Vill hem :(
Gaaah, tänk om jag varit hemma nu, då kunde jag ha satt mig rätt ner i hagen hos Fifa och bara myst. Jag är helt klart ingen stadsmänniska, det kan självklart ha sina fördelar men fy sjutton aldrig permanent! Det är inget liv för mig. När jag är ute och går med Elmo brukar jag titta upp i alla lägenhetsfönster och fundera vem som bor där, vad de gör och hur de kan trivas med livet i en stad. Hur sjutton kan de trivas?? Det är för mig oförståendligt för jag kommer aldrig få känna det själv. Man bor ju mitt upp i andra, inget riktigt privatliv tycker jag. I ett hus på en gård där är man ju verkligen ifred, här bor jag tillsammans med andra- typ.
Varför är jag så knäpp och känner såhär? Ja menar jag kommer ju hem, ändå känner jag mig så ledsen och kan inte tänka på annat, vill inte känna som jag gör, det är jobbigt.
Sitter och kollar Grey sedan ska jag lägga mig så det blir en ny dag, vill ha fredag så jag får fara hem!!!
Gud vad glad jag är som ändrat till distans efter jul!!
Bjuder på en favvobild
Linda
Ursh. Jag förstår hur du känner! Jag bor dock i staden nu, men hade jag bott på en gård hade det blivit helt annat. Bara att flytta från hus till lägenhet var ett steg för mycket. Tänk då från gård till lägenhet. Nej.
Men du skulle nog vänja dig efter ett tag. Men en riktig storstadsmänniska är inte jag heller. Fast tur är att Luleå inte är någon riktig storstad, utan en mysig stad :)
Du är inte ensam om att känna så där.Visst jag har bott i städer från och till i livet men hittar alltid ut på landet igen för jag står inte ut i stan.Jag behöver djur natur och frisk luft för att finna ro i mig själv helt enkelt.
mvh/Q
Håller med dig. Är född istan men uppvuxen på landet där man kan springa ut mitt i natten, cykla över allt och sitta mitt i gatan - och känna sig trygg. Nu när jag flyttat hemifrån och bor i stan (Malmö ska tilläggas) går jag sällan ut när det är mörkt. Jag känner mig instängd. Kan inte heller förstå att folk vill bo så, man måste ta hänsyn till det och det och det. När fan får man vara sig själv? Vill tillbaka ut på landet men man har ju inte riktigt råd att köpa sig ett hus precis...
Jobbigt o känna så. :/
Men helt klart skönare o vara på landet än i stan.
Nu bor jag inte i en stad som stockholm, göteborg osv.
Utan rätt liten, och trivs väl bra här.
Men landet är landet, och det är heelt underbart. :)
Hoppas det blir bra med distansstudier! Jag tyckte det var ganska långtråkigt. :-p
Vad får dig att tro att de som bor där i lägenheterna trivs och är nöjda? :-) Jag älskar också livet på landet (även om jag ibland undrar vad f'n jag håller på med, som idag. ;). Jag trivdes hyffsat när jag bodde i stan - men då hade jag ju inga alternativ heller så då får man ju så lov. :-p
Härlig bild på fina Fifa!
Är inte heller ngn stadsmänniska! Provade att bo i S-vall ett tag när jag gick gymnasiet, men jag vantrivdes så! Läste ju åxå på distans när jag läste till fsk-lärare och det gick hur bra som helst! :) Tacka vet jag landet!!
Kram
Jag vet precis hur du känner, jag känner precis samma. Stan är inget för mig.
Man märker då verkligen vad familjen betyder för en när man är iväg så här!
Bara 15 dagar kvar till jag ska hem i alla fall!
Linda
