Jag och Fifa

Igår kväll var hästarna på bushumör, att se dom så lycklig och helt galen, det är som knark för mig (haha inte för jag vet hur det är att knarka) men jag blir verkligen hög på deras glädje. Jag bara står och ler, skrattar och det pirrar sådär härligt i magen, jag brukar ofta tänka "hur fasen kan jag ha det så här bra?" 
 
Shit vad flott alla sprang igår. Bitter han är ju en travhäst ända in i märgen, fan vad han kan trava fort. När Kaera och Fifa galopperar i all världens fart, då ligger han tjugo meter före i supertrav, jävlar vad den hästen kan trava, helt sjukt, har nog aldrig sett en häst trava så fort i hagen. Och Kaera, jag har ju alltid berömt hur fin hennes trav är och hur snabb även hon är i den gångarten, men det jag såg igår, WOW, helvete, är det där verkligen min häst?? Och Fifa, nu.. nu är hon tillbaka och med RÅGE. Så fint som hon sprang igår, ja så har jag aldrig sett henne och jag är ÖVERTYGAD om att det är ridningen som gjort sitt. Hon har genom åren förändrat sin rörelse i  hagen ju mer vi arbetat med ridningen, och nu när ridningen har tagit stormsteg framåt så ser man återigen vilken skillnad det är  när hon springer i hagen. 
 
Fast, det bästa av allt från gårkvällen var nog när jag och Fifa lekte med varandra, jag har aldrig och kommer nog aldrig få en sån fin kontakt med en häst som jag har med henne. Hon drog jävlar anamma runt hagen, fram och tillbaka, shit jag blev livrädd att hon skulle gå omkull och slita upp någon i länden, gud vad hon var busig. Och sedan fram till mig, runt mig, hoppa och stegra och vi studsade runt hon och jag, vi lekte för fulla muggar. Sedan drar hon gärnet uppöver igen, glädjehopp och är allmänt tokig haha, är hon verkligen nio år?? Den där hästen kommer nog föralltid vara lekfull. Jag har alltid haft otroligt roliga lekstunder med Fifa, men som vi lekte igår, det var ett kvitto på hur extra fin relation vi börjat få. Och det handlar inte bara om att jag smackar och jagar och hon springer och busar,  utan vi leker runt varandra, lite som en dans haha, hon är frän den där hästen, jävligt frän. Älskar henne så det gör ont. Helt ärligt skulle någon bjuda en miljon för den hästen så skulle jag stenhårt tacka nej, även om pengar kan ge mycket så har jag ju redan det bästa, Fifa.
 
 
 
 
 
 
 
 




Meitill frá Kjarnholtum - Bildbomb

Gaah! Jag fann fler bilder på Kaeras pappa Meitill frá Kjarnholtum på kvarnbackas facebook sida. Att jag inte varit in dit och tittat tidigare?? Han är så himla flott Meitill!! Och tydligen ska han ha varit en gudomligt snäll hingst. Jag hoppas Kaera fått ärva hans bästa sida :) Hon är en av Meitills sista avkommor. Bilderna har jag alltså lånat av Kvarnbacka.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ska bli spännande hur Kaera kommer utvecklas i framtiden :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Påskpynt

ÄNTLIGEN, våren, det är min årstid det! Så nu har jag påskpyntat lite uppe i stallet. Jag tog den nya gröna zinkhinken, tyckte det skulle passa perfekt! Sedan tog jag lite ris, inget björkris dock, jag vet inte vad jag tog men jag plockade något med knoppar i alla fall. Tyckte det blev prima ;)
 
Först la jag i en del grus, just för att riset ska sitta bättre men främst för att hinken ska bli tung så den inte blåser omkull.
 
 
Sedan satte jag i riset och la om med mossa
 
 
 
 
 
 




Världens finaste unghäst!

Jag, Kaera, Martin och Elmo tog en promenad i det fina vårvädret. Kaera är verkligen en toppenhäst. Så snäll att binda upp, står stilla och väntar med tålamod. Går så fint vid min sida, stannar när jag stannar och har allmänt koll på mig. Vi mötte även några bekanta på vägen som vi stannade och surrade med i en halvtimme. Barn, bilar, folk, cyklar - fullt hus men Kaera stod så jäkla snällt och väntade, jag var ganska förvånad över hur pass snäll och lugn hon var när vi stod och pratade, ja menar en halvtimme är ju en ganska lång tid att stå stilla för en unghäst och som dessutom inte kommer ut så ofta. Men hon tyckte det bara var mysigt, gosade med andra och pratade med både barnen och hunden som hon är så nyfiken på. Hon var helt enkelt cool lugn och samtidigt positiv och glad. Inget krafs med hovar eller myror i brallan med otålighet, utan hon stod blickstilla och ville bara vara med oss till lags. Hon är ju extra söt när hon ska prata, det gör hon nu och då, aldrig varit med om en häst som står och gör så, då hummar sådär klockande, som när hästar hälsar på varandra, så gör hon ibland när vi står och myser i hagen, eller när hon är nyfiken på Elmo eller någon annan, vilket charmtroll! Hon är verkligen mattes lilla prinsessa! Hon är verkligen en guldklimp, jag bara ler när jag ser henne, vilken tur att jag hittade den här hästen <3 Hon blir bara trevligare och trevligare, utvecklas i rätt riktning med andra ord!
 
 
Och världens finaste hund har jag också <3
 
 




Bebis Kaera <3

Aaaaah! Titta vad jag hitta på kvarnbackas facebook sida!!!!! Nån som känner igen den här sockerbiten? GUUUD vad lycklig jag blev när jag fann dessa, min älskade lilla Kaera!! Haha jag såg på en gång att det var hon så jag var tvungen att gå in och kika!! <3 Dessa ska jag förstora och rama in!! Gud vad jag dog nu!!
 
 
 
Två år senare <3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Fortsätter med tölten..

Uteritt i 13 grader varm sol, myspys! Gick helt okej, galoppen och traven är verkligen skitfin, så jäkla roligt! Tölten är som den är och eftersom jag känner att vi måste ta oss i kragen och jobba på den gångarten så kan det bli lite upp och ner. Så dagens uteritt blev som ett hav med vågor, fram och tillbaka. Som sagt finns ju tölten, hon kan tölta på rent och bra men det är liksom inget mer, jag saknar rörelsen, överlinjen, farten, energin och glädjen, ja det är en del punkter som saknas för tillfället. Så idag har jag jobbat på att peppa henne i tölten och försöka få henne framåt. Till en början blev det lite tjafs faktiskt, hon slutade lyssna, snubbla, tappa överlinjen och ja.. det blev lite diskussioner där emellanåt, men vi fortsatte bara framåt, jag kände att idag måste vi kunna vinna något i tölten i
alla fall - och det gjorde vi.
 
