Töltens utveckling
Det har hänt en hel del med Kaeras tölt, nu har hon börjat fatta den samsidiga rörelsen allt bättre och bjuder faktiskt till tölten själv. Så vi är på god väg. Jag tänkte att jag skulle visa lite utvecklings filmer på just tölten så får ni se hur den har utvecklats i dagsläget. Alla tre filmer är från träning med Lina.
Här är vårt allra första försök på tölt
Här provar vi på tölt igen två dagar senare
Efter detta får hon två månaders vila. Och så såhär ser tölten ut idag, efter ca två veckors ridning.
En update
Tänkte kika in här och berätta lite kort hur det går med hästarna. Kaera står fortfarande på vila men den 29 kommer hovslagaren så då ska jag äntligen få rida henne igen, som jag längtar! Tror dock jag kommer ta med henne som handhäst först så hon får upp flåset lite. Det ska bli sååå kuuuul!! Längtar massor massor massor!
Och Fifan får komma ut mer eller mindre varje dag. Och det går faktiskt bra. Jag har mest kört henne då jag kommer åt henne på ett annat sätt samt att det är ju riktigt kul att köra. Alla gångarter har varit rätt så ojämna och takten har inte riktigt suttit hundra, men nu har träningen verkligen börjat ge resultat! Gårdagens körpass var så underbar! Fifan gick som en klocka. Vi tog en ganska lång tur och vädret var kanon, även om både tår och fingrar ropade efter värme. Eftersom Fifan gick så fint framför vagn igår så var jag bra sugen på att rida idag, och det gjorde jag med all rätt. Hon var suuuperfin! Gud vad roligt det var! Klart det finns massor att träna och slipa på men nu ångade hon på riktigt fint med en ärlig och bra framåtbjudning, fin takt och bra tryck. Snacka om att motivationen gick upp i topp. Nu sitter jag bara och längtar efter nästa ridtillfälle.
Jag ska gå in mer på detaljt kring Fifan och vår träning tillsammans men jag måste få lite mer skrivmotivation först för att det ska bli riktigt bra skrivet. För övrigt ska jag tävla både Fifa och Kaera nu i mars. Fifan i V5, T8 och safttölt, Kaera i V5. Vi får se hur det går ;) Någon ville att jag skulle förklara i ett inlägg hur jag lär Fifan tricks, och även där måste jag få motivationen till att skriva, så det blir så utförligt och bra förklarat som möjligt, men det kommer!
Jag är mest aktiv på insta för den som vill se lite mer av oss, harhardulinda.
Avslutning på unghästkursen
NU har Kaera påbörjat sin vila, och det började ju alldeles lagomt med att det tok regna här i morse och är blankis överallt. Igår var det julavslutning på unghästkursen och den här gången lekte vi bara från backen med hästarna. Lina hade ställt upp en bana med diverse konor och bommar, där vi skulle föra hästen framför oss du fick absolut inte leda hästen, såklart, då tappar man ju syftet med övningen. Det var riktigt roligt faktiskt och var lite utav en utmaning, men det gick faktiskt riktigt bra, vissa hinder var svårare än andra men då var det bara att göra om göra rätt. Kul hade både vi och hästarna så det blev en bra avslutning! Något jag blev eeeextra glad över var att Kaera gick in i finkan alldeles själv för första gången, hon tvekade inte utan gick bara på. Tänk första gången vi var på kursen, då höll Lina på i nästan en timme för att få in henne på samma sätt, mycket har hänt med denna häst.
Haha här har jag ritat banan. Svart är fram och grönt är tillbaka. Vi gjorde detta i både skritt och trav.
Kurs/film 2: Töltsättning
Måndagens kurs fick strååålande! Det gick ÄNNU bättre, fan vad kul det var. Några gånger till och den här hästen har inga problem att tölta fram på vägen, men det hinns inte i år för hon ska ju ställas av i veckan så det får vi ta till våren. I alla fall så var fokus åter på tölten eftersom det är bra om den sitter lite mer innan långvilan. Både jag och Lina var överraskad över hur pass bra och fort det gått med Kaera som har en sån pass stark trav, då brukar ju tölt kunna vara en utmaning men den här hästen verkar ju inte ha några bekymmer med det. Eftersom det gick så pass bra så blev det mer fokus på mig att finna det såkallade dragläget så hon behöll tölten lite längre. Det var fränt när man kom åt det där mellantingen, och vad jag upptäckte vad min sits har stor inverkan. Så fort jag satt djupt ner i sadeln och lite mer tillbaka (tanken bakåt) så var det mycket lättare att behålla tölten. Och Kaera var på hugget, för första gången haha, hon verkade tycka det är var riktigt kul.
