Liiiinaaa

Tjohoo. Hämtade Lina i Ånge idag, så drog vi hem till mig på en gång för att förbereda oss för ett ridpass på plan. Jädrar vad det blåser ute, jisses.
 
Passet började med trav lång och låg. Till en början lyssnade hon inte riktigt till mig, hon var i sin egna lilla värld men ju mer vi bytte varv dessto mera lyhörd blev hon och började gunga på steget. Härligt. Gick över till skritten där hon var en aning passtaktig vilket jag har tyckt hon varit ett tag, korta steg med hackiga / obekväma rörelser, sedan skjuter hon ut höger bogen så mycket. Så här fick jag vara noga och på henne en del för att komma fram och släppa nacken. Saken är att hon har så lätt att låsa fast sig i nacken, och bättre blir det ju inte för att jag är glapp i tygeln, fasen Linda du måste ha jämnt tygeltag, nu får du skärpa dig.
 
När hon väl släppte i nacken, kom fram så började hon länga på steget och skritten blev ren och fin igen. Det är viktigt att jag får henne dit för att sedan kunna göra övergångar, annars blir inte övergångarna bra, det ska vara korrekt från början. Övergångarna från skritt till trav var verkligen jättefina, idag kändes det ovanligt lätt. Upp i trav och ner efter ett par steg, hon lyfte ryggen och gungade fram, jääätte fin flicka! Liiite svårare i höger varv, hon släppte inte lika mycket i nacken här så där fick vi böja och greja en hel del, det satt liksom fast Det tog ett tag innan jag fick ett hum om vad det var frågan om, för så fort hon släppte i nacken kändes allt till det bättre, så då hade jag även lättare att korrigera samt att det släppte med för Fifan. 
 
Gick över till tölten vilket gick hyfsat bra också, det är bara JAG som måste ha jämna tygeltag och ha henne framme hela tiden. Tölta på volten och sedan ut på rakspår, och när jag väl fick henne att släppa i nacken och fick fram henne blev det kanonbra! Provade även galoppen idag då plan har tinat och all grus är framme, hehe det märks ju att jag inte galopperat på volt ett tag, oj oj, passtakt och hejsansvejsan, men några steg på rakspår fick jag nöja mig med. Det var lättare faktiskt i vänstervarv.
 
Sist men inte minst gav vi oss in på traven igen, lång och låg. Saken är att Fifa är inte framme HELA TIDEN utan hon är framme, knäpper av, framme, knäpper av, NU ska hon ju vara framme hela tiden för det kan hon, men hon är tjurig och envis, sedan är jag så glapp i tyglarna, fasen att jag aldrig lär mig?? Jag skulle få mig en stöt varje gång jag glappar. Hon gav sig inte riktigt, hon var framme men så fort hon fick eftergift så tog hon tillbaka, mer träning på detta. Hon är lite fräck som Lina säger, men samtidigt tror jag att jag har låtit henne varit lite fräck, så nu jädrar. Dock tycker jag det är lättare att ha jämna tygeltag i tölten än i traven.. hmm undra varför. Så fokus nu blir ju att jag blir jämnare i mina händer och får fram Fifa hela tiden under längre sträckor och inte bara några steg, i traven för i tölten är det betydligt lättare att hålla henne framme.
 
Summa summarum gick det ju jävligt bra. Traven idag var skitfin åh jag var så himla nöjd, och hemskt kul att det släppte i skritten också som jag varit lite brydd på, fasen jag måste bli mer konsekvent och tänka liiite till, ibland rider jag utan att tänka tror jag, ska det vara så svårt? Haha! Nej jag är skiiitnöjd över dagens pass, nu känns det ju verkligen som att man RIDER och JOBBAR henne. Det är ju en helt annan häst! Kan lova att jag jobbade en hel del, var gaaanska trött. Nej längtar till nästa pass, Lina is the shit!!
 




Snart ett år!

Den 2 mars är det precis ett år sedan jag fick hoppa upp på Fifas rygg igen och börja rida henne på riktigt sedan den långa mörka behandlingstiden. Så här skriver jag bland annat i det inlägget: 
 
"Jag har aldrig ridit en sån obekväm och trög häst, såhär dålig har hon aldrig gått någonsin, men great liksom! Känns ju prima. Jag lovar hon kändes som en åsna, en planka, en häst som dök. Ja het häst har jag då inte." Hela inlägget
 
Den 31 mars är det precis ett år sedan jag började träna för Lina. Jag har testat ridit för henne någon gång  innan det också för länge sedan men det är inte förren efter Fifas rehab som jag började träna för Lina på riktigt och regelbundet. Det var DÅ allt vände och det var DÅ jag började utbilda och träna Fifa på riktigt. Såhär skriver jag om den dagen:
 
"Tränade som sagt för Lina, har tränat för henne förut och hon är en av de få som lyckats få resultat på mig och Fifa, hon är så sjukligt duktig och hon förklarar precis hela tiden vad som händer och varför, hon förklarar så man känner den där aha-känslan när man sitter och rider, alltid positiv och supertrevlig, hon får glädjen att växa inom mig." Hela inlägget
 




The tree

Det är något med det där trädet. Hästarna har ätit upp eller gnagt av all bark så långt det kan nå. Nu ser stammen alldeles sammetslen ut. Fifa står där hela dagarna nu mer och gnager och gnager i rötterna, surt och äckligt luktar det där, fy hur kan hon haha, men det är något med det där trädet och helst vill alla tre stå och vila där om dagarna, bara vara i närheten av det, det är något med det där trädet.
 
 
 
 
 
 




Operation: Fika!

Någon som minns det här inlägget? Det är precis ett år sedan Fifa hade operation fika, undra om jag ska låta henne försöka igen ;) Husse kanske har blivit blödigare i år.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Busfrö

Min lilla snutt var busig såhär på morgonen och for kors och tvärs över hagen med en hel del bakut och bocksprång. Upp på sten, ner på sten. Toka. Det är lite lustigt att hon bara leker så med mig, aldrig med någon annan häst. Klart man passar på när hon är på lekhumör. Vilken otur bara att Elmo var med den här gången för han får ju fnatt när hästarna springer, då menar jag inte ett roligt fnatt, hans vallningsinstinkt träder fram och eftersom den isländska fårhunden vallar med skall, så blir det tillslut jäkligt jobbigt. Så det blev lite lek sedan fick vi avsluta pga gaphalsen.
 




Oliver frá Kvistum

IN LOVE! Kolla traven!! Oj... mmmm mums.
 




Poäng

Som sagt tävlade jag och Fifa för första gången förr förra helgen på Dilles vintertölt 2013. En annan har aldrig någonsin tävlat i något så det var ju verkligen något nytt, dock blev jag lite varm i kläderna och känner att vi helt klart ska ut och tävla mer nu i vår.
 
Jag var supernöjd med min häst, hon brummade på jättefint, över förväntan så det var helt klart kanonroligt. Vi fick en 4:a vilket jag är jättenöjd över. Sträckornas poäng såg ut såhär 4,5 4,0 4,0 3,5.
 





Helgen

Helgen bestod ju som sagt av en hel del Ullis och även Lina samt en massa hästar. Lördag for vi och kikade på kurs, efter det tränade jag Fifa för Lina.
 
Söndag blev det att kika på krafturs prova på tävling där både Erica med sin Svala tävlade men även Josefine och Herkules som jag äntligen fick träffa, det var super kul. Bilderna nedan är tagna av Ulrica Norlander unicorn.blogg.se
 
Erica och Svala nöjda över dagens tävling
 
 
Josefine och Herkules i bräsertölt
 




Barnridning

Idag ställde jag upp på barnridning för en skola. De hade elevens val och Fifan var en av de hästar som fick gå och bära på barnen. Hon har aldrig tidigare träffat barn så och heller aldrig haft någon på ryggen, men hon skötte sig kalaaasbra! Hon var verkligen jätteduktig, lugn och snäll, verkade förstå att det var små oskyldingar på hennes rygg. De fick gå i en slags trailbana som de andra byggt upp, Fifa lunkade på hon, kanske inte superkul men däremot gjorde hon hemskt gärna spansk skritt. Barnen skrattade och tyckte det var så roligt och Fifa gjorde det mer än vad matte bad om.
 
Det var olika stationer med olika hästar. Ja.. det var väl kanske inte så överraskande heller att de flesta barnen ville rida Fifa, hon fick en hel del uppmärksamhet kan jag lova, stackarn haha. Trots hennes söta uttryck så tyckte något barn att hon liknade en åsna, haha ja min söta lilla åsna. Det var hemskt roligt att de var pojkar med också, nästan så att de såg ut att ha roligast.
 