Vi hade ridit en längre bit och jag varvade mellan galopp och tölt, snart började hon faktiskt röra sig mer i tölten och fick ett bättre tempo och en bättre inställning. Galoppen där emellan var SUPERB! Så efter en sträcka gav vi oss och jag satte av och gick hela vägen hem, finns ingen anledning till att kräva något mer. Dock använder hon inte sin överlinje som jag vill, och formen finns ju som sagt då inte heller, MEN man kan inte få allt, prio ett är ju nu att hon ska finna glädje, balans och självförtroende i tölten vilket kommer leda till en bättre rörelse och energi - därefter kommer vi kunna höja kraven och arbeta upp hennes överlinje. Det är inte så att hon går med huvudet i skyn och sänker ryggen, och så har hon aldrig fått gått heller, men som sagt så tappar hon ryggen mer i den här gångarten och det får vi bygga upp succesivt sen. På volt använder hon överlinjen jättebra i tölten, så där kommer jag ju åt henne mer med bärigheten, men fortfarande saknar jag rörelsen och energin, fast jag tror vi kommer få bukt med det här så småningom, jag är bara så jävla glad hur otroligt fin hon är för övrigt! Trots att tölten är lite knakig så har vi ju tagit stora steg framåt i resten av gångarterna <3 Imorgon ska hon bara få vila, det har hon verkligen förtjänat!
 
Lina och Fifa sommaren 2012
 
 
 
 
 
 




Kvällspromenad

Igårkväll tog jag ut mina tjejor på en promenad under den vackra kvällssolen, mest för Kaeras skull. Haha shit hur hon ser ut, pälsen är så ful och raggig, haha hon ser inte klok ut, och sönderbiten lite varstans. I alla fall så var hon på hugget, ibland tror man nästan att hon är en liten hingst, hon kröker på nacken, ska showa och glänsa bredvid mig, mammas lillpärla! Haha det syntes väldigt tydligt vad hon tyckte det var roligt att få komma ut, ögonen tindrade och hon hade så brått framåt, nyfiken och glad på allt, lite vårkänslor hade hon nog då hon var lite på tårna emellanåt. Hon var så söt att jag inte kunde hålla mig för skratt ibland, gofian, vilken framåt och positiv liten unghäst! Hon tog och gjorde rejäla bocksprång också när vi tog och joggade lite, så jäkla busig och pigg!
 
Kolla ruggugglan!
 
 
 
Det roliga nu är att när jag umgås med Kaera inser jag hur lydig och fin Fifa har blivit. Jag minns så väl när jag tog promenader med henne och Bitter, då var det alltid Bitter som var den lättsamma, han lunkade bara på bredvid, jag behövde aldrig bry mig i honom riktigt för han var så lugn och lydig, medans man kunde lägga lite mer fokus på Fifa som gärna var nyfiken på allt i omgivningen. Idag är det Fifa som lunkar så lydigt och fint och jag kan lägga mer fokus på Kaera. Hon har helt klart utvecklats inom många områden den där silverfläcken och dessutom märker man ju att hon har blivit mindre bebis, men.. lite bebis kommer hon nog alltid att vara. Man blir liksom lite hemmablind ibland. Det var i alla fall en underbar promenad med tjejerna, guuud vad jag trivs med mina hästar, åh det finns inget bättre, det bara suger i magen när jag tänker på dom, jag har det verkligen bra jag, är så tacksam över mina djur och det jag har runt omkring mig. 
 
 




Mata från handen

Grannen kom fram till mig idag och sa:
 
- Du måste lära den lilla att ta godis från handen!
 
Haha nej nej nej. Tydligen vill inte Kaera ta mat från handen yeeeees, för det vill jag inte att hon ska lära sig heller. Dom är så gulliga grannarna häromkring, så goa och snälla mot hästarna och mot mig, synd bara att de kanske lär dom (Kaera) saker som jag egentligen inte vill, jag är supernoga med att inte ge henne något ur handen. Det är det som är det negativa att ha hästarna vid andras gårdar. Samtidigt så finns det mer positivt än negativt :) Men ändå, jag vill gärna inte att Kaera lär sig förknippa händer med mat, så skönt med en häst som inte pillar med mulen hela tiden. Hoppas jag håller mig till det också, man vet ju aldrig, mycket kan förändras i framtiden.
 
 




Shopping

Igår var jag och Jennifer till stan och shoppade. Jag är så nördig, vad jag än ser "åh det där kan jag ha i stallet" "Åh det där blir perfekt till hästarna" haha, det är bara bara till hästarna och stallet.
 
Sakerna är köpa på hööks, rusta, dollar store och ÖB. Alltså rätt så billiga saker. Man kan få mycket fint för lite pengar. Man ska vara smart ;)
 
Jag har länge letat efter en hållbar, bra och billig pall som jag kan ha i stallet, jag är ju rätt så kort så ibland behöver man bli lite extra lång för att nå det man vill. Den här är köpt på Rusta för..ca 30- 40 kr.
 
 
En magnetisk whiteboard tavla, tjooo en sån har jag velat haft LÄNGE. Kan man skriva meddelanden till hovslagare eller hästvakt :) Alltid bra att ha. Magnetiska sudd, magneter och pennor köptes också. Detta är köpt på dollar store, tavlan gick på 100 kr och resten för lite småpengar.
 
 
Godisburk är ett måste i ett stall, kan man bjuda både vänner och hovslagare ;) Burken köptes på rusta för 20-30 kr. Sedan köpte jag en stor påse med karra ^^
 
 
 
När jag såg de här gammeldagsa zinkhinkarna hoppade jag på tå, ingen tvekan att de skulle stå i stallet!! Blir lite påskris med fjädrar och ägg i dessa till påsk! Köpt på ÖB 30-40 kr/st
 
 
 
 
 
Egentligen var det bara detta jag skulle ha i stan ;)
 
 
Köpte två gummimattor (egentligen hallmattor) som jag tänkte ha på sementgolvet i stallet, hästarna glider till och från så jag hoppas dessa ska funka. Köpt på Rusta 40-50 kr.
 