Det var mycket att tänka på nu också även fast det gick mycket bättre på det här kurstillfället. För att hon inte ska förknippa tölt med spänning så skulle jag ha henne lite inåtställd samtidigt som hon måste gå längs fyrkanten, och det var lite traggligt eftersom hon drog sig innåt för det mesta, och så skulle jag på det finna dragläget och hålla tölten, men det gick bra faktiskt. Jag var väl lite flummig med min inervkan, händerna hamnade huller om buller emellanåt men som tur är har jag en tränare som ser allt! Jag tycker det är toppen att Lina går bredvid, hatar tränare som står i mitten och bara glor och att några dessutom kan stå helt tyst ibland, värst är väl dom som sitter på en stol, oengagerat! Nej man får ut så fruktansvärt mycket av Lina träningarna, hon är helt enkelt bäst.
En till sak som jag skulle vara mycket noga med var att hon skulle bevara samma energi och tempo, samma steglängd och lugn när jag kortade in tyglarna och förberedde för tölt, här blev hon mer på hugget och ville gärna sätta fart på en gång, men bara av att vi hade börjat vara noga med detta från början så tog det inte många gånger förrän hon inte reagerade alls när jag kortade upp tyglarna, och det är SÅÅ SKÖNT, och så viktigt att man tänker på såna små saker redan från start. Det är något jag är noga med när jag sitter upp, inte bara att hon ska stå stilla vid uppsittning utan att hon också ska stå stilla fast jag kommit upp i sadeln och börjar pilla med tyglarna. Det är kanske såna små saker man inte alltid tänker på som ryttare, men som ändå är ganska viktigtför att få en lydig och avspänd ridhäst. Och just såna små saker kunde jag missa lite när jag red in Fifa, men nu tar man igen det på Kaera istället!
Nej det gick kanon, det var en enorm skillnad. Det är fortfarande lite slängit med huvudet men det är för att hon inte riktigt är haj än, men inget i handen har jag och hon drar sig inte neråt som hon gjorde på första kurstillfället. Det kändes riktigt behagligt att rida henne med andra ord.
Jennifer var så snäll och filmade med sin mobil, fina vänner man har <3
Lydnadsträning i ridhuset
Vill börja med att jag VET INTE hur jag fick för mig att det var första advent igår, jag tror det berodde på julskyltningen som är varje advent men den här gången hade de bytt till dagen före. Så ursäkta :)
Idag for jag och Kaera till ridhuset. Det är så halt, hårt och trist ute så jag kände för att rida inomhus faktiskt. Vi tränade på det som vi gjorde på Lina lektionen och det gick ännu bättre den här gången. Jag kan bli liiite osäker när jag ska förbereda för en början av tölt, men jag troooor jag gör rätt och har fattat vinken, annars har vi ju unghästkursen på torsdag så då får Lina checka av lite hur det ser ut för oss.
Kaera var på toppenhumör (även om hon måste piska med svansen emellanåt som en protest, suck, stooon!) men hon har blivit så sjukt duktig, otroligt lyhörd och med. Hon känns riktigt fin och känns hon såhär när jag ska ställa av henne så kommer jag vara hur nöjd som helst.
Vi tränade även på lydnad från marken vilket också gick bra. Plats, med andra ord. Jag lämnar henne på ett ställe och där ska hon stå vart jag än tar vägen. Jag bad om lite störningar och fick Jennifer och hennes hund att trulsa runt Kaera. Kaera nyfiken i en strut och hundkär som hon är följde hon dom med blicken. Ibland hände det att hon tog fram något steg men det korrigerade jag direkt sedan stod hon så duktig stilla, även om det kliade i hovarna att få hälsa på den där något stora lurviga bjässen. Jag lämnade henne även längst bort i ridhuset medans jag gick till andra sidan, och där stod hon så snällt och väntade tills jag kom tillbaka. Mitt mål är att hon ska kunna stå blick stilla på samma sätt medans någon ryttare galopperar runt henne, det vore en rolig utmaning det!
Privatkurs för Lina
Nu har jag kursat för Lina och det gick jääättebra! Nu har vi ytterligare nya saker att träna på här hemma och framförallt en början på tölt. Fan vad kul att få börja med den, tölten är ju den absolut roligaste gångarten enligt mig och nu var det länge sedan jag töltade.
Vi började med att träna på framdelsvändning i skritt, vilket kommer vara nyttigt för tölten sedan. Eftersom det här var något nytt för Kaera provade hon alla möjliga ting, blev lite tung i handen, krullade ihop sig och ja sånt som bara är så naturligt för en häst att göra när de funderar på vad vi faktiskt gör för något. Jag fick vara noga med att rida en långsam skritt så jag kunde väl förbereda henne för framdelsvändningen, förstod hon inte la jag dit spöt. Min sist var något som jag fick tänka på mycket för jag har en tendens att lyfta mig ur sadeln och det gjorde jag ett antal gånger. Ibland skulle man vilja ta sitt spö och slå på sitt eget huvud med, att det inte går in?! Det där muskelminnet är en utmaning att ställa om. Jag fick även vara noga att lyfta upp Kaera så hon inte krullade ihop sig som en snäcka. Ta och släpp, och hon fattade ju vinken. Lite mer träning på det där och det kommer sitta som en smäck ;)
Sedan gick vi vidare till att öka energin i skritten, alltså en början till tölt. Här fick jag också vara noga med att förbereda henne innan jag började med något, alltså ta det lugnt med en långsam skritt, och noga med att hon inte föll framåt då hon har så lätt för sin trav. Sedan drev jag försiktig med min röst och skänklar och så fort hon tog ett-två steg så gick vi ner i vanlig skritt igen. Jag fick även här vara noga att bevara samma energi och inte släppa iväg henne, jag tar fram mina händer en aning när vi går ner till skritten och det måste jag försöka undvika. Jag hade en del i handen men det blir ju så när hon inte riktigt förstår vad som händer, ändå gjorde hon det riktigt bra. Lina tyckte det gick över förväntan faktiskt. Vi får mycket fina kommentarer från Lina faktiskt och det värmer så i hjärtat. Man blir helt klart pepp. När vi tränat lite på en början av tölt några gånger så fick hon gå över till en lång och låg trav innan vi avslutade för dagen.