Fifan såg dock trött och less ut efter ett tag, blev lite för mycket intryck och samma sak av allt, många barn upp och ner, trots detta stod hon så sjukt snällt, blev verkligen stolt över henne.
 
 
 
 




Seperationsångest?

Åh. Nu har Ullis åkt hem. Jag tycker det är skittråkigt. Det är lika jobbigt varje gång hon far, fattar inte det, jag känner mig alltid lite smådepp varenda gång hon far hem. Såååå långt ifrån varandra bor vi ju inte men det är ju inte direkt att man kan gå över gatan precis. Nej, jag är glad att jag träffat Ullis jag trivs med henne. Hoppas du kommer på besök snart igen tjejen, jag har haft kanontrevligt!!! Hua nu måste jag ut och rida så jag blir glad igen.
 
Pompa nästa gång ;)
 
 
Bild tagen från Ullis blogg unicorn.blogg.se




Today!

God morgon. Sitter här med en risifrutti och kikar runt på nätet som jag brukar. Snart ska vi fara ner mot Timrå för att medverka som hejjarklack på krafturs prova på tävling. Tjohejtjoho. Sen blir det nog en tripp till birsta skulle jag tro. Hoppas ni får en bra dag!
 
Föresten Elmo säger hej!
 




W = Wow, Wiiiiieee, WTF!!

Dagens ridpass var helt underbart, så jävla bra, den här dagen kommer jag aldrig glömma. Jag tränade för Lina idag och både traven, tölten och skritten var kanonbra. Hohohoho asså jag är så lycklig att jag har min häst, hon ger fan allt till mig, lycka, lugn, arbete, fokusering, ansvar, skratt, funderingar, känsla mer mer och mer hon ger så mycket, jag trivs så himla bra med min skäckdam åh. Emellanåt gick hon i spansk skritt för at hitta på något roligt, tokungen min hon är väl för söt. Traven gick ju förvånadsvärt bra idag, jisses, absolut får man ju jobba sig fram till den där riiiiktiga braaaiga traven.. men jag är så nöjd över stumpan, det är himlans vad hon utvecklas framåt. Idag kunde hon till och med byta varv utan att tappa traven när den var inramad, tjohoo! Tölten funkade ju kaalaasbra i vänster varv idag, som om det bara PANG släppt, hon som varit så bunden i det varvet ett tag, idag klockade hon bara på genom hela kroppen och arbetade kanooonfint.
 
Vi jobbade mycket med övergångar, det är ju inte bara att gå fram i tölt eller trav utan hon ska ju gå fram RÄTT, börja rätt och DET tycker jag är en utmaning, det ska vara precis precis precis på det lilla för att det ska bli bra. Jag har ju slarvat med själva övergångarna förut, jag har då låtit henne byta gångart hux flux och därefter korrigerat gångarten, men nu ska den komma fram rätt på en gång. Förut fick jag överdriva med mina hjälper, nu måste jag minimera dom, smått smått och försiktigt samtidigt som jag måste börja tänka på mig egen ridning med sitsen och handhållningen och allt. Jag har att träna på med andra ord, som vanligt haha. Nej jävlar vad bra det gick jag är jättenöjd, vilken häst jag har!
 
Vägen hem blev varvad med massa galoppbus och trav. Det är här jag jublar, skriker, grinar och skrattar samtidigt Jävlar jävlar nu svär jag, barn blunda för mina ord, men jag var så paff. Den traven hon hade på vägen hem, WOW, var det verkligen min häst? Vilken power, vilket sväv, vilken bra takt och vad hon gungade och vilade på steget jag fattade ingenting jag bara log och njöt för fulla muggar, tack för att jag fick känna på vad jag har att vänta mig framöver! Huuuuuh, tack för att jag har en sån underbar häst.
 




Helgen

Okej, blev en liiiiite seen natt kanske haha, man har inte sovit många timmar jag är DÖD, men upp ska man för att som hästnörd vill man fara och kika på träningen som är i grannbyn, vem vill missa sånt? Efter det blir det Lina träning och efter det blir det.. ja vem vet :) Imorgon ska vi på Krafturs prova på tävling (titta), ska bli skoj, dock var det så få anmälda, lite trist. Ska i alla fall bli kanonroligt att få träffa Josefine och Herkules, sedan ska Erica tävla sin Svala också, så det blir toppen. När man ändå är nere så varför inte kika på hööks och equeens. Hästnördar.
 
Erica och Svala från förra helgens vintertölt
 





Får besök

Dagens pass på plan gick.. hmm lite sådär. Alltså tölten funkade som den brukar men den där traven, det är svårt nu alltså att rama in den, hon kommer inte riktigt fram och blir väldigt fyrtaktig eller så går hon ner i tölt, men ska få lite hjälp av Lina Pina så då går det nog till sig hehe. Annars är hon jätteduktig min fis.
 
Ikväll kommer Ullis hit på beskök under helgen, och helgen består av en heeel del aktiviteter hehe. Hästigt värre dessutom. Älskade sambo är återigen till fjälls med grabbarna för att åka skoter, så då är det väl passande att få sällskap.
 
Här kommer en bildbomb tagen från Ullis blogg från förra vintern hon var på visit här. Ullis fick prova på Bitter för första gången, Fifan hon fick arbetas lite lätt för hand då hon var under rehab.Detta är Januari 2012. Jisses jag har inte ridit min plutt ett år ens sedan allt skit ändå har det gått så fort.. aja här kommer bilder!
 
 




Isak från Dirhuvud

En häst som jag öppnat ögonen på är Isak från Dirhuvud. Första gången jag lade märke till honom var under globen horseshow 2012. Jag tycker han rör sig så flott och fint, han rör sig genom hela kroppen och ser så mjuk och lös ut. Han rör sig på ett speciellt sätt som jag fångas av. Linda Antonsson som fött upp och ridit in/till sin Isak själv rider honom så fint och hon gjort ett kanonjobb tycker jag. Måste ju kännas helt underbart för henne att ha tagit fram den här underbart fina hästen helt själv. Linda och Isak blev Nordisk mästare i T2 YR 2012.
 
 




På inköpslistan

Boots Expert X-country Equi-Guard
Hööks  179:-
Marinblå kör vi på denna gång.
 




Sommar

Hon är så vacker på sommaren min fläck, en helt annan häst!
 




Oj

Oj.. jag tänkte jag också när det dröste in med kommentarer på en och samma gång, jag är tydligen med i.. ja spalten till höger.. bloggmenyn inne i bloggen, eller vad heter det? Hah kulikul :) Är det en slump att man hamnar där eller?
 




Wiiieee back on track!

Woow. Ja menar.. woooow. Min häst är så ball! Åh min skruttefiseliselis! Jädrar vad fiiiint hon gick idag, ooooh usch ne jag vågar inte hålla på det här rätt som det är vänder det men jädrar vad hon töltade och travade fint idag, skritten var heller inget att klaga på, mmmm. 
 
Red ut idag och hade Elmo på släp, red en kortis, kände inte alls för att träna på plan, trist väder och lite halvslö men rida ska jag. Dockan kändes postitiv och framåt redan när jag satte upp. Skritten kändes väldigt rörlig och fin. Började med lång och låg trav, jättefin var hon, vilade på steget rent och trevligt. Det roliga nu är att jag kan börja rida lätt, det har inte riktigt funkat förut med tanke på fyrtakt och rätt fram i obalanserad full fart, så det är ju verkligen något annorlunda och nytt, tjoho! Jag höll mig till trav, galopp och skritt ett tag, sedan började jag lugnt med kort tölt för att få henne med mig och arbeta med bakkärran.
 
Emellanåt släppte jag fram henne i trav. Sista sträckan hem blev det en hel del övergångar med trav och tölt med lite högre tempo, jiiiisseeess tölten var... den var.. den var.. såååå fin åh jag svävar på mooooln! Hon vilade rejält på steget, stora luftiga steg, lös och paddlade framåt i energi. Ibland släppte jag på tyglarna så att hon fick tölta lite löst vilket hon klarar av nu (när hon är på humör haha) jag varvade mellan låg och högre form och sista biten var så jävla gudomligt bra så jag hoppade av och gick hem. Den tölten skulle vi haft i söndags på tävlingen, det hade verkligen inte varit dumt hoho. Ja menar jag är skitnöjd över hur hon presterade på tävlingsbanan som dessutom var första gången för oss båda men det går ju inte att jämföra med det här! Mammas bullkrans! Nu har jag mest berömt tölten och det är väl lite tokigt för traven var.. oh.. den var inte dålig den, så jädrans roligt tjoho och tjohej leverpastej!
 