 
 
Söta små ägg som ska hänga i granriset :)
 
 
 




Igår och idag

Eftersom min ponnyprutt har varit så duktig de senaste två dagarna på ridplan tog en en uteritt idag. Vackert vårväder som vanligt, blir så paff att solen lyser varje dag nu, den har man ju typ inte sett på hela vintern. Fifadivans trav var riktigt fin idag. Tog lite övergångar på en sträcka, trav  och galopp, självaste övergångarna blir det lite mer utmaning just nu, jag tror det är hon som blir sämre att lyssna, för balansen är det inget större fel. Ibland får man knacka dom i huvudet och säga hallå hallå. Fast traven var riktigt fin vid övergångarna, jag vill beskriva den lite som en lätthet i steget, mer luft, så det var ju riktigt roligt att få känna, och galoppen igår, alltså jisses. Det var verkligen den här storhäst känslan, vad hon galopperade fint och vilade på steget! Så har hon aldrig jobbat i galoppen förut, jag blev lite små chockad där ett tag haha, fränt. Tölten är fortfarande densamma men det får ta sin tid :) Jag vet ju hur hon kan tölta så det är bara att arbeta vidare.
 
Det vi ska börja träna mer på framöver är tempon, och specielt att jobba i högre tempon. Jag märker att hon tappar lite balans när vi ökar upp, speciellt på rakspår, hon blir något fyrtaktig i galoppen och det blir inte samma gung, men jag tror det kommer släppa ganska fort ju mer vi rider i ökad tempo. Trava kan hon inte heller speciellt fort, det beror på vad man tycker är fort, men även där ska jag pressa ut henne lite mer. Dessutom ska vi träna mellan alla tempon, att det blir fina tempoövergångar (haha säger man så?). Just nu så tappar hon arbetet i galoppen om jag vill ta ner henne från högt tempo till ett lägre, galopp- kvalitén blir inte lika fin. Så varva med att öka och sänka tempon är något vi ska träna på mycket mer.
 
 
sommar 2012




Tacksamhet är en fin egenskap

Det visas för lite uppskattning och tacksamhet där ute i världen. Folk ska bara ha och ha, och helst gratis. Jag har svårt för snåla och giriga människor, väldigt svårt. 
 
Jag värdesätter människors omtanke och generositet väldigt mycket, det är en fin egenskap. Det finns speciellt två vänner faktiskt som är väldigt väldigt mån och generös mot andra människor, och det har dom ju fått höra ett par gånger, så ni vet vilka ni är, eller ja en av er läser bloggen, så du vet ;) Även fast det skramlar i spargrisen så finns aldrig en snålhet, och jag tycker det är så himla fint. De är nog bland de finaste egenskaper en människa kan ha, haha inte att de vill "ge saker" men att vara den typen av människa, det betyder på ren godhet, och hyfs. Såna personer ligger högt upp på min gilla lista. Man ska visa tacksamhet och kärlek till varandra. Jag skulle kunna leva på att glädja andra, det ger mig sån otrolig lycka. På julafton är jag inte så intresserad av mina paket, nästan så jag glömt bort dom, jag sitter med hökögon och knyter förväntansfullt nävarna när min familj öppnar sina paket från mig, haha det är en sån underbar känsla!! <3
 
Jag har varit så glad de senaste veckorna, min lilla Fifa är tillbaka och med råge dessutom. Jag kunde inte undgå att visa min veterinär min tacksamhet på något sätt. Även om jag betalat honom/kliniken flera tusen så spelar det ingen roll, jag värdesätter han som veterinär otroligt högt. Han har ett otroligt öga för hästar och är en väldigt ärlig och öppen person. Han skulle aldrig spekulera om något han inte vet något om. Kan han inte hjälpa kunden så råder han denne vidare till en mer kunnig inom det området. Folk åker genom land och rike för den här veterinären och det förstår jag, otroligt begåvad. Och det betyder så himla mycket för mig att jag kan fara till en så duktig och fin veterinär som gör allt i sin makt för att "lösa problemet" det finns så otroligt många dåliga veterinärer och jag har råkat på några av dom. Så jag ville visa min tacksamhet genom att skicka ett paket med diverse "gåvor" och ett personligt brev. Så visa din tacksamhet, det vinner man mycket på, att vara girig och snål det kommer man inte långt på. Höj och glädj andra människor!
 
Hoppas han blev glad och mer peppad till arbetet - det är han värd ^^
 
 




Kanondag!

Ringalingalingaling. Nu blir det en sväng till stan, följer med Jennifer, tjoh! Skönt att komma bort och göra något. Det jag MÅSTE köpa är en ryktsten (väldigt behövligt såna här tider, finns inget bättre) samt liniment, det har jag förbrukat en del hehe, sen får man se om det följer med något mer hem, det är inte omöjligt. 
 
Idag drog vi till plan igen jag och Fifan. Det gick jättebra! Hon är så duktig!! Min lilla fis. Och det gick ännu bättre med tölten, igen :) Skriver väl ett mer utförligt inlägg om det ikväll.
 
Haha det roliga är att det här inlägget är förtidsinställt, och just i denna skrivande stund har jag inte alls ridit och stan det blir vid klockan ett (då inlägget publiceras) haha ja må vara en aning knäpp nu va? Men jag har på känn att det kommer gå bra med Fifan idag som det gått alla andra dagar så det är lika bra att jag förskriver om dagen, kommer inte hinna göra det sen innan jag och Jennifer far till stan, man må ta vara på tiden.
 
Skulle det mot förmodan inte gå så bra med Fifan idag, jaja, inlägg går ju att skriva om ;) Haha. Ha en bra dag! Det ska jag ha!
 
Snart är den här - sommaren <3
 


Jag hinner skriva någon rad. JÄVLAR vad bra det gick idag, wowowowowow! Höööh, hon förvånar mig än den lilla hästen, jisses. Galoppen och traven, bland de finaste hon gjort, speciellt galoppen. Wow. Berättar mer sen, nu ska jag dra med Lindqvist! Cio. 
 
 
 




Below the glow

Det är obeskrivligt vad dessa krabater betyder för mig, jag vet inte hur många gånger jag går upp till hagen bara för att få titta på dom, de ser så fridfulla ut. Mina älsklingar, skulle inte byta bort dom för allt i världen, det är mina dyrbaraste juveler.
 
 




Börjar finna mellanläget

Aaah. Min silverprupp. Hon är så himla rolig att rida. Vi drog en sväng till ridplan idag, igår fick hon en välförtjänt vila men idag var det dags att återgå till arbetet igen. Hon tar verkligen långa kliv nu, jag har varit jääkligt hård också på att hon ska kliva på, även när jag gått med henne för hand, alltid långa fina steg, med bra gung och rörelse genom kroppen. För mig är skritten minst lika viktig som vilken annan gångart som helst.
 