Hon var riktigt duktig idag och jag själv har massor att träna på nu innan hon ska ställas av. Ännu mera pepp? Jajamensan!
Min häst är duktig
Aaaah vilken dag! Eller snarare vilken stund jag haft med min fantastiska häst! Allt var verkligen perfekt! Till att börja med, superfint väder, soligt, frostigt och sådär lagom kyligt. Lite vinterkänsla, och med det hade jag en perfekt fluffig häst. Det är det som jag tyckte är extra charmigt med islandshästen, dom blir sådär fluff och puff i päls och man. Så jag red en liten punkare idag <3
Först och främst måste jag berömma min häst som faktiskt står kvar där jag ställt henne och då är jag utomhus hemma på våran tomt liksom (är sällan i stallet), nog för att hon aldrig har haft något val, men jag tycker hon är oerhört duktig för att vara så pass ung och grön. Jag kan ställa henne uppe på vägen mellan hagen och huset och springa ner på gården för att hämta något, och där står hon kvar och väntar utan att röra en fena, SÅ vill jag ha det och så kommer jag att fortsätta träna, en lydig häst för mig är A och O. Det kanske inte är så märkvärdigt för alla men för mig är det suveränt och otroligt viktigt. Jag ska nog sätta henne i nya utmaningar på den punkten.
Vi red ut i skogen idag och hon var så himla duktig på precis allt. Lång och låg med nosen i backen, hon kunde trava så i en km och höll samma position hela tiden, lugn och avslappnad, jag kunde dessutom driva på henne i den här gången utan att hon körde upp huvudet eller tappa fokus. Jättefina galoppfattningar, sådär superkänslig och lyhörd. Travade på jättefint i skogen över grenar och stenar. Där brukar jag släppa helt på tyglarna och låta henne vara för att finna sin egna balans. Jag rider ju inte enbart på skogsstigar, tvärtom, jag rider hellre rätt ut i skogen så hon verkligen får lyfta på benen både i skritt och trav, det är ju en perfekt styrke- och balansträning! Och Kaera tycker bara att det är roligt, faktum är att hon verkar tycka allt är roligt som vi gör.
I brantare nerförsbackar, ger henne kontrollen på att balansera upp oss själv genom att släppa tyglarna och bara åka så länge hon inte går för fort då vill jag korrigera om hon inte lyssnar, men hon har alltid tagit det lugnt i nerförsbackarna. En häst som har för bråttom tappar ryggen och hela arbetet, så det var jag väldigt noga vid redan promenader med att Kaera skulle använda backarna på rätt sätt, det är ett jättebra verktyg om man vill träna överlinjen och få hästen att arbeta under sig då bakbenen måste bromsa och parera upp kroppen, och oftast får man då lite gratis samling om det går till på rätt sätt. Så jag tycker både uppför och nerför är lika nyttig träning.
Även om vi rider ut mycket och bakar in med fart och bus så ser jag till att alltid rida min häst, och då menar jag inte åka. Åka gör jag när hon gör rätt för det jag bett om eller när hon faktiskt tutar på riktigt bra. För mig får hon tillexempel aldrig köra upp huvudet och tappa överlinjen, hon får aldrig gå på spänn, aldrig sluta lyssna eller gå på ett sätt som är mindre trevligt, men för det behöver man inte arbeta hästen med höga krav. Man kan väl jämföra det som när man är ute och går med hunden, han får aldrig dra i kopplet eller skälla på andra hundar, men vi behöver heller inte träna någon speciell lydnad vid varje promenad. Så tänker jag. På onsdag är det privatlektion för Lina, fan vad kul!
