En tillbakablick!
Dagen började med planer på att idag skulle det bli en bra dag, för idag tänkte jag nämligen börja tölta smått. Elmo var med då jag gjorde iordning min häst som inte ville stå stilla vid sadling eller borstning. Lika "besvärlig" som vanligt.
Nya andetag och sedan var hon fullt utrustad. Elmo skulle tillbaka in till huset, dock var det inte lätt att hålla i en häst från bron samtidigt som du måste sätta upp ett galler i hallen åt hunden. Hästen försökte förgäves äta upp mina blommor och jag försökte få in både galler och hunden. Jag hakade tränset en sekund på dörrhandtaget vilket inte är likt mig då jag har alla faror i huvudet, den här gången handlade det dock enbart om en ynka liten sekund. Fifa drog bakåt allt vad hon kunde, jag lyckades haka av tyglarna. Dock hade hon dragit ut det nya tränset så bettet hängde i munnen på henne.
Hunden ville hela tiden följa med ut så jag försökte mana in honom samtidigt som Fifa klättrade upp för bron och ramlade på framknäna ordentligt. Allt var kaos!
Sadeln hade åkt fram rejält, jag försökte lägga den på plats men min häst snurrade runt, precis som hon alltid gör. Jag tappade tålamodet och hon märkte min frustration. Det var varmt och jag hade klätt mig helt fel, svetten rann nerför pannan. Hästen gav sig inte.
När jag äntligen efter lite bråk och stånk med min häst fått sadeln på plats var vi tvungen att gå tillbaka till stallet igen för att byta träns. Hästen vägrade gå för hon skulle upp till sommarhagen där de andra hästarna fanns. Hon drog allt vad hon hade bakåt och protesterade i alla högsta grad. Jag kan inflikna med att jag var rent förbannad, all min ilska skrek rätt ut.
Mycket om och men fick jag med mig hästen hem. På med ett annat träns. Dock fick jag INTE hoppa upp på henne, piskade svansen, backade och snurrade runt så fort foten hamnade i stigbygeln.
Jag försökte för en stund lugna ner både mig och hästen, men i det här läget kände jag i hela kroppen att jag borde skita i allt och "slänga" in henne i hagen.
Väl uppe på ryggen snurrade hon runt runt runt, ville helt backa in i krukor och bilar. Det kändes som om hon skulle gå omkull när som helst. Dock är jag betydligt lugnare på hästryggen än från marken, så jag var försiktig med mina rörelser och lugn i min röst "
Under första biten av ridturen kunde hon backa in i buskar med mig och tjura. Resten var ridturen andades nog både hon och jag ut och den blev helt ok.
Ni två har gjort såna otroliga fram steg.
Dina inlägg förvandlades från att du skrev om hur allt var skit, veterinär besök hit o dit o du inte visste om hon skulle bli bra m.m.
Till nu när du sprider sån glädje o energi via dina inlägg.
du är pepp o taggad inför fler ridpass. :)
de är så kul o läsa. :)
Ojojoj.....var det Fifa?? Helt otroligt att tänka sig att ni haft det så här...
Jag brukar tänka att det tar 9-12 månader för en häst att acklimatisera sig i sitt nya hem, när den har flyttat. Men med Fifa har det ju tagit betydligt mer. Undrar om det beror på att hon både flyttat från island, blivit mamma och sedan flyttat igen (många saker på bara några få år). Fifa är ju bevisligen en underbar och lyhörd häst, men kanske väldigt känslig. Hon kanske behöver vara 100% trygg för att verkligen komma till sin rätt? Vad tror du? Eller var det bara unghästfasoner?
Tur i alla fall att du höll ut! Nu har du verkligen fått lön för mödan <3
Tack för ditt utförliga svar på min fråga i går! :)
Och här har jag trott att er tid tillsammans har varit en enkel saga, Tji fick man! Men starkt jobba av er båda, tänk vilka enorma framsteg ni gjort, helt galet! Man kan inte tro att Fifa var sån en gång i tiden!
Linda