Som vanligt red vi under en strålande vårsol och blå himmel, det är nästan bara såna dagar här nu, underbart. Vägen mot ridplan är väl ungefärg 2-2,5 km lång, det tar en kvart kanske att rida dit och oftast skrittar jag på lång tygel hela vägen, det blir en perfekt uppvärmning. Att rida i mycket skritt är bara bra. Väl på plan varvade vi mellan trav och galopp. Traven jobbar jag henne i en lägre form än så länge och har inte börjat ställa höga krav, även om jag kräver att hon ska arbeta med överlinjen, ha en bra takt, ett bra gung, böja sig runt min skänkel och söka sig fram till bettet med bra varvbyten, så det är iju absolut inte kravlöst, men jag kräver inte så mycket mer, jag kommer ställa högre krav och jobba upp henne lite mer framöver, men vi ska gå sakta framåt. Hon känns så jäkla fin just nu så man vill inte sabba det genom att göra något förhastat. 
 
Galoppen blir ju bara finare och finare. Jag ska vara ärlig och säga att jag är ganska förvånad, vart har den här galoppen kommit ifrån? Rund, bärande, bra takt, fin form, kanonfina fattningar och håller sig jättebra på små volter. Underbart underbart. Det är ju hemskt roligt när allt bara släpper och man klättrar sig uppåt för den där stegen, motivationen höjs ju dessutom till max. Jag jobbade henne inte så länge i galopp och trav, jag vill rida korta pass med kvalité, dessutom vill jag behålla viljan och glädjen hos Fifa att arbeta. Det ska vara roligt, det är minst lika viktigt.
 
När vi hade värmt upp med lite trav och galopp så provade vi på tölten för andra gången. Jag är noga med att hon lyssna till min skänkel och söker sig framåt nedåt till bettet. Att bogarna far ut lite här och där, att hon rollar emellanåt och tappar lite balans det gör ingenting, inte nu, det tar vi sedan. Tölten är det inget fel på, absolut inte, hon arbetar med en bra överlinje och mjuk och fin. Jag kan ju styra upp henne med hjälp av stöd från tygeln, men jag vill att hon skall finna sin egna balans och börja få fatt på rörelsen i töllten, paddlandet. Det är en sak när en häst töltar och när en häst rör sig i tölten, och då menar jag inte att den har mer aktion eller steglängd utan den skall röra sig mjukt och lätt genom hela kroppen, som en våg framåt. Och jag har ridit allt för mycket med händer i tölten förr så det vill jag få bort bort. Jag vill dessutom att hon finner självförtroendet och glädjen i tölten igen, den har ju som sagt varit besvärlig för henne då muskelkrampen varit som värst i tölt och skritt, så den gångarten har ju liksom både hon och jag undvikit mer eller mindre.
 
Hon var verkligen jätte duktig idag, hon gick ännu finare den här gången så det går ju helt klart framåt. Nu börjar hon även söka efter det där mellanläget, och skulle hon bli travtagtig eller hamna lite mot traven så gör inte det något, jag berömmer istället och visar att hon tänker helt rätt, för det är det hon gör, när hon börjar tänka mot traven det är då hon börjar få grepp om mellanläget, finna rörelsen (paddlingen) i tölten. Vi red inte på länge, jag tyckte hon gjorde ett superjobb idag och jag var så stolt över henne. Jag gick med henne hela vägen hem :) 
 
 




Mål och planer för bloggen

Ja nu har jag funderat ut lite planer på hur jag ska utveckla bloggen. Jag vill publicera mer inlägg med bilder och filmer. Bilder har det väl inte varit någon större brist på, men jag vill ge det lite mer variation. Filmer har jag visat lite nu och då, men det ska bli ännu mera sånt både kring ridning men främst kring kommunikationen/trickträning och där jag pratar om mina tankar och funderingar. Jag vill göra bloggen som jag själv skulle vilja läsa den, och det målet har jag alltid strävat efter.
 
Just det här med filmer kommer det nog (om jag håller mig för planerna) bli mycket av framöver då min plan är att jag ska lära och träna Fifa ett nytt trick varje månad ett tag framöver, det får ju ta den tid det tar såklart, men målet är att det ska ta en månads tid för varje trick (hitills har det ju tricket fastnat efter bara ett par dagar). Jag kommer filma tricken stegvis som jag sedan redigerar ihop till en hel film. Jag ska försöka förklara så gott jag kan vid varje steg i tricket som tränas. Och med trick menar jag allt inom kommunikation, man kan lika gärna kalla stretch för ett trick för det är under samma typ av metod. Det kommer bli jättespännande, främst att utmana mig själv för jag är långt ifrån expert, min häst kan, vilken häst som helst kan, men allt är ju upp till den som lär ut och tränar hästen. Jag kommer lära mig otroligt mycket, både av utmaningen i tricken men även när jag ser mig själv träna dom på film (jag som inte gillar att se och höra mig själv, men det är bara att bita i det sura äpplet). Jag hoppas att jag kommer hålla mig vid de här planerna, det hoppas jag verkligen, men allt handlar ju om motivation. 
 
Igår började jag och Fifa med ytterligare ett nytt trick, och idag filmade vi första steget. Det här tricket innebär nog ganska många steg, så det kan ta sin tid. Vi får se vad jag lyckas med, lyckas jag med halva eller hela, det återstår att se, men att nå varje steg är ändå ett sätt att lyckas. Varje trick blir en hemlighet tills videon publiceras, det ska ju vara lite spännande emellanåt ;) Jag tycker iaf att det ska bli helroligt sen om någon annan tycker det är väl bara ett plus i kanten!
 
Jag och Fifa, juli 2011, här tränar jag henne till spansk skritt för första gången.
 
 
 
 




Bloggtävling

 
 
Var med och få chansen att vinna en halsring i valfri färg!
Lägg ut
 tävlingsbilden på din blogg/hemsida med länk till inlägget
Gilla Naturhunden.se på facebook
Tävlingen kommer avslutas den 26/4 vid utlottning
lämna kontaktuppgifter
 
Jag är så extra inspirerad för tillfället när det kommer till kommunikation med häst och det kommer bli mycket mer inlägg om sånt framöver, därför vill jag "inviga"  det med att ge er chansen att vinna en halsring och i hopp om att föra vidare inspirationen till någon annan. Lycka till!
 




Innan och efter ridning - Stretch

Det tar sin tid i stallet. Jag är inte den som sadlar, rider iväg och sedan sadlar av och går hem. Först och främst stretchar jag henne INNAN ridning, just det, och detta har gett otroligt bra resultat när hon för töja och mjuka upp kroppen innan vi rider iväg med tanke på att hon haft lite problem med länden. Det är även en bra avcheckning, jag ser oftast på hennes överlinje under stretchningen i vilken form hon är för dagen. Jag tar fram henne så långt hon kan med frambenen, så hon sträcker ut kroppen ordentligt, sedan lockar jag med godis (ja så som jag brukar göra) samt stretchar ner henne till sidorna (som jag brukar göra) dock stretchar jag inte lika länge som efter ett ridpass. Ibland har jag även tagit in henne någon timme innan ridning där jag drar på henne back on track täcket.
 
