Uuuh! Vilka känslor jag haft idag, en sådan glädje! Jag ville bara grina, jag svävade på moln idag under ridturen. Fifa töltade bättre än någonsin, jag lovar och svär hon är verkligen en upplevelse, jisses. KLOCKREN tölt, samlad, energi, mjuk, glädjesfull och lyft, lyft, lyft, den var så luftig och.. det går inte att beskriva med ord, man måste rida henne själv. Man har ingenting i handen överhuvudtaget, bara den extremt lilla lilla kontakt och hon lyssnade för minsta lilla och töltade på i en snabbare takt än vad hon hitills orkat.

Manen dansade med takten och ljudet av klappediklopp hovar var som musik för mina öron. Solen sken och värmde min rygg, bredvid mig töltade Erica på Svala och det var verkligen en perfekt ridtur. Såna här gånger får man verkligen bevis på vilken fin häst man har. Det var så bra att jag nästan hade kunnat ställa upp i en liten tävling ^^

Något som faschinerar mig är att Erica kan dra iväg med Svala, bara sådär, PANG och Fifa gör inte en min, hon lunkar sakta på långa tyglar och njuter av tillvaron samtidigt som hästkompisen försvinner i horisonten. Första hästen jag stött på som reagerar på det viset. På hemvägen blev hon dock busig. Erica tog en galopp uppför en backe och det går fort må ni tro, Svala har sånt jäkla temperament. Fifa stönade till och lättade lite fram, hennes kropp var spännd, huvudet högt och jag kände hur hon ville dra iväg med bocksprång. Såna gånger drar jag ur fötterna ur stigbyglarna och böjer henne, till och med svänger ut henne mitt i vägen, då brukar hon lugna ner sig och fatta att matte är inte alls på humör för att flyga i luften. 

Vilken dag, vilken dag. 

                                                       Jag älskar verkligen dig min lilla häst!





                                                                              Linda