfötterna kom något nära mig och Fifa, klart hon har energi och blir busig men så får hon inte göra, det kan hända en olycka mitt i allt, så jag fick faktiskt ryta åt henne ett par gånger.
Första gången i oktober
Haha Fifas reaktion när Kaera slängde sig som en bomb var minst sagt rolig, hon stannade och såg så brydd och besvärad ut, lite som "vad gör hon matte??" Kaera är inte en helt oskyldig liten tjej, hon har bra humör hon också. Lite små kaxig var hon allt och ifrågasatte både mig och Fifa emellanåt. Hon var bra brydd att jag satt uppe på Fifa, hon vek huvudet åt sidan och tittade upp mot mig ett par gånger med ett väldigt minspel, hon tyckte det hela var mycket märkligt. Jag tror det är en hel del sto i den här lilla hästen faktiskt, haha kul det gillar ju jag. Hemskt roligt var det i alla fall, att jag kan ta med minsting, och hon sprang på jättefint när vi ökade tempot, hon är ju väldigt för att visa upp sig. Och Fifa hon är ju så sjukt duktig, trots en barnslig liten flamsbebis vid sidan som har för sig både det ena och det andra så är Fifa hur duktig som helst som lyssnar på mig, så skönt med en sån känslig och lyhörd häst, jag tror det är behövligt när man ska ha handhäst. Hade en kanon rolig liten tur med mina bästa två <3
Shopping - Igen!
Oj då, jag har visst råkat shoppa igen, men nu, nuuuu har jag mitt efterlängtade hösegel! Jag har tänkt att det första jag ska införskaffa när jag får finka det är ett hösegel, så praktiskt! Så nu hänger det äntligen där i finkan. Vissa kanske tycker att det är bökigt och är ivägen när man ska ta in hästen och krypa under bommen, men min tanke är ju att alla mina hästar ska gå in och ur finkan själv, sedan är det bara att knäppa loss ena haken på ena sidan så funkar det ju galant ändå! Så blev det en korg och liniment också.
Mitt älskade hösegel ^^
Nerfällt
Satte fast ena sidan såhär i fönstergallret
Och andra sidan satte jag vid bommen, kanske finns en bättre lösning men det här var det ända jag kom på för tillfället.
Sedan har ju jag korgar att förvara saker i inne i stallet. Tycker det är så mycket snyggare och då har jag likadana korgar, även som ryktlådor, Fifa och Bitter har en varsin, men på den tiden då jag köpte dessa hade jag inte Kaera, och sedan så försvann dessa korgar ett tag (Ikea) och idag såg jag att dom hade kommit tillbaka, yeeeey! En ryktkorg till Kaera.
Sedan köpte jag radital liniment igen, fast denna gången flytande, jag har gel hemma men flytande ska tydligen vara bra för hästar med mycket päls, det når lättare in på huden/muskeln då.
En seriös och bra blogg
En vanlig fråga i bloggvärlden är hur man gör en bra blogg, tänkte jag skulle skriva några rader om vad jag tycker. En seriös blogg för mig är att man formar den personlig. Det finns en del copycats, då läser man förmodligen andras bloggar och så "kopierar" man lite ur den stilen, vad är det för slags inlägg man skriver? På vilket sätt skriver man? Hur man redigerar och lägger upp bilder o.s.v. Inte vet jag hur dom går till väga haha, men man måste ju kolla av för att "kopiera"
För mig handlar det däremot inte om att försöka se vad som är en populär och vanlig mall i bloggvärlden, för mig handlar bloggningen om att man ger en del av sig själv, man formar sin blogg efter vem man är, bloggar ska vara individuellt tycker jag. Det här är jag, så här uttrycker jag mig, det här väljer jag att skriva om och så här vill jag visa mina bilder och min text. Jag kan nästan gå lite mot andra hållet, ser jag att "det här gör många" då backar nästan jag lite och gör tvärtom, jag vill inte bli opersonlig eller lik andras bloggar, jag vill ha min egna personliga blogg. Det här är som min dagbok, här uttrycker jag mina känslor och tankar precis så som jag är. Jag måste inte sitta och fundera på vad folk vill läsa eller vad man vill att jag ska skriva om (jag säger inte att det är fel), men bloggtorka finns inte i min värld, jag skriver när jag vill och jag skriver om vad jag vill, och får jag önskemål från läsare, ja men det är ju självklart att jag försöker uppfylla dom önskemålen.