Den här hästen skänker glädje <3
En liten lista
Det vi tränat/tränar på hitills mer eller mindre:
* Framåtbjudning/Energi
* Signalerna för trav och galopp, start och stopp
* Styrning
* Gå volt i alla gångarter (Förutom galoppen, enbart vid läran av galopp)
* Lång och låg i skritt och trav, från marken och från ryggen
* Framdelsvändning från marken och från ryggen
* Böja sidorna från marken och från ryggen
* Ge efter vid tygeltag från marken och från ryggen
* Övergångar
* Longering i alla gångarter
* Förflyttningar från marken åt alla håll
* Gå/spring/stanna i min takt på marken
* Stå stilla vid uppsittning, vänta på startsignal trots uppsittning, hästen ska stå kvar där jag lämnat den lös
Vid uteritter har vi:
* Klättrat i backar
* Ridit mitt ute i skogen över stockar och stenar
* Plaskat omkring i sjön
* Gått som handhäst
* Längre konditionsturer
* Turer med fokus på fart och fläkt
* Ridit kravlöst
I allt detta ingår även mycket miljö- och kommunikations träning. Jag rider aldrig på ridplan eller på volt förutom på unghästkursen som är två gånger per månad eller någon annan kurs. Utan det är alltid mysiga, glada uteritter vi tar här hemma. Jag anser att ridning på plan kan vänta, hon lär sig så otroligt mycket med att bara gå rätt fram på vägen också.
Unghästkursen
Så var det den rätta torsdagen igen. Enbart två gånger kvar nu av tio. Det känns faktiskt bra, Kaera har gjort så sjukt bra ifrån sig på den här kursen så jag vet inte vad. Både hon och jag har lärt oss massor.
Vi startar alltid med att checka av hästarna från marken innan vi sitter upp och i mitt fall blir det longering då Kaera har varit lite lurig och småful där, men den här gången gick det så himla bra att vi inte behövde hålla på något vidare länge alls. Det är ännu lite motstånd i grimskaftet emellanåt men som jag generöst försöker krama in och det blir bättre för varje gång. Och galoppfattningen sätter hon som en smäck, jag behöver inte svettas fram den längre utan nu behövs bara små signaler, utmaningen denna gång var att hålla galoppen mer än en fattning, men jag fick bra verktyg till hur jag skulle arbeta med det.
Upp på ryggen och här red jag lång och låg i både skritt och trav fram och tillbaka. Fan vad fin hon kändes! Arbetade jättebra med ryggen, mjuk, rörlig och smidig. Jag sitter där som världens fån, leende upp till öronen, hon är förjävla duktig min pålla. Hon frustade på och verkade tycka att det här var riktigt mysigt. Sedan blev det lite galopp runt ridhuset med mer energi, fokus är mycket fram med fart och fläkt. Även när jag saktade ner till trav skulle hon ha samma energi framåt och den behöll hon så himla fint! Alltså ibland får hon såna där riktigt fina wowsteg! Åh hon är så frän att rida! Och den här gången tyckte jag själv att jag reda henne hyfsat bra. Jag kände mig lugn, sansad och fokuserad. Och vad jag märker på min häst att hon är så positiv och glad i det vi gör. Det här är ju ett litet ånglok som är gjord för att arbeta, fasen vad tacksam och glad jag är som lyckades finna den här hästen, min älskade Kaera <3
Nej det var sjuuukt kul den här gången, jag som inte hade sådana förväntningar och kvällen hade minst sagt varit stressad, men lektionen var ju helt klart tio tummar upp. Nästa aktivitet blir en privatlektion för Lina då jag har lite pengar över i klubben, och så är det dom två sista gångerna på unghästkursen, sedan blir det inget mer förrän till våren.
<3 Bilder från en av helgkurserna
En till tur på brunfläck
Red Kaera på strandvägen idag och hon kändes jättefin, pigg och framåt, säger inte nej till att springa. Hon börjar kännas mjukare och känsligare för mina vikter. Hon är mer lättstyrd och fattar signalerna för trav, galopp och skritt. Det märks dock att hon är lite obalanserad, speciellt sedan jag började galoppera henne, då kan hon ha lite svårt att hålla ett högt tempo i traven och fumlar in i galopp, hon är även obalanserad att gå mitt i vägen, det blir lite slalom men det är ju inte så konstigt med en unghäst. Vi red vidare till sjön och plaskade runt. Hon styrde ner i vattnet självmant faktiskt, det är lite kul, hon gillar att bada. Jag kan dock säga att jag blev dyngsur om fötterna när vi travade omkring där, sjön hoppade liksom ner i mina skor, mm mysigt, fast det var det värt. Hon har dessutom blivit lättare att få lång och låg, både i skritt och trav, jag skulle vilja ha lite mer tempo men nu fokuserar vi enbart på inlärningsfasen så det skiter jag i för tillfället, att hon söker sig neråt är huvudsak idag. Ja hon är en duktig pålla, jag längtar till våren efter hennes långvila, jag tycker hästarna alltid har känts bäst under vårkanten så det ska bli spännande.