 
 
Efter ridpasset stretchar jag återigen och den här gången på mer olika sätt så hon stretchar mer eller mindre hela kroppen och under en längre tid. Jag är väldigt noga med att hon också töjer ut musklerna och håller kvar benen i dess position där jag ställt henne. Jag vill exempelvis inte att hon viker ena knät eller så, antingen så fuskar hon om det blir lite extra jobbigt för henne i stretchningen eller så har hon svårt med balansen, jag kan vara extra snäll i den sida hon har mer problem med, men jag ser alltid till att vi utmanar och tränar stretchningen framåt vid varje tillfälle, så att musklerna verkligen töjs ut och blir längre samt att hon bygger en egen balans för att kunna utföra stretchningen korrekt, jag ska visa bilder på den någon dag, när hon gör "rätt och fel". När jag stretchar drar jag sällan i benen, då jag inte tycker det är lika effektivt, men även det kan jag göra om jag tycker hon känns lite stelare i en muskel. Det finns massor olika sätt att stretcha och jag kommer på allt fler nya sätt för att hon ska sträcka ut fler muskler, ganska roligt att testa sig fram så där får man verkligen en bra uppfattning kring hästens kropp och muskler och det ger ju verkligen resultat. Sedan tror jag det är viktigt att man lär sig titta på musklerna och hela kroppen när man stretchar hästen, att man verkligen ser vilka muskler hästen stretchar, om hästen stretchar den muskel jag vill o.s.v. Jag skulle aldrig få för mig att rida ett pass och sedan bara kasta in henne i hagen, usch jag skulle få så ont i magen. Har hon jobbat väldigt hårt så blir det mer arbete i stretchningen. Brukar kunna ta ca en kvart - tjugo minuter. Jag kan även kolla av ryggen lite genom att dra den mot vid tornutskotten, samt dra svansen åt sidorna så ryggen böjs.
 
Här har vi ett exempel, titta på höger framben, det viker hon gärna, vilket hon egentligen inte får, där blir det fusk, men på just dessa bilder har vi precis börjat med stretchen, det är väl 2-2,5 år sedan nu tror jag. Hon kan ha en tendens att vilja böja höger framben även idag, har alltid varit höger, men gör om gör rätt. Från början får man vara lite schyst. Att stretcha ner hästens sidor genom att låta den sträcka mulen så långt ner mot bakhovarna stretchar ut mer muskler än om du låter den sträka mulen mot höften.
 
 
 
När detta är klart brukar jag ofta smörja länden med arnika/liniment, ibland smörjer jag även bogarna och hela ryggen, men det blir mer regelbundet kring den muskel som hon har haft kramp i. Arnika är bra att använda sig utav när man vill massera ett område, nu har jag dock börjat med något annat, jag ville ha något som tar lite bättre, så nu smörjer jag henne med något som heter Radital liniment gel (Finns på hööks) "Dubbelverkande liniment som ger lindring vid tillfällig smärta i muskler och leder samt ökar blodcirkulationen" vilket jag är väldigt nöjd över! Och gott luktar det, mmm, mint, nästan så man vill smaka haha. Jag fick lite liniment på läppen en gång och det kändes jag kan säga, så det här tar mer på musklerna. Så detta smörjer jag henne noga med på muskeln och masserar inom det området. Inte varje dag, men ganska ofta och mer vid hårdare pass eller om jag tycker hon känns lite sisådär i muskeln, ja det är sånt man får kolla av från dag till dag. Sedan släpper jag in henne i boxen med back on track täcke som hon står med i ett par timmar (minst 1,5-2 timmar) innan hon får komma ut igen.
 
 
 
Det är mycket jobb, men det ger sjukt mycket resultat, och jag själv som har styrketränat en hel del vet vad viktigt det är att töja ut musklerna. Annars blir de korta och risken är att man blir stel och ovig. Och med tanke på att hon har haft det lite besvärligt så tror jag det blir extra viktigt med stretchningen. Jag stretchar henne även när jag rider genom mycket lång och låg övningar, i uppvärmning och nedvärmning. Det är inte ovanligt att hästar får det lite knakigt i SI leden och speciellt islandshästarna. De flesta hästarna min veterinär får besök av som har någon form av muskelproblem är just upp vid kors och länd.
 
Alltså jag checkar av min häst VARJE dag, hur rör hon sig i hagen, hur ser hon ut när hon bara står rätt upp och ner i hagen, hur rör sig sig när jag leder henne, hur är övertrampet och hur mycket är det? Hur rör sig ryggen? Hur pass lätt har hon att sträcka ut varje muskel vid stretch? Hur rör hon sig och hur ser hon ut i kroppen om jag gör såhär och såhär. O.s.v. Jag tittar och känner mycket på min häst, både från marken och uppe i ryggen, varje skrittsteg hon tar "analyserar jag" jag känner min häst så jäkla noga så jag känner och ser på en gång när något inte är som det ska. Det är inte så att jag går och är nojig eller orolig, utan jag vill bara kolla av i vilken form min häst är just idag. Jag kanske har någon form av kontrollbehov men jag brinner för det här så det handlar mer eller mindre om ett stort intresse:P  Och jag tror inte på att det bara är att hoppa upp och rida och sedan slänga in hästen i boxen, inte med tanke på de krav jag sätter på min häst i ridningen i varje fall, jag tror det handlar om så mycket mer, men det är jag det. Jag tror på det här faktiskt och jag har ju fått tydliga bevis på att det ger stora resultat. Stretchningen ger ju inte bara en vigare och mjukare häst, utan man tränar även på kommunikationen, samt att man lär känna hästens kropp.
 
 
Kan visa bild på muskelkrampen. Här är när hon var som sämst nu efter jul, tagen efter en kass ridtur. Så här kan hon se ut mer eller mindre när hon har problem med sin höger länd, hon drar upp korset genom att hon krampar muskeln väldigt och ryggen blir sänkt. Nu är det är en väldigt överdrivet exempel, så här bananformig har hon aldrig varit förr, så såhär såg hon ut när hon var som värst.
 
 
Och så här ska hon normalt se ut, om jag ska vara nöjd.
 
 




Minsting

Min lilla finaste bebis, hon är så underbar, den hästen kommer jag också få mycket roligt med, och nu när jag har mer grund och kunskaper från starten. När jag började rida in och utbilda Fifa kunde jag inte mycket och dessutom var hon inte den lättaste heller, typisk femgångare och typiskt sto haha, men med Kaera kommer det nog bli en annorlunda start, inte bara för att jag har mer kunskap med mig utan också för att hon har bättre förutsättningar. Det ska bli fantastiskt roligt och spännande att börja rida in henne. Lillpuppsen min. Goare häst får man leta efter. 
 