För mig är inte bloggen en sida med text, det här är mitt krypin, en del av mitt hjärta och jag vill framföra mig, mina tankar och ord på bästa sätt, precis som jag är. Jag vill inte vara någon annan, det här är jag. Så skapa din egna blogg, gå inte efter vad andra skriver och hur de lägger upp allt, det blir så opersonligt och kopierat. Visa vem DU är. Jag menar faller man inte i smaken för min text och bild, ja men då är det bara att tacka och gå vidare, alla kan inte tycka om samma saker, men därför blir just det här personliga blir så viktigt, det ska finnas bloggar i alla smaker, men strävar alla efter att efterlikna andra, då finns det snart inte så mycket olika smaker att välja bland.
Fail
Tänk så söta mina tjejor är här och så kommer jag och förstör bilden haha!
Det nya tricket
Tjoooh! Jag tränar det nya tricket för fullt. Haha för fullt är väl och ta i, vi tränar i lagom fart. Jag brukar passa på att ta fem minuter efter eller före ridpasset ibland. Det här tricket innebär många steg så det är en hyfsad utmaning, men jag gillar sånt och vi är redan på steg tre vilket hon har lyckats utföra galant två gånger idag.
I det här tricket gör jag precis samma sak som när jag tränar Elmo. Jag väntar ut henne. Jag låter henne tänka och försöka själv, kommandot kommer jag lägga till sedan när hon kan tricket. Och när hon gör mer mot det rätta så berömmer jag massor och ger godis, men man får vara snabb att fånga dom ögonblicken. Fifa är verkligen en uppskattad häst att träna med. Ska bli spännande och se vart detta trick leder, om det blir som jag tänkte, men ni får vänta tålmodigt på filmen :)
En sämre dag
Idag gick det mindre bra med Fifa. Vi var på plan både igår och idag. Igår gick det bättre men idag kändes det si sådär faktiskt. Hon hade ett bra gung och bra takt i alla gångarter och var lös och fin, men hon använde inte riktigt ryggen. Och hur jag än bar mig åt så lyckades ja inte nå in på henne. Jag provade med minovolter, mycket driv, mycket varvbyten, låga tempon men jag tyckte ändå inte hon använde ryggen som hon brukar. Hon var lite seg i svängarna också, och lite ouppmärksam kunde jag tycka, ibland kändes det lite flamsigt och tafatt.
Vi lyckades även gå ner på framknäna i tölten. Om hon snubblade eller tappade balansen vet jag inte, men det är inte ovanligt att den hästen går omkull när hos känns halvdan, nästan som om hon "sover" eller slarvar med benen, vet inte hur jag ska förklara. Aja det var inte mycket att göra åt. Och när vi väl var hemma och skulle stretcha såg jag direkt att ryggen var lite sänkt och hon hade inte lika lätt att stretcha ut den som normalt. På med extra liniment, massera, stretch och på med back on track, får vi se om hon känns bättre imorgon.
Jag vet inte vad jag gjorde för fel den här gången, eller om hon helt enkelt hade en sämre dag, man får ta det som det är helt enkelt. Alla dagar kan inte gå bra och det är ju så verkligheten ser ut, inget i livet är en dans på rosor och absolut inte ridningen, det går lite upp och ner. Man får lite mer utmaningar och får kämpa lite extra ibland, men det är väl det som är tjusningen med ridningen, att svettas lite och få hjärnan på högvarv. Nu ska jag boka en ridlektion, har redan kontaktat en tränare, spännande!
Återblick - stallet
Nu har jag filmat stallet som några hade önskat. Jag har ju lovat att det ska bli mer filmer i bloggen så det är bara att bita ihop och göra det haha. Man kanske vänjer sig så småningom, men filmen på stallet kommer i ett annat inlägg, först ska jag ge en liten återblick med före- och efter bilder. Det finns ju massa fler bilder sen förut också, projekt stall heter den kategorin, så ni som är nyfikna och inte har sett det kan gå in dit och följa fjolårets projekt. Jag är ju väldigt för att dona och pyssla med saker, ta på mig olika slags projekt. Nu har ju de större projekten varit stallet och hästtransporten, men det kommer nog dyka upp mer av sånt här i bloggen, jag har alltid så mycket ideér för mig.
Vi röjde ju som sagt upp ett gammalt får/häst stall förra våren, det är nog bland de roligaste projekt jag har haft. Vi byggde och målade allt själva, eget virke hade vi också och egen elektriker, så i längden blev det ju ett rätt så billigt stall. Här får ni en liten återblick med jämförelsebilder i likadana vinklar.
Linda