Från idag
Unghästkurs med fokus FRAM
Det gick jävligt bra ikväll på unghästkursen. Kaera var fräck och vi arbetade oss igenom det med fina resultat. Innan vi satte upp tränade vi från backen, även här var Kaera lite fräck och förvirrad, så arbeta igenom, och gör om gör rätt. Sedan upp på ryggen och här blev Kaera en jävla fuling. Hon "tog tag i bettet" och drog sig åt eget håll, helvete vad stark hon blev! Vid dessa situationer gjorde jag one rain stop men tyckte inte att det hjälpte. Då förklarade Lina att när hon dummar sig på det sättet så ska jag inte bryta det mönstret genom att "stanna" henne så som jag gjorde, för då kommer hon ju undan arbetet. Det jag istället skulle göra var att fortsätta driva henne framåt och liksom krama/dra/tippa in henne på volten. Det funkade ju betydligt bättre! Tog ingen lång stund innan hon slutade med dumheterna och sprang på jättefint med mig dit jag ville. Vilken skillnad liksom.
Sedan har jag ju alltid tyckt att hon har bromsen i, och detta ville Lina att vi skulle få bukt med, för det handlar bara om fräckheter, för hon är ju egentligen en väldigt pigg och framåt häst. Så egentligen handlade det om att hon har övertaget där. Jag fick mycket hjälp med hur jag skulle driva fram henne och hålla farten uppe. "Dampa" kallade Lina det. Och det gjorde jag, tillslut var det något som släppte, Kaera sprang på självmant med fin energi och tog upp galopp flera gånger självmant. Här RED Man ju verkligen, fan vad kul, hon tuffade på som ett ånglok, nu var det riktigt roligt att rida, fart och fläkt med bus. Och vilket bättre steg hon fick, och vad hon arbetade fint med ryggen! JAAA det är ju SÅ det ska kännas! Nu ska det här bli riktigt intressant att prova hemma. Kaera känns och ser så nöjd ut så fort vi kommer igenom dom här små hindren, och mycket handlar om ledarskapsfrågan. Hon är tuff och pallar mycket, så jag måste vara rätt hård mot henne dom gångerna. Lilla fis häst <3 Jag är supernöjd med lektionen, bäst hitills..
Med mer framåtbjudning och energi kan jag nog så småningom plocka fram hennes fina stora steg :D
Övergångar och plask
Jag har varit ut med Kaera två gånger sen sist, hon har med andra ord stått en del. En promenad blandat med lydnad och ledarskapsövningar och idag red jag nere på strandvägen. Min häst är L.A.T. Ja LAT! Hon har inga problem med att springa fort och heller inte att galoppera, det visar hon både vid trotsstunderna och i hagen, hon har kondis och Power. Dock var hon väääldigt svår att få in i galopp vid longeringen häromdagen, och jag såg att det hade inget med osäkerhet att göra, hon var avslappnad och fin men jävligt lat. Gah det är inte jag som ska arbeta och svettas på volten, det är hon! Hon är inte så fartfylld vid ridning heller eller som handhäst, så hon är en latpuppa helt enkelt. Det hoppas jag släpper framöver nu, jag längtar lite efter fart och fläkt.
Dagens ridning gick bra. Vi plaskade runt i sjön vilket var en frän upplevelse när vi kom upp i trav, SÅ ska det kännas sedan i arbete på plan, wowbow liksom. Och jag tror Kaera tycker det är riktigt roligt att få leka i sjön. Vägen hem körde vi mycket övergångar mellan trav och galopp, bra lydnads- och uppmärksamhets övning, sedan blir ju gångarterna finare och finare. Och Kaera är ju så känslig, man behöver bara tänkta trav eller galopp nu och när hon väl byter gångart så gör hon det direkt, smidigt och enkelt. Duktig pålle. Imorgon är det unghästkurs igen, får vi se vad som hittas på.
Cykling med pålle
Jag tog och cyklade med Kaera för första gången för någon dag sedan. Ja vad ska man säga, hon travade på exemplariskt bredvid, nemas problemas och brydde sig inte ett dugg i cykeln. Och jag tror att hon är så van att jag gör dittan och dattan med henne hela tiden så hon tar nya saker med ro helt enkelt. Jag har inställningen: Jag gört bara. Och även fast det var första gången, sadeln på cykeln var fel inställd för mig, det började bli mörkt och vägen var hal så körde jag bara på. Jag känner mig så otroligt trygg med den hästen. Sedan ska hon lära sig att vad vi än gör så ska du lyssna på mig och göra som jag säger. Hahah vadå strängt? Nej men ärligt, i hagen med sina kompisar får hon göra hur hon vill, men med mig fokuserar vi på det vi gör.
Och jag cyklade på i friskt tempo (så mycket jag orkade, kondisen är bedrövlig) men jag hade då mer energi än min häst, hon är så L.A.T. Och jag bara lääängtar tills den där latheten försvinner och ersätts med eld i ändan. Och trots möte av bilar så cyklade vi på, och vi cyklade förbi folkmassa med sprakande eld och festlighet, vi cyklade förbi skällande halvt galna hundar, nerför och uppför, trav och galopp. Och Kaera hon hängde på utan protester, utan reaktion från omgivningen och höll samma position. Dutti pownie! Nu har jag åkt på en rejäl inflammation kring svanken, så jag måste ta det lugnt i ett par dagar, därmed blir det vila för fröken K. Fifan hon är inte längre halt, men jag låter henne vara ett tag till så jag inte går för fort fram.