 




Komma igång efter tävlingen

Efter två dagars vila var det dags för ett pass på plan. Att rama in traven idag gick tydligen inte, hah så fram och tillbaka det där, men däremot var den skiiiiitfin på vägen hem ååååh hoppas jag får känna den imorgon också, tölten och galoppen var också fin. Jag tror att så fort hon blir lite mer jämn i tölten på volten för just nu är hon så bunden i vänster varv så tror jag hon kommer bli ännu säkrare och jämnare rätt fram (såklart) men jag tror det är där det kan luras lite, det är där det kan hindra henne från att vila lite mer på steget, så bara hon släpper där så kommer det bli kanoners, men tölten var verkligen bra hemåt, nu börjar hon minska på springandet tumme upp. 
 
Måndag och onsdag blir det barnridning, min dam kommer vara sååå trött. Det kommer vara massor med barn, lärare, andra hästar, och grillat, tjo och tjim det blir ju bara toppen det.
 




Låååånga dagar

Upp 05.00 och hemma 19.00 vad myyyysigt hörrni haha vi var skapligt trötta och imorgon kommer vi också hem sent. Ja jag har innevecka den här veckan och det blir långa intensiva dagar vill jag lova, man är skapligt trött. Det är ju ganska unikt att man blir så mycket mer trött av att arbeta med hjärnan än med kroppen, en dag på praktiken tröttar inte ut mig som det teoretiska gör, huuuh jisses. Så Fifan fick vila idag, det förtjänar hon lillgumman. Imorgon blir det ju också en sen dag så jag vet inte.. orkar man? Vem vet man är ju världens hästnörd så haha...lär ju vara död i slutet av veckan iaf.
 
Tack för alla gratulationer :)! Ni är gulliga ni!




Vår första tävling

Idag har jag tävlat för allra första gången. Jag var så nervös att ja skakade när jag red mot rakan. Fifa däremot kändes fin vid uppvärmningen, jag blev ganska förvånad med tanke på mina nerver. Hon hade under hela dagen pratat med alla som gick förbi, ville gå fram till folk, hundar och hästar, körde lite spansk skritt bara sådär för att göra något och hade allmänt fullt upp att kolla på alla, sötnöt. Hon var inte direkt uppstressad mer nyfiken på allt och alla, det är typsikt Fifa det, hon var typ den ända som humma och gnäggade under hela dagen och hon fick inte direkt så mycket svar haha, tokan.
 
Väl inne på rakan så töltade hon på fint, jag däremot satt stel som en pinne och trodde jag skulle skita på mig, hjärtat bultade som fasen, jag stod lite lätt i stigbyglarna och visste inte alls hur jag skulle hålla formen eller hur jag skulle driva henne, jag tänkte att så länge hon töltar på rätt fram helt ok så gör jag inget. Såhär efterhand så önskar man att man ridit fram henne mer och drivit på, men fasen man törs ju inte, man vågar inte rida på för mycket eller mixtra så mycket när man tävlar sådär första gången. Självklart tyckte jag att uppvärmningen gick bättre, men då vågade jag rida henne lite mer och korrigera mer, ändå är jag nöjd över Fifa. Hon och jag spände till sig och tappa takten litegrann när vi red förbi publiken ibland men det rättade hon sedan till. Det gör inget, inget alls så jag är nöjd över stumpan och jag hade inte förväntat mig att gå vidare i någon final, det gjorde vi inte heller. Ingen rosett heller, typiskt jag som ville ha en haha.
 
"ibland kan jag tycka att bedömningen kan kännas lite..jaja.. jag säger inget jag så har jag inget sagt.. men hon som vann min klass var helt klart värd vinsten!!"
 
Jag har dock haft riktiga smärtor i nacken (har lite problem med nacke och axlar sedan förut) och därmed hade jag världens migränanfall idag, värre var det på vägen hem, nu har jag gått med migrän ett par dagar och jag måste nog fara till doktorn, jag orkar inte med den här verken, så det var tråkigt att jag fick migrän just den här helgen.
 
Summa sumarum jag är nöjd med Fifa och över dagen. Det var många fina hästar på plats och mycket trevligt folk. Jag har inte fått poängen än men de ligger ju helt klart under 4. Ne Fifa skötte sig galant med tanke på att hon fick rädda situationen och göra allt själv, duktiga tjejen :) Sedan är jag så jävla "stolt" över mig själv, Linda har tagit ett steg fram, jag har tävlat! Fyyyy vad skönt det känns att jag äntligen har gjort det, åååh det är ju mest glad över, tjoohooo! Nu planerar jag på lite mer tävlingar hihi och inte ser det SÅ hemskt ut för första tävlingen, tycker jag inte :) Lillpuppan min!
 
Jag vill tacka alla nära och kära, det var en hel del där som verkligen peppade och stöttade, ni är guld värda, ni är så underbara tack för det!!
 
Bilder har jag fått av Ulrica Norlander :) Här kommer vi i lättaste klassen blåbär
 
 
 
 
 
 
 
 
Fina Tanja och Kolga som tävlade hallon :)
 
 
Erica och Svala i blåbärsklassen :)
 
 
Ullis och Ari i blåbärsklassen som gick vidare till finalen :)
 




Lite ord inför imorgon

Okej jag ska skriva ett kort sista inlägg innan tävlingen, pallar inte att sitta vid datorn för länge.. jag har nämligen stark migrän och har haft sedan i morse. Jag får migrän lite nu och då, ibland funkar tabletterna men inte när den är riktigt stark och idag har jag mått ruskigt ruskigt dålig. Det bränns och smärtar i huvudet och det går inte bort vad jag än gör, knaprar tabletter, sover, dricker, ute i friska luften, ingenting och jag gruvar mig.. jag gruvar mig inför imorgon när jag ska vara borta och i farten från morgon till kväll, det är en bit till tävlingen, tar iaf 1,5 timme dit. Jag ber till någon där uppe att det ska vara över imorgon jag pallar inte det här, jag vill bara skjuta mig själv, varför nu? 
 
Ridningen igår och idag har gått hyfsat faktiskt, Fifa är pigg. Idag var hon nästan lite för pigg och spände sig när jag red efter Erica och Svala haha ja det kan inte vara perfekt inte ;) Men jag tycker hon skötte sig kanon ändå, jag tycker det är så mycket trevligare med energi i hästen.
 
Så nu kära vänner får vi se hur det går imorgon, jag hoppas vi gör som vi ska iaf, rider när vi ska och fattar vad det handlar om, sedan hur hon går - det får bli som det blir, men självklart hoppas jag hon går fint hih! Det som jag oroar mig mest över nu är mig själv, när ja mår så hemskt dåligt, så olämpligt. Aja vi återkommer imorgon kväll hur det gick, sedan ska man upp fem igen och lång resa till skolan, blir intensiva dagar nu, hua hua, men ska ändå bli spännande imorgon, Fifan kommer ha såååå mycket att kika på, kul för na ;)
 




a Peaceful moment

 
 




Here we come

Tjohoo! Ringde Lina om lite tips på hur jag skulle väcka liv i Fifa och få henne framåt. Surrade ett tag och jag fick en hel del tips. Så jag började planera en plan hur dagens ridpass skulle gå till. 
 
Idag red jag med vikter. Det blir ju en helt annan sak när man rider med viktboots alltså. I alla fall så gick det ruskigt bra idag, tipsen från Lina behövde jag inte använda mig utav, Fifa var framåt och pigg redan när jag satte mig upp och hon töltade på så fint! Lyssnade kanonbra när jag tryckte fram henne med låren. Traven var kalasfin och även galoppen var trevligare. Jag lät henne springa på i korta bitar med skritt på långa tyglar emellanåt. Jag kanske red i en kvart tjugo minuter, det fick räcka för hon hade varit kanonduktig idag.
 
Istället stod vi och kikade på när Erica tränade för Lina och vi bytte och bollade lite kring söndagens tävling. Usch jag är nervös men nu mår jag bättre och Fifa känns bättre (idag iaf) så man blev ju helt klart mer pepp. Wooop wooop, imorgon är sista dagen för träning jag ber till gud att även det passet känns bra.
 




Glad alla hjärtans dag





Seg

Söndagens pass gick riktigt dåligt. Fifa är seg och driver jag på henne så kickar hon eller spänner sig, blir nästan lite instabil. Sedan har hon fått stått i tre dagar då jag inte mått något vidare. Idag tog jag henne på en tur igen. Traven var riktigt fin från början, men passet blev sämre och sämre. det började med att tölten var skittråkig och seg och hon blev som vanligt instabil när jag driver henne. Traven funkade helt plötsligt inte för då skulle det bara vara tölt. Usch och bla hon har varit seg och lite omotiverad sedan nyår.
 