Dagens ridpas

Shit det är ju vackert väder varje dag nu, tjooohoo då blir Linda glad! Igår tog vi en längre skrittur, lång och låg med långa kliv just för att hon arbetat på ordentligt dagen innan. Idag drog vi till ridplan nu när en bra bit av den är upptinad. Jag tänkte nämligen börja lite smått med tölten.
 
Aaaaah! Galoppen var ju asfin, jiiisses, vad händer med min häst alltså? Shiiiit. Hon kan ju galoppa på små volter men alltså det hon gjorde idag, wow, så har hon aldrig galoppat med mig förut. Piruett nästa ;) Nej men det är så jäklans roligt att den här hästen som har varit flack och passtaktig på galoppvolt kan nu bli rund och fin, bra form, kanonfin överlinje (verkligen lyfter upp mig i sadeln) och nästan galoppa på stället?? Hihi man kan inte annat än att le väldigt stort med läpparna, ÄNTLIGEN börjar vi komma framåt igen, det har varit efterlängtat. Traven, hohohoh, ah, vad ska jag säga, den blir bara finare, gud vad hon gungade på steget idag, riiiktigt jäkla fin var hon och överlinjen, den jobbar hon så jäkla bra med nu så jag skulle kunna hoppa upp och ner i sadeln haha. Vi ska däremot börja arbeta lite mer på rakspår, gud vad det är svårt att rida ihop en häst rakt fram, jag tycker verkligen det, tölten har varit väldigt lätt där förut, men galoppen och traven har varit lite mer utmaning, så nu ska vi börja arbeta oss vidare däråt när hon börjat bli så pass stark i trav och galopp, det kommer bli jättespännande. 
 
Tölten då, jo då, det gick helt okej. Hon är ju väldigt ojämn och lite obalanserad, hon rollar lite till och från. Hon måste börja tänka lite trav i tölten, finna mellanläget, vet inte hur jag ska förklara det riktigt men det är just där hon finner det där paddlandet som jag har pratat om förut, tölten ska vara rörligt med andra ord. Hon är lite osäker men ju mer vi rider och tar det i hennes takt kommer det där släppa! Mycket varvbyten kör vi på. Jag är nöjd över dagens pass, hon har inte kunnat göra det bättre. Nu får vi se om det blir en vila imorgon för damen, får fundera lite på det.
 
 




Ser ni?

Min lilla bebis. Hon är så fin. Undra hur stor hon blir, när hon har växt klart. Hur länge växer dom på höjden egentligen? Är det samma tid som övrig kroppsutveckling? Jag ser dock inte om hon har växt på sig, varken höjd, bredd eller fått ett äldre uttryck, man kan ju bli hemmablind men vad tror ni? Ser det ut att ha hänt något dessa sju månader? 
 
Sen är det så svårt att jämföra från i somras med sommarpäls och idag med allt ludd, men det hade varit roligt om det hänt något iaf :)
 
 




Film: Rider utan träns för första gången

Nuu, ätnligen, vilken TID det tog att ladda fixa till och ladda upp filmen, gosch, men nu så, liiite besviken att den inte går att välja i HD kvalité, förstår inte varför för den är filmad i HD, aja, man ser ju iaf.
 
Jag tänkte berätta lite kort om filmen, vilket inte kommer gå för jag är en mästare på att dra ut text så det kommer definitivt inte bli kort. Här rider jag då Fifa utan träns för första gången. Jag valde att ha på sadel mest för hennes skull, så jag hade en bättre balans när vi provar på det här, nästa gång ryker sadeln också av, det kommer inte vara några problem.
 
Jag måste säga att jag är otroligt imponerad över min häst och måste ge henne en eloge, hon är helt fantastisk och har gjort superstora framsteg. Från att inte kunna ta henne i hagen, från att vara "jobbig i hanteringen" från att knappt kunna trava, från att haft det kämpigt att galoppera på plan mark och från att nästan ha stått hela vintern och med en muskelkramp så gör hon det här så jävla bra. Här har vi en häst med vilja. Som vi har slitit, både med ridningen och hanteringen, hon har varit pain in the ass och det har säkert även jag varit haha, men hon har lärt mig så otroligt mycket, eller vi kanske har lärt av varandra. Jag tycker i alla fall hon är en helt fantastisk liten varelse som ger mig så otroligt mycket lycka här i livet. Jag tror på min lill häst <3
 
Nå, mer om filmen, så valde jag att inte ta bort ljudet, jag tycker det blir mer verklighet på något vis och jag hatar verkligen att höra mig själv, jag pladdrar och har mig, smackar jävligt irriterande mycket och flum, haha men jag väljer ändå att ha kvar ljudet, jag vill liksom visa helheten. Nu filmade vi väldigt mycket under ridpasset, jag hade ställt kameran på en pall medans vi red, men jag väljer att visa filmen som Jennifer filmade istället då man ser oss mycket bättre. Det finns oerhört mycket mer att träna på, både på ridning och kommunikations delen, jag har otroligt mycket "brister" eller fula ovanor jag måste slipa mera på och som allt annat lära mig mer om just ridning och hästar, men vi är ju på vägen i alla fall :)
 
Måste även inflika att vi stretchar betydligt längre i vanliga fall än vad vi gör på filmen, brukar stretcha/massera en kvart/tjugo minuter.
 
Jag hade fruktansvärt roligt med min lilla bus igårkväll iaf!
 




Ryttareliten

Jag har börjat titta på ryttareliten idag, ja jag är lite sen jag vet men bättre sent än aldrig, och jag måste säga att jag tycker det var över förväntan. Jag blev helt tagen. Vilka människor, vad dom kämpar! Jag är imponerad och jag tycker det är så underbart att få se deras resa som innehåller framgångar men även motgångar, att man visar verkligheten så starkt. Jag rös i hela kroppen och blev alldeles tårögd när jag tittade, jag var nervös för deras skull (blir så nervös att jag knappt kan titta ibland), och så glad för deras skull men även lite ledsen för deras skull, haha kanske inte ledsen men jag känner till alla de där känslorna även om jag är långt långt långt hundra år långt ifrån den nivån, men man kan ändå känna samma glädje, samma nervositet, samma krav och samma besvikelse. När man brinner för något så starkt då känner man otroligt mycket känslor och jag kände verkligen med dessa människor, huuuh jag blev alldeles känslomässig när jag tittade på ryttareliten. Jag är ingen hoppmänniska, eller dressyrmänniska, men det spelar ingen roll, alla vi ryttare som brinner för en och samma sak, hästarna och ridningen, och oavsett gren och oavsett ras, oavsett kapacitet så är det samma krav (kanske inte exakt samma krav på alla nivåer då dessa faktiskt lever på det här, men samma krav på sig själv som ryttare), samma noggranna ridning, samma kamp, samma glädje och samma sorg. Det finns inga genvägar.
 
