Jag sover bredvid vår dotter som är lite drygt två månader och har i princip gjort det sedan start. För oss fungerar det jättebra och jag är inte orolig att jag ska lägga mig på henne eller liknande. Gjorde likadant med sonen och det funkade kanon :)

Lillan sover alltid bredvid mig och jag ligger då helt stilla på sida eller på rygg. Min man har däremot ingen koll alls och är svårväckt och skulle lätt kunna mosa henne så med honom får hon inte sova.

Jag har alltid velat ha småpluttarna i egen säng, jag själv har sovit bäst då. ;-) Nu samsover vi då och då. Jag tror man ska göra det som känns bäst.


) Sen det där med djurvärlden, allvarligt så ligger även djur ihjäl sina små. Grisar, hundar, kattmammor (!). Men det sägs ju att det är
när det är nån som är för svag för att protestera eller hinna undan.

men jag tror helt klart att vi mammor har en stark instinkt som gör att vi skyddar våra barn. Det i sig kanske gör att man sover sämre när man samsover mer
än att man riskerar barnet på nåt vis. ;)