Alltså hon har ju gått framåt med traven o.s.v helt klart, inget snack om saken men det finns inget power i hästen, det finns ingen kraft eller glöd det är bara.. dött? Eftersom jag inte mått så bra så har jag heller inte bestämt om jag ska vara med på tävlingen, jag får se, men som Fifa känns i tölten så känns det ju inte som en period där man ställer upp någon tävling precis, det är så trist att hon är död på något sätt, jag saknar det där drivet och glädjen, när kommer den tillbaka egentligen? =/
 
 




Superglad!

Åh! Jag fick två bilder till på Fifan från samma tjej som skickade det förra tjockis-kortet. Blev superduperglad! Gud vad fin hon var, jisses vart har all tagel tagit vägen? Jag borstar ju typ aldrig man eller svans, faktum är, jag borstar knappt hästen överhuvudtaget haha, jag sopar av lite snö med armen jag, man är bra knäpp.
 
 




Helt nytt rörelsemönster

Det är lite roligt vad hästarna kan förändra sitt rörelsemönster i bara hagen genom träning i ridning o.s.v. När jag fick hem Fifa så travade hon nästan aldrig i hagen, och när hon väl gjorde det så var det väldigt hackigt ostabilt och en blandning med tölt och hejsansvejsan. Galopp var det hon oftast tog eller grisepass. Galoppen var dock rätt passtagktig, sällan sväv och en aning tråkig att titta på. Haha hon må alltid ha varit söt och rolig att titta på, men när det kommer rörelserna så har det varit "hjälp!"
 
Idag väljer väljer hon traven med glädje även om galoppen i högre tempo, värre terräng eller av full bus faller in så vill hon gärna showa och visa sig i traven. Den blir flaschig, med sväv och fina rörelser. Det är riktigt roligt att se faktiskt. Även om hon även där kan bli fyrtaktig så är det inget som syns mer än på någon bild man tagit. Galoppen är luftigare med mer aktion och fart, även om den kan bli passtaktig när hon saktar ner (men det blir den även under ridning, hon är inte så pass stark eller balanserad än att gå ner till en annan ren gångart från galoppen) Det klart, vissa tröga och omotiverade dagar ser hon ut som en grisåsna haha.
 
De här är de första rörelse bilderna (första "traven-bilderna") jag tog på Fifa, och då visar jag ALLA travbilder från den gången bara så att ni inte tror jag tar de värsta bilderna, för det är inte så vackert med andra ord. Hästarna var på bushumör och Fifa var mer uppe i luften än på backen, ska visa de bilderna någon dag också ;) Dock är det inte såå många travbilder med tanke på att hon sällan travade och hade ju inte så smidigt eller lätt för den gångarten, hua vad ful den var, helst hade jag velat visat i rörelse för det vill man nästan inte kalla trav. Här jag alltså ägt henne i ca 2 veckor. Detta är den 22/11-2010
 
Den här bilden var den finaste travbilden jag hade på länge ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Här är de senaste bilderna i traven
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Åsså några av mammas favvosbilder från i höstas ;)
 
 
 
 
 
 
 




Fick ett mail

Åååh jag blir så varm och glad i hela kroppen när jag får överraskande mail som det nedan, himlans roligt. Hoppas det är ok (namn) att jag lägger ut en del du skrev, jag blev så glad när jag läste.
 
"Hej, jag var ju med när du provred lilla tjejen. Jätteroligt att följa din blogg och läsa om eran utveckling, jag trodde faktiskt inte att hon hade förutsättningar att bli så fin som jag har sett på era bilder, men där hade jag riktigt fel! och ändå så finns det massvis kvar att utveckla och stärka ser fram emot att läsa om och se er i framtiden, ni verkar vara ett bra team!"
 
Fick även en bild på Fifan när hon var på tjocken
"pssst, den där luggen har jag aldrig sett, typiskt ;)"
 




I hagen

De är tre hästar i hagen, Fifa, Svala och Bitter. Oftast är det Fifa och Bitter som alltid är ilag. Svala brukar stå mest för sig själv, ändå är hon så beroende att ha sällskap och den som verkar bli mest stressad av att bli ensam, jag antar att bara närvaron av en annan räcker för henne. 
 
Bitter är väldigt lekfull av sig egentligen. Han hade en väldigt bra lekkamrat här för några år sedan men som var tvungen att flytta. De två lekte som två dårar och jag har aldrig sett Bitter så nära någon annan häst förut. De var verkligen som gjorde för varandra. Så det var lite sorgligt att de fick skiljas åt.
 
 
 
Fifa är ju också väldigt lekfull egentligen, men hon verkar hellre leka med mig än med andra hästar, eller för sig själv haha. Fast jag har då tänkt att den mängden tid man aldrig ser dom måste de väl ändå hitta på något tok tillsammans? Jo då ibland har jag smygit på dom och då ser jag Fifa och Bitter små kivas, Biter varandra och småhoppar.
 
Idag satt jag och lurade på dom. De följde varandra överallt, Fifa stannade med rumpan åt Bitter ett antal gånger som att "här är jag" och jag har mina aningar om att hon brunstar IGEN. Bitter små naggar henne på rumpan och lägger gärna huvudet över hennes rygg. Fifa verkar gilla att utmana och flyttar sig inte i första steget även om det är Bitter som har ledarrollen. Snart började de bita på varandras ben och nästan lägga sig på  knäna och småstegrade mot varandra, lite som två unghästar gör bara det att Fifas bebisår börjar passera och Bitters unga år har passerat för länge sedan. 
 
 
Bitter står oftast och väntar på Fifa vid grinden om jag har tagit ut henne på en tur eller tagit in henne i stallet ett tag. Det ser nästan ut som att han vill vara en gentleman och vänta på att sin dam ska återkomma. Svala blinkar inte ens när Fifa försvinner, däremot så blir hon alltid så glad och hummar så fort Bitter kommer tillbaka från en promenad eller annat, men det är alltid Bitter och Fifa som håller sig till varandra i hagen. Jag vill inte påstå att hon är utfryst, jag vill nästan tro att hon går undan för att vara för sig själv med vilje. Fifa och Svala står sällan ilag, oftast brukar Fifa få en kyss av Svala och då menar jag inte en sån där mysig en. Kanske Svala tycker att Fifa är en oförskämd liten snorunge och orkar inte med något sånt, kanske funkar Bitter bättre men ändå inte så pass mycket att hon gärna vill stå vid hans sida hela dagarna, kanske har han det där lilla lekfulla  som Svala inte accepterar? Dom har jag nog aldrig sett i närkontakt mer än att de har kliat varandra på sommaren, men jag har aldrig sett Bitter ens testat småbita eller busa upp henne, men då är det heller inget annat sto som stått här förut som han försökt leka upp heller, han vet vilka som går med på det eller inte.
 
Bild tagen av Erica
 
 
Det är intressant och roligt sånt där, att kika på flocken och se deras små egenheter och personligheter. Ena är ett litet snurrigt busfrö och den andra är en mogen fin dam. Att det kan skilja sig så. Fifa skulle vara en perfekt lekkamrat som utmanar och utforskar med de yngre, medans Svala skulle vara en bra fostran till de små. Alla olika personligheter och individer behövs i en flock. Hur skulle det se ut med en hel hög ynglingar som inte har fötterna på jorden? Bitter skulle vara enligt mig den ultimata av de tre, han har både pondus, livserfarenhet och är rättvis med sina medlemar samtidigt som han visar klart och tydligt vilken plats de har (hitills har ingen övertagit ledarrollen av alla de hästar han gått med här) och på allt detta är han ändå en väldigt gosig och otroligt lekfull häst som älskar att showa runt med svansen i vädret och leka med andra hästar. Varje flockmedlems roll är viktig. 




Öh!





Inför tävlingen

Nästa söndag (precis om en vecka) är det dags för tävling. Dilles vintertölt. Jag har anmält mig såklart i den lättaste klassen blåbär vilket innebär att man får rida i ett valfritt tempo fyra sträckor. Min absoluta första tävling och jag är supernervös. Jag kommer säkert klanta till mig på något sätt, det brukar inte vara omöjligt när Linda blir nervig, snälla Fifa hjälp matte!
 
Nu har jag tränat för Lina två dagar i rad. Ett pass på plan och ett pass igår på en vägsträcka. Nu har jag fått ytterligare tips hur jag skall gå tillväga med tölten så nu är det bara att träna veckan som kommer. Hon ska få vila onsdag eller torsdag och sedan rider vi ända fram till tävlingsdagen. Jag har märkt att hon går som bäst om hon har fått jobba på några dagar, hon kanske är "uppvärmd" jag vet inte men jag låter henne definitivt inte vila dagen innan tävlingn big no.
 