For en sväng till klubben
Idag for jag och Erica till ridklubben med småttingarna för att rida runt lite i paddocken och ta några kort. Kaera var spändare än någonsin. De höll nämligen på att ta in alla ridskolehästarna för dagen som gick förbi henne kors och tvärs. Så mitt fokus för dagen var att få henne lugn och avslappnad, och lyssna på mig, och det resultatet fick jag innan vi avslutade för dagen.
När jag tittar på bilderna hittar jag många fel, bland annat min sist och blick, det finns massor att peta på. Kaera som har fel galopp i ena varvet. Och blir fyrtaktig emellanåt (vilket är något jag skiter fullständigt i, så länge hon tar galoppen, takten är inget jag fokuserar alls på än). Så nu när jag ser alla dessa små fel funderar jag på VAD och HUR mycket ska man egentligen peta i NU? Ja menar min blick kan jag absolut ta upp oavsett, och mina hälar skulle gärna få peka neråt och tån fram. Slappna av i axlarna och sträck på ryggen, det är väl ändå något jag skulle behöva printa in i huvudet så det bara sitter där automatiskt sen. Och ibland blir jag lite framåtböjd i galoppen, men detta är enbart för att få fram henne, ibland kan hon vara lite trög och då får jag känslan att tippar jag framåt och liksom hejar fram den så faller hon bättre in i galopp, hon får liksom lite hjälp. Så det ser jag mer som ett undantag, det funkar ju..
Nu misstänkte jag också att det var fel galopp i ena varvet ibland, men samtidigt, hur mycket skulle jag kräva? Skulle jag kräva en ny fattning och kämpa fram rätt galopp? Eller nöja mig med att hon faktiskt lyssnade (vid den något spända situationen) och tog galopp. Jag kan ibland känna att det är svårt hur pass mycket krav man ska ställa. För ena sidan tänker: Ja men hon är ung, och har nyss lärt sig och vågat ta för sig galopp. Och andra sidan tänker: Ja fast hon borde redan från start få vanan att ta rätt galopp i rätt varv. Äsch sånt där tycker jag är super svårt ibland, och man önskar att en mer erfaren har varit med och rått. Hur som haver, det går bra med Kaera, det ända jag kan peta på idag är att hon behöver släppa på bromsen lite, för den ligger i en aning, men jag tänker mig som så att jag väntar ut henne, det kommer, framåtbjudningen har ju blivit bättre sakta men säkert och mycket har hänt under den senaste månaden för henne.
Fraaamsteg för Kaera, igen <3
Kaera har gått som handhåst ganska mycket de senaste gångerna, men nu har Fifa gått och blivit halt, igen, vad händer liksom? Och det är samma ben, eller samma hov misstänker jag. Jag får avvakta ett par dagar. Himla synd att hon ska behöva stå nu, hon som måste gå ner i vikt, ja ja det är inte mycket att göra, hoppas det går över snabbt. Så Kaera fick bli riden idag. Det blev bara en kort sväng då hon var sååååå jäkla duktig. Fan vad bra det går med den hästen, vilka framsteg! Nu var hon utan sällskap och tog galopp varenda gång ändå, wow, haha alltså det har varit totaly omöjligt förut. Och hon har sån jäkla fin galopp, så rund, och så uppåt, mäktig liksom med fin energi! Vilken framåtbjudning hon börjar få. Man märker ju hur roligt hon verkligen tycker att det är. Woop woop! Det blev inte mycket ridning, men det ska det inte behöva vara heller, man ska sluta när det går som bäst, så jag gick på hemvägen. Stolt och superglad matte. Det här känns riktigt, riktigt bra.
Såhär ser jag ut nu mer vid varje ridpass med Kaera
Lördags kursen
Jah! Då har man varit på andra helgkursen med Kaera, en dag, och det gick både och. Vi började med att longera för jag skulle då visa hur lätt hon var att få in i galopp, men det ville hon ju såklart inte. Så fort vi kommer till klubben så blir hon vrång som en åsna! Så hela den lektionen blev enbart longering för sedan ville hon inte ens springa på volten. Hon är så jäkla tjurig. Gah! Fast lite utmaning det ska vi ha. Så jag höll Kaera i linan och Lina drev fram henne med hjälp av spö. Kaera hon skulle inte gå fram, vände arslet mot oss, slängde med huvudet och drog sig utåt så jag fick sätta ner hälarna i backen. Här var hon riktigt dum och var väldigt utmanande Så vi stod där i mitten och hon sprang runt, runt, runt och protesterade genom en stark dragkamp. Jag kramade då in henne fram och tillbaka för att det tillslut skulle bli en helt slak lina, och det tog tid innan det faktiskt blev det också, men hon blev trött och gav sig och hux flux fanns inga protester.
