Alltså vid tävling så tror jag helt klart att det är mycket jag som påverkar henne och att det blir lite tokigt men hemma där är jag verkligen lugn. Min nya teori, jag har efter kvaltävlingen lagt pass på hyllan på Gummikursen tog vi fram den och nu är hon super taggad på pass, hon lägger sig mer än gärna och vill bara springa fort. Varför jag blir nervös och stressad vid tävling är ganska enkelt. Jag känner min häst så pass väl att jag vet att med hennes vilja så kan hon lika väl dra och ta snabbaste vägen ut från banan om hon inte vill vara med. Sen så vill jag så gärna lyckas, så mycket att jag ibland sätter för hög press på mig själv.



Hasse är absolut den bästa personen som verkligen kan få mig att "rida". Då spelar det ingen roll vem som tittar på eller vem som dömmer. Där blir jag så koncentrerad på vad jag gör att jag glömmer allt annat. Dock så har jag tyvärr inte kunnat ta med mig det än på tävlingsbanan. Men en vacker dag då utvecklas jag också. Kanske denna gång! Men utan att misslyckas så kan man inte lyckas :)

Ja den här är fin :) Jag får prova rida till den!

Måste få dela med mig av min absoluta favvohästlåt, du hat säkert redan hört den, Wild horses med Natasha Bedingfield. Underbar :-)