Det jag är lite nervös för hur Fifa ska reagera på publiken. Saken är att det största problem vi har nu är att hon dör ut lite i tölten och speciellt om man rider fram och tillbaka på samma sträcka (tråkigt säger Fifa) eller på plan, där är det inte heller lika roligt, men helst om det står någon på sidan, då saktar hon ner och helst av allt vill hon ju gå fram till personen, så igår fick jag träna på en del förhållningar  för att samla energi och sedan ta fram henne förbi Lina, så det ska vi träna mycket på i veckan, fram fram med energi.
 
Förhoppningsvis har jag draghjälp av de andra, har jag otur kanske jag hamnar först i ledet och det är inte bra med tanke på att Fifa lägger in bromsen om hon har hästarna bakom sig. Så jag ber till gud att vi inte är först. Hoppas att det inte snöar heller, det gillar inte jag och Fifan, då blir hon också seg och liksom vill vika undan från snön, ja.. det är mycket som kan påverka men man får helt enkelt göra det bästa av det.
 
 




Slängande och svängande - vad tror ni?

Jag tycker Kyra rider såå fiint till musiken på den här videon, det liksom klaffar i takt med musikens rytm, hel grymt mmm. Bra ridet. Har ni tänkt på en sak att vissa hästar slänger och svänger med svansen under ridning, precis som hästen gör under videon. Jag får för mig att hästen "dansar" och gör det av ren glädje och välbehag. Visst kan man se hästar som piskar med svansen då och då av ren irritation, men som den här hästen ser det bara ut som att svansen följer med i dansen. Vad tror ni om svansar som viftar runt under ridning?
 
 




Hempfling <3

 




Isländsk dressyr VS engelsk dressyr

De har väl andra förutsättningar och dressyren i "storhästvärlden" har väl en annan slags kultur och filosofi än vad våran dressyr har (den isländska), även om det har samma typ av grund så är det är väldigt stort skillnad på engelsk dressyr och isländsk dressyr, i varje fall målen och det man tar fram på tävlingsbanan.
 
Jag undrar (oavsett om vi nu inte har samma förutsättningar, eller hästen rättare sagt) varför lägger "vi"  inte ner lite mer av samma typ av dressyr som i den engelska varianten? Jag vet, jag vet, vi rider och tävlar på helt olika spår och sätt, men den som inte ser några hinder, den som är öppen och vågar både tro och testa, varför ser man sällan någon islandshäst i form av den engelska dressyren? Vem vill inte lära sin häst passage, piaff o.s.v. Passage är en av mina favoriter, jag skulle nästan vilja säga att hästen går i moonwalk. Hur häftigt är inte det?
 
Jag älskar den isländska ridningen med power och energi. Samtidigt kan jag sakna lite från den engelska varianten ibland. Missuppfatta mig inte jag vill inte alls ta bort den isländska stilen från ovalbanan, det jag säger är att en engelsk ridning med de högre skolorna i bagaget kanske kan förbättra gångartsridningen ÄNNU mer på ovalbanan. Förmodligen är det alla dessa takter inom islandsridningen som sätter lite små "hinder" till det jag pratar om, men en häst om är så taktsäker på minsta lilla, vore inte den hästen en utmaning och en möjlighet att ta vidare till de svårare skolorna inom engelsk dressyr? Jädrar anamma jag kommer få höra ord och inga visor, jag är ute på tunn is för säkerligen många islandsryttare, för att det är ett främmande ämne? Jag vet inte men jag säger att inget är omöjligt, en häst är en häst ridning är ridning, vissa har bättre förutsättningar än andra men jag tror att vågar man tro, vågar man kämpa, lära och testa - vad är omöjligt? Vad hindrar dig och hästen?
 
Jag kan rent ut sagt tappa hakan när jag ser Kyra komma fram i finaste passagen, eller när Jan Brink får fram de fulländade galoppombyten, de får det att se så himla lätt ut. Vem vill inte göra galoppombyte i varje "språng" liksom? Jag menar inte att vi ska ta bort den isländska ridningens filosofi. En häst som kan passage må ju ha en väldigt säker och stark trav, en passage som kanske inte rids på ovalbanan men hur skulle den isländska klassiska traven se ut då med en passage i bagaget? Inte dumt kanske, men vad vet jag, jag kanske sitter och surrar i nattmössan, drömmer i virrevarr och missar en stor bit av tanken.
 
Man kanske inte orkar (eller hinner med) att träna islandshästarna upp till den nivån heller, vad vet jag, jag har faktiskt ingen gigantisk kunskap om ridning, jag är bara i början av min egna väg, men jag tycker att vågar man tänka, tycka och klura lite, kanske fundera lite över det "normala" fundera lite utanför ramen, är ingen dum ideé för att utveckla sig själv och i ridningen. Hela världen utvecklas ju framåt, vem säger att det traditionella i ridningen sitter fastspikad? Man får ju klura och tänka lite iaf. Dags att spotta grus eller är det någon jag fått igång tankesnurret på?
 
 




Framsteg för traven!

Lina träningen gick så jävla bra. Fan Nu börjar det hända något med traven alltså, det är så roligt att det spiiir i kroppen. Den börjar bli riktigt fin nu. Fram till nu har vi under snart ett år fokuserat på Fifa istället för mig, fokuserat på att hon ska hålla gångarterna, stärka och balansera upp dom. Nu har hon blivit så pass stark att vi ÄNTLIGEN kan fokusera mer på mig, var händerna ska vara, sitsen o.s.v. DET var inte lätt när man har ridit på ett visst sätt en tid. Jag måste börja ta ner mina händer och fram med dom mot manken. Antingen så lägger jag händerna på mina knän, eller så är dom högt uppe eller åt sidan, kors och tvärs, speciellt i traven.
 
Tillslut hade jag mina händer i rätt position, satt för en gångs skull stilla och kunde rida min häst. Hon höll traven liiiika fint och jämnt på volten medans matte mixtra med händerna fram och tillbaka. DET har inte gått förut och jag är så jädrans glad, jag är så glad att det händer något vid varje träningspass, vi går framåt och det känns så underbart. Tölten har hon tydligen vänt.. IGEN.. förra veckan hade hon lättare för tölten i vänster varv, nu är höger bättre.
 
Solen strålade, jag hade underbar musik i mina öron, Fifa var posetiv och glad. Vi galopperade i världens lycka hemåt och hon höll galoppen så rent och fin även när det sluttade lite nerför. Min prinsessa, det här var en lyckans dag, det behövde jag, tack skrutt.
 
Inte världens lyckade ridbild precis men GOSCH vad söt hon är!
(Ej från idag)
 




Vilket underlag?

Lina träning idag igen då tjohbbadooooo. Synd att plan inte är uppskottad, blah gillas inte, men jag får skylla mig själv jag hade chansen i onsdags. Jaja det går ju ändå :) Vilket underlag tycker ni är bäst, när det är riktigt uppskottat eller när snön packas och trampas ner?
 




Besök = Rensa

Får man besök så kan man ju alltid rensa lite saker. Idag kom bästase Jennifer och hälsade på, det blev både film, surr och god kladdkaka men även lite städning i sadelkammaren. Ja jag har en tendens att ge bort sånt jag inte behöver eller vill ha kvar, att sälja äver överskattat haha det orkar jag inte och vem vill köpa mina gamla saker? Så hon fick med sig en heeeel hög (alla jag hade) med schabrak och vojlockar samt även ett par ridvinterstövlar som knappt är använda, vad gör man inte för lite kladdkaka haha, men sen är Jennifer så generös och har gett så mycket annat så det var hon mer än värd. Så nu fick jag mer plats i sadelkammaren tack för det och tack för en trevlig dag!
 
Jennier och Pepsi Boy Silver
 
 
 
 
 




Det där med inackordering

När det har kommit till frågan om att hyra in hästar har de flesta av mina vänner skakat på huvudet och sagt att det är inget för dom. Dom vill enbart vara för sig själv med sina egna hästar, det är lättsammast så. Jag däremot har jag alltid tyckt det har varit roligt med inackordering, slippa vara ensam och kunna dela det fantastiska med någon annan, vara på lite äventyr, men samtidigt förstår jag vad de menar, det är ju såklart lättsammast att vara själv.
 