Hon joggade på jättefint och var uppmärksam, fatta galopp kunde vi också utan problem. Dock vinklade hon in huvudet mot mig i mitten med uppdragen näsborre vid fattningarna för hon inte var helt med på noterna, men bara av att jag sa till en eller två gånger så gav hon sig även där. Sista galoppen sökte hon sig neråt fint och då avslutade vi. Sedan blev det träning på förflyttningar och backa, så hon skulle få ännu mer respekt och uppmärksamhet. Jag var lite otydlig från början, men när jag väl pusslat ihop delarna så flöt det på hur bra som helst. Detta är något vi ska träna lite mer på hemma.
Nästa pass började vi med longering igen. Börja där vi sluta. Och här fanns inga protester. Slak fin lina och en avslappnad trevlig häst som lyssnade och var med på noterna. Jag behövde inte göra så mycket där inne i mitten. Så det var bara att hoppa upp i sadeln och det gick lika bra där. Hon fattade galopp och visade verkligen sin duktiga sida, Lina behövde inte jaga på någonting utan Kaera lyssnade enbart på mitt kommando, älskade häst, vilka framsteg hon gör <3 Det fick bli avslutningen för den kursen och jag är supernöjd, lärde mig mycket nyttigt.
Bilder från andra passet
Wiiiieee!!
Woooaaah!! Ja! Tjoho!! Wiiieee! Idag gjorde Kaera dunder framsteg! Jag ville bara hoppa jämfota, men behöll lugnet :) Hon fattade galopp varje gång jag bad om det, whöööt? Det var precis som om en spärr bara släppte, för sedan bjöd hon fram i galopp självmant. Jag satt med hakan i backen. Jennifer följde med på Fifan och vi red nere på finaste strandvägen. Roligast är ju alltid med sällskap och jag är så tacksam över den motionshjälp jag får med silverfläck. Vilken dag liksom! Och inte nog med det, Kaera galopperade TILL OCH MED när Fifan drog förbi oss och låg en bit framför. Jag var mäkta förvånad men jag hade mina aningar att det skulle gå ännu bättre idag med tanke på hur mycket släppte redan i gårdagens ridtur.
Vi red sedan ner i sjön och plaskade runt. Fifan älskar att bada så hon plaskade på förbannat bra, så bra att Jennifer fick tömma stövlarna på vatten ^^ Kaera som förr har varit skeptisk till sjön tyckte det här var riktigt skoj, vi galopperade till och med i vattnet (vad händer liksom??) och jag som vanligt skrattade och tjöt som en lill flicka då vi studsade rejält över ytan. Detta resulterade en bockande glad häst på stranden, haha toka! Nej en mysig ridtur med många stora framsteg. Nu blir det vila för fröken bus och imorgon tar jag och Jennifer en körtur med Fifan istället, packar nog ner lite fika också!
Oerhört snygga ridkläder måste jag säga!
Ett steg fram för Kaera!
Idag var min häst sååå duktig <3 Hon bjöd på galopp och rätt mycket faktiskt. Jennifer följde med på Fifan och vi drog en sväng till skogen för att klättra lite. Och emellanåt så tog hon något galopp steg då och då, hon liksom hoppade fram. Dock var det inte förrän på hemvägen som hon faktiskt höll galoppen och tog på med energi. Jag var helt salig! Duktiga finaste Kaera. Jag har märkt att så fort jag för fram handen så hoppar hon fram i galopp, och detta är något som jag har gjort omedvetet, att ta fram handen och det har hon ju såklart börjat koppla ihop nu. Så det ska jag faktiskt börja tänka på, att alltid föra fram mina händer, då kommer det så småningom bli mycket lättare att fatta galopp. Ett par gånger stod hon nästan på stället och galoppera, fasen hon är frän den här tjejen. Ja idag var det verkligen framsteg och hon verkar tycka det är roligt när hon väl törs komma fram i galopp, men så fort Jennifer och Fifa sprang om saktade hon ner till snigeltrav. Hon gillar inte alls när sällskapet drar iväg, och de får heller inte hamna efter, utan de ska ligga bredvid och helst snett bakom. Fast skönt ändå att inte ha en häst som är så flockbenägen.
Aaaah och snart är det långvila! Buuhuuu, hur ska jag klara mig under den tiden? När börjar vilan då? Ja efter jul då unghästkursen är avslutad, så det är ju några månader kvar, men snart är även dom förbi. Trots att det kommer att klia i fingrarna så är en långvila jätteviktigt enligt mig. Hon måste få ta ett break, smälta allt och bara få vara häst. Det ska ju vara roligt att vara ridhäst och som i allt annat så är en vila alltid nyttigt. Och det blir nog minst två månader i alla fall. Så visst det kommer vara lite tufft med tanke på att jag är så sjukt motiverad nu, har världens bästa kurstillfällen och så är jag dessutom mammaledig. Aja nog om det, nu är nu och då är då. Till helgen är det återigen en heldagskurs för Lina med två lektioner, teori, och massa surr med gänget. Fasen vad härligt längtar redan <3
Galopp och funderingar
Idag fick Kaera bara vara häst för att smälta gårdagens kurs. Fifan fick istället komma ut och röra på sig och den här gången blev det en hel del galopp med energi i skogen. Och vad pigg hon var! Jisses hon ville bara springa innan det var färdigt, lill tjockan min. Mitt mål med henne just nu är att viktminskning, så därför blir det mycket skogslull. Jag vet inte om jag har någon motivation till att träna henne på någon ridplan. Jag har ju märkt allt eftersom jag ridit Kaera hur svår Fifa faktiskt är. Man får ingenting gratis utan man får svettas igenom varje steg typ. Medans man typ kan åka och glassa på Kaera, och då kan hon till och med gå ännu finare. Det känns lite surt på något vis, för Fifas skull. Vad hon får jobba sig igenom något som Kaera bara redan har där hur lätt som helst.
