I fredags tog jag en privatlektion för Lina. Jag kände att jag vill passa på nu att få lite extrahjälp med tölten innan Kaera ställs av vilket blir efter kommande vecka. Jag har inte riktigt fått bukt på det där med tölten själv än. Nu har jag väl inte tränat SÅ intensivt på den punkten heller men jag har helt enkelt känt att jag inte riktigt greppat hur man gör riktigt. Jag fick ju bra med hjälp på förra privatlektionen för Lina för två veckor sedan, men det krävs fler gånger med hjälp för att något sådant nytt ska sitta för mig. Det här är ju helt annorlunda än när Fifan skulle töltsättas. För det första var hon så samsidig redan, hon tog gärna grisepass och tölt självmant, där var det mer fråga om att få henne lång och hellre söka sig mot traven för att få en jämn och fin tölt. Med Kaera är det tvärtom, eftersom hon har sån stark trav och inte har visat någon glimt av någon samsidig rörelse alls så måste hon hellre plockas upp och "trigga" fram tölten. 

 

Lektionen för Lina gick jättebra, men det var jättesvårt. För jag var så... efter haha. Jag var lite trögfattad, och lite så kan det vara med mig, det tar ett tag innan det klickar, innan jag får ihop alla delar. Och det här var inte lätt. För det första skulle jag hålla henne jämn med rätt så korta tyglar, samma energi och tempo för att sedan öka energin och få hennes ben att flytta sig snabbare utan att hon skulle GÅ snabbare. Hon slängde med huvudet, blev stark, krullade ihop sig, drog sig neråt, och förstod helt enkelt inte vad jag ville. Och jag förstod väl inte nätt och jämt vad jag själv gjorde alla gånger heller, men Lina gick bredvid oss hela tiden och dirigerade. Svårast var nog när Kaera blev så himla stark, hon drog sig neråt med all kraft att mina händer blev alldeles röda, det kanske såg ut som att jag slet henne i munnen, men faktum är att hon slet sig själv i munnen. Utamningen den här gången var att få upp henne och stanna där istället för att hon dök ner mot bringan hela tiden. Och jag lyfte mig upp ur sadeln hela tiden, jag vet inte hur många gånger Lina fick säga till mig, tillslut tog jag fötterna ur stigbyglarna, då satt jag sedan jutet i sadeln.

 

Det är ju egentligen bara att traggla på, tills både häst och ryttare börjar fatta vinken, och det släppte ju mer och mer. Tillslut fick jag en aha-känsla, den som jag var ute efter och den om behövs för att man ska kunna träna vidare på själv sedan. Vi avslutade faktiskt där, Kaera var rätt trött och även hennes matte, men den här gången kände jag att jag hade något att ta med hem, jag hade börjat fatta vinken hur jag skulle bete mig, få ihop alla delarna, fånga tekniken och känslan. Vi bestämde dock att träffas en gång till innan hon ställs av, för att verkligen pussla ihop alla bitarna ordentligt. Kanongivande och svettigt pass, Lina är helt otroligt, bästa tränaren ever!

 

Ikväll for jag och min lilla familj till ridhuset igen. Jag kände att jag ville passa på och träna lite på det vi gjort dagen innan, nu när det var så färskt. Sagt och gjort. Värmde upp henne i både skritt, trav och galopp vilket kändes riktigt fint, underbara lilla häst, hon är så fruktansvärt duktig. Hon har dock lite problem med höger galopp och det hade hon även igår, hon liksom byter bakben och vill hellre ta vänster galopp. Förmodligen har hon gjort sig illa på höger skinka då det är lite spänt där samt som en liten grop. Om hon fått sig en spark, halkat eller gjort något annat tok, men något har ju hänt i alla fall. Det syns dock inget i de andra gångarterna. Ikväll gick det betyyydligt bättre med tölten.

 

Till en början slängde hon fram och tillbaka med huvudet, men jag satt bara stilla med ett jämnt tag och väntade ut henne, tillslut måste hon ju inse att det inte händer något mer. När hon lugnat ner sitt slängande och flängande så började jag med att samla upp henne i mer energi för att nå in på tölten. Och det gick riktigt bra, mycket bättre än gårdagen, den här gången var jag snabbare med mina hjälper och eftergift, och Kaera krullade inte ihop sig lika mycket, och jag hade inte så mycket i handen heller, hon höll en högre postion och började förstå vad jag ville. Det gick så jäkla bra att hon faktisk tog riktigt bra töltsteg på slutet. Snacka om vad det hade släppt från gårdagen! Gaah jag var så lycklig! Nu hade vi liksom börjat pussla ihop bitarna. Åh vad jag längtar till nästa gång! Imorgon blir det vila för fröken, sedan får vi se om det blir en till privalektion för Lina på måndag, så kanske jag provar på tölten ute på tisdag, och torsdagen är ju sista unghästkursen och då är det tänkt att jag sedan ska ställa av henne. Så planen är väl minst två - tre ridtillfällen till.