Nu har vi haft inhyrda på vårat lösdrift här i några år, nästan ända sedan jag skaffade min första egna häst här hemma hos sambon. Det har alltid funnits någon som hyrt in sin häst här. Totalt sex stycken inhyrda har vi haft under ca fem år. Varför? För att jag tycker det är roligt med sällskap och ha hästar och folk runtom. Jag önskar det fanns lite mer hästfolk här i byn, det är på tok för lite, tänk med sådan gemenskap och dela sitt intresse tillsammans med andra, surra, hjälpa varandra och bara ha roligt ihop. Nej det har verkligen varit jätteroligt och jag ångrar inget.
 
Fast nu har jag nog bestämt mig ändå att Svala blir den sista inhyrda hästen här. Sedan ska jag nog lägga inackorderingen på is. Jag har redan sagt ifrån till några som varit intresserad men nu känner jag för att lägga ner det ett tag och kanske ta upp det igen om några år. Det är alltid kul när det är en stor hästflock och människor kring en, men det kan även vara skönt och roligt att vara själv ibland och dessutom vet jag ju inte hur framtiden ser ut, eftersom man har ett sådant stort intresse kring hästarna är nog risken att det kan bli tillök, jag har lite tankar men som jag behåller för mig själv, fundera kan man alltid göra, därför är det smart att inte dra på sig fler hästar än vad som får plats. Tre hästar högst för tillfället med tanke på att jag vill kunna ta in alla om det behövs, vore tråkigt att behöva lämna någon stackare ute, (nog för att stallet inte är färdigt än och vem kan jag ha att skylla på tro om inte hantverkare!) Så lilla Svala får äran att bli den siste hedersgästen här - then it closed.
 
Däremot vill jag inget hellre än att det kommer hit en massa hästar på sommarbete, vi har gott om plats och utrymme för det, nästan för mycket för bara mina hästar, så det kommer jag fortsätta med. Jennifer verkar ju vara stammis som sommargäst och hon är mer än välkommen hit, jag hoppas det förblir så att hon besöker oss varje sommar och att fler nära och kära tar hit sina havremoppar på semester, bara roligt både för hästarna och folket. Sommaren är ju helt klart bäst!
 
Hur ser ni kring inackordering?
 




Dagens pass

Beeep beep. Ett pass på plan idag igen. Gick bra faktiskt, tror dock jag hade liiite väl mycket i huvudet, fasen Linda du måste fokusera mer på dig själv och ta eeen saaak iii taaaget, inte tusen!
 
Jag tyckte skrutt jobba på bra för att ha jobbat ganska styrketränande de sista dagarna. Dock saknar jag den där fiiina tölten hon haft, ja tölten utvecklas och vi har ju tagit ett annat steg fram med den gångarten, så hon är ju finare och mer stabil än förut, men när vi rider rätt fram i lite action kan jag ändå sakna det där vilande steget, hon springer på mest, paddla kan hon göra men jag vill att hon bär sig mer och gungar mer i steget, inte bara trottlartöltar fram, men men det kommer nog igen.Huuuuh det är SVÅRT att rida skulle jag vilja påstå.
 
Jag är såååå pepp att träna för Lina igen igen igen. Försöker dra ihop ett träningspass med henne till helgen för folk som ska vara med på Dilles vintetölt, jag ska dit med Fifis, såklart, alltså till Lina, men till Dilles vintetölt också. oj oj.. snurr snurr.
 




Barnaridning inplanerat

Hi ho min lilla fläckhäst ska få arbeta v.9 på skolan här i byn. Jajamensan det är på tiden att hon gör någon nytta också haha. Nej men min kära mamms som jobbar där har fått måååånga förfrågningar om inte hennes dotter kan komma med sin häst för barnridning då de har elevens val. Visst kan jag det, ska bli intressant, Fifan är ju väldigt snäll men detta är ju något väldigt nytt, kommer nog gå bra, haha längtar faktiskt. Barnen har tydligen tjatat efter Fifan hela vintern, de brukar se oss när vi rider förbi och gärna vinka och ropa efter oss, så söta. En hel vecka ska vi vara där någon timme varje dag. Tur att det tar tio minuter att rida dit. Det här ser jag som en träning i sig för Fifan, hon kommer nog vara ganska trött efter den veckan av alla intryck. Min lilla prinsessa!
 
Hmm undra om jag ska ta typ 300:- per varv per barn och den som inte betalar får sitta på bänken, tycker jag låter som en bra deal, Vad tror ni om det?
 




Love you Deimo

Vilka snälla vänner jag har! Det här fanns i brevlådan, Tanja is the best!
 




Varför? För att det är kul!

Det var en del som undrade varför jag hade Fifa hos Lina förra veckan (måste ju inflika att jag tog hem henne i lördags hehe) jag tog dit henne bara för skojs skull, få lite nostalgi från i somras, det var underbart att vara där igen och ska definitivt hälsa på fler gånger. Lina är en av mina närmsta vänner och ibland vill man hitta på tokigheter med dom. Vi har exakt samma stora intresse för hästarna så då blir det lite extra roligt, jag är en stor hästnörd men jag tror jag har hittat en lika nördig en som mig haha.
 
Hade varit hemskt roligt att ta med henne till Tanja någon gång, också en väldigt nära vän som man surrar med under veckorna (höm höm antingen hundra sms eller timtals samtal, vi är knäpp), häst häst häst.. kanske vi kommer en sväng någon gång Tanjis, du ska ju iaf hit med Kolga i sommar, a promise is a promise! ;) Sen kommer det hit fler godingar till våren, jag längtar som fasen.. min Jennifer! Så jag hoppas vi är ett gäng här i sommar igen. Fifa, Bitter, Svala, Chanell, Silver och kanske några andra gäster en sväng. Jag längtar!
 




Styrketräning

Jajamen idag har Fifa mer eller mindre haft styrketräning. Ridning i djupsnö. Började med att skritta runt en åker på längre tyglar. Tyckte dock hon var lite fast i vänster sidan idag, hon var inte lika lätt och böjlig som hon brukar. Traven var lätt att hålla kvar i alla fall, jag försökte även få FRAM henne här men det är tydligt svårare i djupsnö. Traven har tidigare varit lite svår att hålla kvar i djupsnö då hon tyckt det varit en aning jobbigt och velat komma fram i galopp, men nu travade hon på jättefint flera varv utan att bryta.
 
Galoppen tog vi tag i, det är ju en jädra skillnad att galoppera i djupsnö, det är bara sitta och åka, hon håller den så fint så fint. Tog sedan in galoppen på volter och tränade mest fattningar, ju mindre snö det blev i spåret desto svårare var det att hålla en bra galopp, så det är klart tydligt att snön hjälper till. En svettig nöjd häst fick sedan gå in i stallet för att både käka och vila. Mer snöridning ska det absolut bli, då får vi chansen att träna upp galoppen lite också som inte går lika fullt lätt på plan och dessutom är matte inte lika feg att galoppa runt i snön. Jag älskar verkligen att träna galoppen, det är bland det roligaste faktiskt, längtar tills våren är här och det blir bättre underlag!
 
 
 
 




Elmo Pelmo

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Ridning förgyller livet

Tänk att ridningen ger mig sådan lycka. Man är helt inne i det man gör, i sig själv och i hästen. Allt runtom försvinner liksom i mängden och man är som i någon slags psykos, eller som om man vore drogpåverkad, man har all fokus på ridningen. Man är i något slags tillstånd där så mycket detaljer sker, känslor, rörelser ja allt som samtidigt blir en helhet. Det är ganska magiskt, att befinna sig i ett sådant tillstånd, när man blir ett med hästen, man samarbetar och är ett team, man känner det där att man går ihop och är som ihoppusslad på något vis, det är inte bara en ryttare på en häst, utan de är sammankopplade till en vacker dansande svan eller ett ångande lok. Tillsammans skapar man något och delar glädjen i det man gör.
 