Jag tycker de här människorna är helt otroliga, huuh ryser när jag bara tänker på det. Talangfulla och målmedvetna personer som genom svett och tårar kämpar sig framåt. Och främst att dom klarar av det psykiskt, jag tror INTE jag skulle klara det, nej, jag är nog inte så pass stark, så dom gör det oerhört bra. Man ska inte göra sig blind på de dyra duktiga hästarna, de stora lyxiga gårdarna och de enorma framgångar som de har med sig, för hur tar man sig dit? Med ett jävla arbete såklart, snacka om att man har fått offra bort massor för att ta sig dit dom är idag. En del av dom har haft tur att växa in i en sådan familj, där det kanske fanns större tillgångar och möjligheter att nå toppen, absolut det är ju en jävla bra knuff på vägen, och det är väl (tycker jag) lite mer imponerande att börja från noll, när man inte har någonting, varken häst, pengar, gård eller familj med erfarenhet och ta sig till de högsta klasserna, de är ju helt otroligt, samtidigt måste man ju ha erfarenheten för att gå vidare och stanna på topp, det är inte bara pengar och dyra hästar som tar dom till podiet, ridning kommer inte gratis, det är något man får träna, träna, träna och slita, slita, slita med, fyfan vad ridning är svårt, finns det någon svårare sport? Ja det är en fantastisk serie i alla fall som jag hoppas de flesta tar chansen att titta på, visst hade det varit extra roligt om de följt islandsryttarna också, men jag tycker det här är minst lika roligt, häst som häst, det är en underbar sport!
 
Måste säga att jag tycker Lisen verkar so go! Och Peder, han verkar ju urgo ;)
 
 
 
 




Fjällfarmens Barras - 8 år idag

Våran första och enda familjehund, älskade Barras, han har jag haft mycket roligt med, känns alltid så underbart att få komma hem igen och träffa den här lilla stollen. Han blir så fruktansvärt glad när jag kommer, ylar, skäller, gnyr, far med tassen och är allmänt hysterisk haha han är så underbar den här lilla hunden. Haha, men gissa vem som blir lagomt avundsjuk och ska sätta sig i knät på mig så fort Barras och jag myser ;) "Det är MIN matte!!!" Ibland kan Elmo vara så ful! Idag fyller barras 8 år hipp hipp hurra på din fina dag <3
 
Bilder från igår
 
 




Ridhus på lördakväll

Hej folket! Gud, jag har verkligen haft en underbar dag! <3 Nu är jag helt slut, kom precis in och har tagit mig en go dusch. Nu ska jag äta godis och se en bra film, men det skulle inte förvåna mig om jag somnade haha.
 
Jag och Fifan drog till ridhuset för några timmar sen, och min vän Jennifer hängde på med sin lilla häst. Vi hade verkligen super roligt, och heeela ridhuset för oss själv, underbart! Fifan var så jävla duktig, alltså vi har verkligen kommit varandra närmre bara de senaste veckorna. Hon är verkligen mitt allt. Så jäkla lättsam, in i finkan, ut, sadla, tränsa och hon står så jäkla snällt och väntar. Och jag har verkligen fått bevis på att hon söker tryggheten hos mig, det kom några hästar som skulle lastas i en finka bakom henne och när jag inte var inom synhåll tittade hon sig omkring och var brydd, men så fort jag kom tillbaka gav hon som en suck och blev cool lugn, det är ju underbart att vi har fått sådan fin kontakt att hon känner sig så trygg i min närhet, man blir alldeles varm i kroppen!
 
Tränade på samma saker som sist när vi var i ridhuset, lite trav och galopp. Hon är förjävla duktig att galoppera på små volter, haha den här hästen är så sjukt rolig att rida, mammas gofis. Tog även av tränset och red tränslöst för första gången, någon gång må man ju testa, det kommer film på det imorgon ;) Jag kan säga att det gick jävligt bra. Nej nu ni vänner ska jag mysa ner mig under täcket, jag är helt slut. Hoppas ni haft en lika fin dag som jag!
 
 
 
 
 
 
Tack Jennifer för en kanonrolig kväll, kolla upp schemat nu när du kan nästa gång ;)!!!
 




Promenaden med grabbarna grus

For hem en sväng till mamma och tog mysprommis med vovvarna. Underbart vårväder måste jag säga, det var riktigt härligt och hundarna mådde gott. Barras är ju så otroligt vacker, väldigt tacksam hund att fota! Nu blir det en sväng till ridhuset såhär på lördagkväll, härligt!
 
Killarna bus <3
 
 




Meitill avkommor

Det är alltid lika roligt att få se lite nya Meitill avkommor, Kaeras syskon :) Jag tycker ju sånt där är super roligt och jätteintressant, kolla in släkten liksom, Fifas släkt är ju omöjlig att forska i, finns inte så mycket att finna, men på Kaeras släkt finns väldigt mycket. Och hitills har jag sett otroligt många fina syskon (halvsyskon), det är ju jätte kul! Här är tre av hennes syskon som jag fann på hästnet, bilderna är givet tagna därifrån också.
 
 
 
 
 




Snurra runt: Tredje träningstillfället

Jag ville så gärna visa Martin det nya tricket jag har lärt Fifa. Snurra runt. Så han kom upp till stallet en snabbis efter jobbet (i all hast och det hörs på filmen hur stressad han är, då han ska på fjällresa med grabbsen) haha så bli inte brydd om hanhar brått, ja för vi tog och filmade en snutt. Jag kom på att: men jag har ju kameran med mig, och så har jag ju karln här, vi tar och filmar lite snurr! Det är ju jätte roligt att ha film vid inlärning av tricks och inte bara när dom kan det, då är det ju hemskt roligt att se utvecklingen sen.
 
Som sagt så har jag bara tränat det här trickset kort vid två tillfällen så det här blir det tredje. Ja, vad ska man säga, hon är lättlärd helt enkelt. Haha precis när vi slår på kameran så snurrar Fifa runt självmant, hahah hon är så söt! Jag har egentligen inte satt något riktigt kommando på det här tricket, men hon verkar ju förstå ändå, sedan är målet att hon ska göra snabba snurrar och kanske utöka det med dubbelsnurrar, tror jag inte är omöjligt på den hästen!
 