Och det klart har man en häst som har förutsättningarna och kapaciteten så blir det på ett sätt lite roligare, i alla fall vad jag tycker. Jag trivs ju inte att enbart rida i skogen och skrutta, det är liksom inte jag. Mitt starka intresse ligger i träningen och att utvecklas med sin häst och där tycker jag Kaera passar in bäst, hon har det så naturligt i sig. Förstå mig rätt, jag har haft otroligt roligt med Fifan på ridplan också. Hon är en fantastisk häst som kan ge så mycket mer med tid och tålamod, men nu har jag en häst som kan ge ännu mer och som jag kanske kan utvecklas mer på. Och Fifan kan få bli min mysiga skogshäst där jag fortfarande lägger omsorg över hennes gångarter.
På ett sätt känns det som att jag sviker Fifa. För som vi har tränat och kämpat. O andra sidan skjuter jag henne inte undan henne bara för att jag vill fokusera på Kaera i träningen, Fifan får ju egentligen bara ändra riktning som ridhäst. Hon får tuffa på mer i skog och mark istället. Och jag tror inte hon fäller tårar över det precis. Hon älskar ju att vara ute och tuta på, vilken häst gör inte det? Sedan kostar det ju att ha häst och man är inte gjord av pengar, så jag måste ju välja vem av dom jag tänker "satsa" på med kurser, tävling o.s.v. och då är valet ganska enkelt.
Ni får ursäkta de urtråkiga mobilbilderna (jag som var så flitig med kameran förr)
Titt så söt hon är min älskade Fifa <3 <3 <3
Titt så söt hon är min älskade Fifa <3 <3 <3
Hon har humör
Ikväll var det som sagt unghästkurs igen och det gick jättebra. Vi tränade på bakdelsvändningar och efter bara ett par försök så började Kaera koppla ihop delarna. Att dom lär sig så fort! Där emellan blev det övergångar mellan skritt och trav på fyrkantsspåret. Hon lyssnar jättefint och är snabb när vi ska upp i trav eller ner i skritt. Dock märker jag att det blir allt svårare ju mer jag rider henne, för hon har ett jävla humör. Hon är ett STO rätt in i benmärgen, och är verkligen en sån där lurig häst. Hon kan se så lugn och snäll ut men rätt som det är kan hon även explodera och hon börjar testa mig mer och mer, vilket såklart ingår i hantering med unghästar, men vissa protesterar ju mer eller mindre. Och det ÄR ju en något större och mer kraftfullare häst som sätter tjursidan till än vad tillexempel lilla Fifa är. Jag får inte bli för hård, samtidigt får jag inte mesa heller, och just den där balansgången tycker jag är lite svår.
En sväng fick hon för sig att inte gå samma väg som jag, jag vet inte vad som startade allt egentligen men jag kände hur hon laddade ordentligt och började kuta rygg och typ bockade, ja någon krumbukt gjorde hon, och hade jag blivit för hård så kan jag säga att hästen har stått på bakbenen. Och det är väl just den delen med henne jag tycker är svårast. Och man ska vara snabb i dom situationerna och göra rätt, och när man är osäker på den där balansgången hur fasen ska man då kunna vara snabb och göra rätt? Och jag märkte vid flera tillfällen då hon la till tjursidan att hon var nära att bocka eller sparka bakut. Och det sker just när jag vill driva på henne framåt, det är ju egentligen bara då hon blir sån. Så piskar hon irriterat med svansen som en förvarning, precis som en riktig surpuppa haha. Idag skulle Lina hjälpta till genom att driva på från marken för att få upp henne i galopp, precis som vi gjorde på helg kursen. Och hon satte till tjursidan även där, bockade och krumbukta, slängde arslet mot Lina och protesterade precis som bara ett sto kan göra. Det gäller att hålla i sig emellanåt, jävla tur att man har en hyfsat balans ändå. Jag har skaffat mig ett S.T.O!!
Nä det svåraste med Kaera just nu är nog fortfarande framåtbjudningen och att kunna driva på framåt. Nu handlar det ju inte bara om att hon är seg och kan frysa i backen, nu lägger hon även in protester vilket kan bli väldigt explosiva om jag blir för sträng, men så fort vi kommer igenom det där så tror jag att vi har tagit ett stort steg fram och att det då kan bli riktigt riktigt bra. Och vem har sagt att det ska vara lätt alla gånger? ;)
Linda