Idag gick det ruskigt bra på plan. Jag vill nästan säga att jag aldrig kännt en sådan rund och fin trav på min lilla fläckhäst förut. För mig är det magiskt, för mig är det helt otroligt. Nu kan vi jobba i traven, i traven som har varit så bökig och svår, nästan som ett hopplöst fall, det är vad man har kännt många gånger i alla fall, men den här gången började hon den långa och låga traven så fruktansvärt fint. Vi fokuserade på att komma fram och inte bli fast i nacken. Varje gång hon kom fram och lossa så blev traven mycket renare och rörligare med ett trevligare gung. Det tog ingen lång stund innan jag kunde börja rama in traven och jobba ihop henne. Till min stora förvåning började hon arbeta kanonfint på en gång. Oftast brukar de ta några varv innan de släpper och det kan vara några superfina steg åt gången. Idag travade hon runt flera varv på volten med kanonfina steg. Hon var framme, uppe, rund, i bra form, avslappnad och gungade på steget. Det var en underbar känsla, ni vet en sån där känsla att "Men yes träningen har ju verkligen börjat ge resultat"

Tölten var också kanonfin och jag har själv börjat rida mer i kort tölt, det har jag slarvat med, har ridit i alldeles för höga tempon, nu är det dags att jag fokuserar lite mer på bärigheten samt lydnaden. Jag fick vara noga med att hon kom fram här hela tiden, och dessutom inte överböja henne i vänster varv som jag tydligen har lätt att göra, samt vara snabb med min eftergift och hålla det korta tempot. Båda varven gick superbra, oh en härlig känsla. Jag gjorde övergångar till traven som var lite knackigt först, förmodligen är det jag som inte är tillräckligt snabb i mina hjälper men jag lade stor vikt på att lyssna till min häst när hon var redo för övergången, och visst blev det bättre för varje övergång. Jippie! Det här kommer bli lysande. Min häst frustade, skummade och sög som attan på bettet, hon var lyhörd, glad och med på allt. Testade även galopp men dääär kom min rädsla in och min häst var liiite väl pigg - varför ska man vara världens mes?
 
Vägen hem fick jag ta itu med galoppen iaf med töltövergångar. Jädrar vilken fattning hon tar efter varje töltsträcka, hon tar i så det brakar gosse. Vi tog och busade och drog på järnet några gånger, ibland måste man ju det också, benen går som ett par trumpinnar, min lilla lilla. Tölten den var superduperfin, för nu kom äntligen paddlandet fram som jag eftersträvar hela tiden, det var ett tag sedan men nu hoppas jag att det ska komma tillbaka med tanke på vilken energi och vilket resultat det blir i arbete på plan. Hon paddlade på så fint så fint, min söta docka!
 
Under det här passet för några dagar sedan ville hon inte komma fram och paddlade inte, bra takt och steglängd men inte godkänt ;) Det ska vara rörligt, paddlande och vila på steget, DET är en bra tölt och DET kan hon nu. Här har vi verkligen ökat kraven på vad som är dugligt och inte ;)
 




Fifa kommunicerar återigen

Den finns en till kvinna som tydligen har fått kontakt med min Fifa. Det var roligt att höra, återigen en som tyckte Fifa verkade vara en väldigt rolig och pladdrig häst. Då hade hon enbart sett henne i hagen en snabbis.
 
Tydligen så skulle Fifa ha sänt väldigt många bilder till kvinna X kallar vi henne för jag vet inte om hon vill bli nämnd, en underbar person dock. I alla fall så var det många hästar runtom oss då vi var på kurs, men Fifa var tydligen den som bara slängde ut en massa bilder, hon hade tydligen massor att säga.
 
 
Fifa hade berättat att vi kan träna och rida så fint, noggrannt och planerat, och sedan kan vi huxflux dra iväg i full bus. DET gillade hon, och kvinna X berättade det med både skratt och entusiasm. Haha det här kan ju stämma. Speciellt i somras då jag och Lina red ilag. Vi kunde rida och träna efter vägen, Fifa kunde paddla på så hiiimla fint, det var den tiden då allt flöt på så bra. Hipp som hopp kunde vi dårar bara släppa allt och dra iväg i full jävla kareta, tävlade i världens galopp och skrattade som jäntor. Jag brukar även beröma Fifa med en massa rejsbus efter lite arbete och häromdagen efter ett kanonpass på plan så släppte jag henne lös och sprang en bit och lekte, Fifa for rätt upp i luften i bakut och studsa av glädje, bredvid. Kan det vara allt detta hon menar?
 
Här har vi dragit ner till sjön efter ett intensivt pass på plan
 
 
Fifa hade även gett bilder att hon gillar att planera mycket, planera i ridningen, hon har liksom en plan i huvudet när vi tränar. Fifa är ju väldigt lyhörd och med, oftast, och hon har ju sån glädje till träningen. Det hon kan göra (rätt ofta) är att hon är lite före mig. Ibland kan hon flytta baken innan jag hunnit ge kommando, eller byta varv sekunden innan jag bett om det, hon är ofta någon sekundsdel före mig vilket i sig inte är sådär jääätte ok, så det vill vi egentligen få bort. Kan det vara detta hon menar?
 
Hon berättade även att Fifa såg sig inte som ett sto men heller inte som (en pojk?) hon var.. typ.. hen.. eller ja vet inte men hon fick bilder om att Fifa mer såg sig mer som en feminin smäcker hingst, en som liksom vill visa upp sig och säga PANG HÄR ÄR JAG. Fifa är ju väldigt för att showa i hagen, kröka på nacken, upp med svansen, tjuta med näsborrarna, skaka på huvudet, stegra och slänga med frambenen ja busa som en dåre helt enkelt. Kan det vara detta hon menar?
 
 
Ja hon sa en del om Fifa och skrattade många gånger som om Fifa bara spruta på henne en massa saker på en gång.
- Hon är en rolig häst. Sa hon flera gånger.
Exakt detta sa hovslagaren som var här sist, hon sa att Fifa var en väldigt rolig häst och att vi hade roligt tillsammans. Även hon skrattade ibland i tomma intet som om Fifa sa något tokigt.
 
Ja det ligger ju något i det. Jag vill tro att kvinna X kan kommunicera med djur, hur mycket och om allt är som hon säger vet jag inte men jag kan absolut tro på kommunikationen.
 




Rekord på slarvhet

Aj aj, jag tror jag nästan måste låsa kommentarsfältet, hur många veckor är det nu sedan jag tog tag i kommentarerna? Nu har jag nog rekord på slarvhet, så mycket obesvarade kommentarer jag har nu har jag aldrig haft, förlåt, förlåt förlåt jag känner mig så hemskt, ni borde inte skriva till mig överhuvudtaget, jag är så oansvarig och slarvig, ni har all rätt att bli uppmärksammad och besvarad. Kan man inte ha sån där auto svar haha ;)
 
Jag svarar på någon då och då men jag tar liksom inte uti med resterande, åh jag tycker det är så roligt att läsa det ni skriver och ändå kan jag inte ge tiden att svara. Faktum är att jag har inte samma blogg-glädje längre, det händer att jag inte kollar statestiken på flera dagar och det kan gå lååång tid innan jag ens kikar in på en annans blogg. Jag ägnar mig inte så mycket åt bloggvärlden längre, skriver inlägg gör jag för jag ääälskar att skriva och dona med bilder, men det blir liksom inget mer.
 
Jag har kanske tre bloggar som jag kikar på då tiden och lusten faller in, tre underbara bloggar som inspirerar, så ibland måste jag hämta lite inspiration från dessa underbara människor.
 
Det jag vill med detta inlägg är inte att skjuta undan era kommentarer eller hejda dom, jag ville bara säga förlåt ännu en gång.
 




Rädslan som kom tillbaka

Sedan halkan och vintern kom har jag inte tränat galoppen på volt någonting, det har kännts lite surt faktiskt men jag är så jädra rädd att vi ska gå omkull, ja det är mig det är fel på, jag har inte vågar helt enkelt. Ute på rakspår fine, nemas problemas men inte på plan på volten, aj aj, nej usch. Jag stelnar till direkt, hjärtat i halsgropen och tänker inte på något annat än att vi ska gå omkull. Det är väl annat när jag sitter på en stadig säker häst som inte gjort något annat, men på Fifan.. som än är en ranglig unghäst, hualigen.
 
När jag bröjade träna för Lina, det vill säga mars 2012, då vågade jag inte ens fatta galopp på den STORA fotbollsplanen rätt fram, alltså en STOR grusplan, bästa underlag rätt fram, inte ens det?? Lina fick mig att våga, hon hade jävlar anamma i sig och det spred sig väl vidare till mig. Sedan var det tydligen på tal om att fatta galopp på volt, det tog ett tag kan jag lova innan jag tordes ta en fattning, på en STOR grusplan med världens säkraste underlag. Ja en konstig rädsla, men tro eller ej, det var TREDJE gången i mitt liv som jag galopperade på volt, och då har det inte varit på en tanig liten unghäst med passtakt och ben hejsansvejsan utan balans. Här skulle jag nu träna galoppen på en kalv, på volt utan någon som helst vana? Man är världens största mes.
 
Det gick bra, vi galopperade för fullt hela sommaren, hit och dit på volterna i korta och högre tempon, ner i tölt eller trav och så upp i galopp igen, rädslan var borta och galoppen blev finare och finare. Igår galopperade jag för första gången på plan på hela vintern, jag var osäker men kände mig modigare den gången för att försöka i alla fall, jag bad till gud att få överleva sedan lät jag Fifa få sköta jobbet. Tammetusan det gick bra! Fin galopp dessutom, jag satt bara rätt och slätt upp och ner. Bara JAG vågade galoppera på detta hemska vinterunderlag så var jag nöjd. Två varv, höger och vänster. Det gick toppen och gissa om jag var glad! Linda hade tagit ett steg fram, mes Linda.. men åh så skönt det var att släppa på den spärren. Tack Fifa för att du tog hand om mamma!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Lina kurs!

Woop wooop. Idag var det Lina kurs som jag hade anordnat, jädrar vilken assistent man är ;) Haha ne men det var kalasroligt, det var 6 som red och totalt 8 pass. Vi hade jätteroligt. Först ut var jag som uppvärmning för Lina, hon kan mig och Fifa både innan och utan.
 
Det blev fokus på att komma fram i tölten, hon har en tendens (och säkert jag med) att fastna lite i nacken, haha alltså jag fastnar väl inte i nacken men ni fattar.. haha jag och förklaringar. Man kan ta i hon men hon söker sig inte framåt utan tappar typ nacken, tänk dig en bild på en nacklös människa, haha tokigt men hon kan det här och egentligen jag med, skärp dig Linda. Fifan har jätte lätt att fastna på det viset och därför krävs det så mycket från min sida, att jag är snabb när hon väl söker sig fram och håller henne kvar där. Saken är att Fifa kan välja dagar och stunder själv när hon vill komma fram, men vi måste förändra till att hon skall göra det varje gång jag ber om det, inte bara när lusten faller in, då måste även jag vara noga med min ridning när hon inte ger mig det där framåt. Jag måste vara precis.
 
Idag sökte hon sig framåt jättefint och jag fick verkligen var suuupersnabb, jag var seg på eftergiften i början, fy Linda, men jag blev snabbare och snabbare och började hajja grejen, tillslut gick det kanon både i tölt och trav. Traven på slutet var.. oooh, oj, fiiiin.. Lina gav verkligen tummar upp för den traven, tjohoo. Så fokus just nu är att få FRAM henne, fram fram fram.
 
För övrigt med kursen så kan den inte ha blivit bättre, underbart folk, fina hästar och bra väder. Lina skötte sig kanon, hon har verkligen en gåva för hästar, hon är helt otroligt och därför så tyckte jag det var så viktigt att hon kommer ut och syns, börjar träna flera och att folk upptäcker hennes förmåga och känsla för hästar, ridning och att lära ut. Det är inte så att hon står i mitten av planen och instruerar, hon går bredvid häst och ryttare och är på en precis hela tiden, och det skall verkligen jobbas igenom och ge resultat, det är inget dalt inte men ändå en sådan rättvis och fin "träningsmetod" eller vad jag skal kalla det. Jag tycker verkligen Lina är kanon, gud vad jag har tjatat om henne i bloggen, men det har sin orsak ;)
 
Ne nu ska jag fokusera på att få fram Fifan igen, så hon börjar paddla igen och viiilar på steget. Bild från gårdagens ritt som började bra men blev blaaahaa haha. Lina du fick smaka på hennes humör du ;)
Här kommer viii..!
 
 




Tölten

Tölten har faktiskt aldrig varit några problem med, tycker jag. Nu jämför jag väl kampen med traven, givet har jag fått lagt ner mycket jobb och energi på tölten också, vem får inte det? Det roliga är att tölten verkar väcka glädjen hos Fifa och den har verkligen utvecklats sedan våren och absolut under vinterhalvåret. Vi har haft våra svackor, ibland har tölten inte alls funkat och det har varit segis och blaha, men det får man ta när man har unghäst och en ryttare på ryggen som egentligen inte alls RIDIT så länge. I mars får vi fira ett år, det var då vi började träningen med Fifa på riktigt sedan rehaben, jag tycker hon har gjort stora framsteg sedan dess.
 
Idag (det vill säga bra dagar) rör hon sig mer i tölten, paddlar som jag brukar säga, det känns som att paddla kanot. Hon länger steget mer och är mer jämn. Jobbar bättre genom kroppen och har ett trevligare flyt, har dessutom fått bättre aktion och kan tölta i högre tempon. Nu mer kan man börja känna lite woow känsla, det är häftigt när hon trycker på av glädje och ångar på. Tölten är nog den gångart som jag är mest nyfiken på hur den skall utvecklas, för det är där hon har häpnat mig som mest. Dock gäller det verkligen att rida igenom henne här och se till att hon inte spänner sig då blir det lätt passtakt.
 
Dagens pass i tölt 31/1 (publicerar detta senare) kändes, ja.. nja, jaha jaja. Hon var allmänt seg, ingen power och inget tryck, definitivt inget paddlande men jag var nöjd ändå med tanke på att hon är under brunst och hade ändå jobbat så fint i traven. Det var ju ingen wow känsla precis, nästa som att hon gick och sov, det blev lite bättre mot slutet av passet men nja, jag kan ju inte ta i så jag spricker precis ;) Tungt i snön också, så svårt att rida i snö överhuvudtaget tycker jag, med takten och allt, så det kändes.. ja som det kändes. Fast.. när jag titta på korten så blev jag rätt förvånad, lite överraskad.. jaha.. är det sådär det ser ut när det känns lite blaah? Hur ser det då ut när det är wow? Och inga vikter heller så.. himlans kul! Ja vi har ju definitivt höjt våran lägsta nivå.
 
Kort kort tölt, har nog aldrig ridit i så kort tölt förut, men det behövs!
 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan ut på fyrkantsspåret och öka tempot lite, bilderna är i ordning genom passet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Traven

Traven. Traven traven ja den har vi fått kämpa med. Tänk i våras då hon knappt kunde trava, oh svetten rann och man jublade vid några travsteg. Det är den gångart som vi har fått kämpa lite extra med. Pust och stön, men den som kämpar, för den utvecklades mer och mer. I somras utvecklades den så pass att vi iaf kunde trava på volt och rakspår utan att tappa, hon började gunga lite mer i steget, men bara lång och låg, hon tappade dock gångarten rätt snabbt om jag rörde henne och dessutom red jag mest med vikter för att hjälpa till med takten.
 
 
Idag rider jag utan vikter och jag har fått börjat rama in henne mer, det är hon redo för nu, hon har helt klart bättre koll på diagonalen och är mycket säkrare och starkare i traven nu. Puuust DET är en utmaning, snacka om att man måste vara noga med sin ridning, det är så mycket som ska spela in rätt och det krävs verkligen jobb från min sida. Det är hemskt roligt att jag kan plocka och jobba i en bättre form, jag får röra henne, det är en stor skillnad! Dock är det som sagt inte bara att åka i traven.
 
Först jobbar jag henne lång och låg med mycket varvbyten, för att få fram gunget, länga steget avslappnat och få fram takten samt att få henne lyhörd och vaken på mig. Här gäller det att hon söker sig ner och fram och släpper i nacken, gungar fram lugnt och trevligt. Har hon bråttom får jag vara snabb med halvhalter eller böja in henne och sedan fram igen. Takten är helt klart bättre lång och låg nu, men absolut kan det komma in fyrtakt emellanåt, ytterst lite, men då gäller det att få henne avslappnad och framåt.
 
 
 
 
 
 
 
Sedan är det dags att rama in och jobba ihop henne med jämn tygelkontakt. Lätt är det inte, det är ganska svårt faktiskt och man ska vara glad över de få rena kanonfina steg man får, för det blir lite fyrtaktigt det blir det men inte så hemskt farligt, hon håller traven lugnt och fint, avslappnad och jobbar på, jätteduktig är hon. Det är ju de där få stegen man är ute efter, det är dom som är utvecklingen. Hon lyfter upp mig jobbar på framåt, detta är egentligen helt otroligt!! Det ÄR ett stort framsteg och det ska bli hur spännande som helst att fortsätta träna traven på detta vis.. och inga vikter! Totalt har jag börjat fokusera på formen och rama in henne i traven ca 5-6 gånger och hon gör det bättre och bättre för varje gång, superglad matte!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Även fast traven har utvecklats med stormsteg är den inte alls lätt att rida, Fifa kan flascha så fint i trav i hagen men det är ju helt annat på ryggen. Det är verkligen en utmaning och vi har en otroligt låång bit kvar, man blir såklart aldrig färdig, men Fifa är bara i början på sin resa. Jag tycker hon gör det bra. Den här gången var hon ju i brunst dessutom men så otroligt snäll och med på allt, hon är otrolig.




RSS 2.0