Kolla i HD - För övrigt, ja jag brukar se ut sådär hemma i stallet ;)
 




Dagens Fifa

Vååååår, tjoho, nu smälter den hemska snön bort, nu börjar det bli bart överallt igen, gud så underbart. Igår var det snö mul usch väder och jag har väldigt svårt att bara vara ute i sånt väder, hellre en regnig sommardag då. Jaja, nog om det, våren kommer tillbaka och jag och Fifan tog en kort tur, igår fick hon vila (pga mitt ointresse till vädret haha) men idag var det soligt och varmt så ut i naturen. Det blev mest kravlös skritt Skritt och galopp och hon kändes jättefin! Det ända jag kräver är att hon ska vara lös och fin, med trevlig gung och takt med ryggen upp och vara avslappnad och lyssna till mig.
 
Härligt att hennes muskelkramp börjat släppa. Tölten den rider vi inte så mycket, och hon har det fortfarande lite besvärligt med den gångarten (det beror på vad man tycker är besvärligt för tölta kan hon ju) men jag känner att det är den gångarten som hon just nu har det lite jobbigare med, och det är just i tölten och skritten som hennes muskelproblem har krypit fram, det är där hon har känt av det som mest eftersom hästarna rör höfterna mycket mer i skritt och tölt än vad de gör i trav och galopp, så det sitter nog lite smärtminne kvar, men det ska lösa sig, inga problem. Så fort våren har kommit fram ordentligt med bar torr mark och lillskruven har fått kommit igång mera så ska vi absolut börja fokusera på tölten, det är enligt mig den roligaste gångarten :)
 
Haha jag bara älskar hennes skägg, sötnos ^^
 
 
 
 
 




Lätt att tänka svårt att göra

Man kan ha en tanke, man kan ha en filosofi, man kan ha en åsikt och man kan ha en aning om vad som är rätt och fel - och så långt är det ju väldigt enkelt. Nu till det svåra : att utföra det. Ja jag kan nog inte beskriva det klarare än så.
 
 




Blogglistan uppdaterad!

Aaaah. Nu är jag trött. Jisses vad jag har suttit och filat på bloggen idag. Både på designen där det fanns lite småfel men jag har även jobbat med blogglistan: Islandshäst, den har jag ändrat TOTALT. Den funkade tyvärr inte där ett tag, det var ett litet fel som nu är fixat.Jag har i alla fall som sagt filat en hel del på listan, jag har tagit bort alla bloggar som inte uppdateras regelbundna/som är borttagna eller lösenordsskyddad. Jag har även infört ett "ABC system" så det blir lättare att finna den blogg man söker. Även länkningen är fixad, det funkade inte på alla adresser men nu ska det gå. Har ni nya bloggar som kan föras in i listan så hojta bara till eller om det är något annat ni funderar över. Nu är jag bra less på den där blogglistan i alla fall ;) Ni finner blogglistans logglänk längre ner på arkivet.
 
 
 
 
 
 
 




Ett tips: Att rida nerför

Att rida i backar är en otroligt bra träning för hästen, den tränar i stort sett hela kroppen och främst överlinjen. Man kan träna backridning på olika sätt men långsam skritt brukar vara tummar upp och FRÄMST nerför. Varför? Ja  "springer" hästen ner, har bråttom och det ska gå fort då lägger de oftast vikten på frambenen istället för bakbenen och tappar överlinjen, JA hästen ska jobba lika mycket nerför som uppför. När jag fick hem Fifa då "sprang" hon gärna neråt, alltså det skulle gå fort för annars var det besvärligt. Dessutom var både hon oh jag obalanserad så det var lite otäckt ibland att rida i brantare nerförsbackar, så det handlar om att bygga upp både styrka och balans.
 
Jag har alltid varit noga under alla år med mina hästar att de ska GÅ/smyga och JOBBA sig neråt, jag verkligen avskyr när de ska ha brått iväg. Att bromsa upp med tyglarna och sakta ner farten det gör dock ingen skillnad, det är samma som om du rider vanlig dressyr, vill du att hästen ska lyfta överlinjen och arbeta sig korrekt framåt då drar man inte i tyglarna och tar ner farten, hästen måste söka sig fram till bettet och lyssna till dina hjälper och din röst, och det är samma vart och hur du än rider, även nerför. Det är en stor skillnad att sitta på en häst som jobbar med ryggen och bakkärran nerför än en häst som går på framdelen. Så det är nästan svårare för hästen nerför än uppför. Idag är Fifa kaaanoon duktig nerför, nu verkligen smyger hon ner och lyfter upp mig i sadeln med sin rygg och jobbar sig ner med sina bakben, och det jag gör om jag vill att hon ska lägga mer vikt bak om hon förmodan skulle få för bråttom så använder jag min kropp och röst, drar jag i tyglarna så blir det blaha. Sen kan ju en häst självmant gå sakta nerför, men den kan fortfarande vara på framdelen, men det där känner man ju som i all annan ridning, det gäller ju att man har en godkontakt till sin häst och att den är lyhörd och lyssnar bra till vikter och hjälper. Så se till att hästen inte fuskar sig neråt utan att du sätter den i arbete även där :) Det var mitt lilla tips.
 
Det roliga med detta var att Markus Holst tar upp exakt samma sak i hans ridhandbok, Härlig gubbe det där ;) Kanske inte så konstigt att jag gillar hans hemsida och hans tänk! Såhär skriver han:
 
 
 
 
 
 




Sprid vidare <3

ÅH <3 Ni får inte på något sätt tro att jag på något vis vill skryta, för det känns nästan lite som att jag gör det och jag är verkligen inte sån, så det är inte alls menat så. Men jag har fått så fina varma ord från folk de senaste dagarna så jag blir alldeles rörd, har blivit lite paff faktiskt för jag har nog aldrig fått så många genomgoa kommentarer förut på en och samma gång, snacka om att man får ett varmt och kärleksfullt välkomnande! Det känns riktigt bra att ha öppnat bloggen igen. Nu kan jag ju inte visa allt vad folk skriver, haha då tror man ju att jag är knäpp, men den här kommentaren fick mig att somna sött:
 
"Alltså, jag har tittat in nästan varje dag på denna blogg sedan den stängdes i hopp om att den kanske kanske skulle öppnas igen. Jag hade nästan givit upp hoppet, när jag igår öppnade bloggen och till min stora glädje såg att sen var öppen igen!!! 
Jag har saknat om att läsa om dina och Fifas fram- och motgångar, och om lilla och OTROLIGT fräcka nykomling! Vad jäkla häftig hon kommer bli tror jag!! 

Härligt att du är tillbaka igen!! I min bok den mest intressanta och härliga islandshästbloggen i hela bloggosfären! 
Heja heja Linda!!"
 
Fortsätt så! Haha inte till mig menar jag, men det får ni ju också gärna göra, inte mig emot ;) Men jag menar till andra människor. Sprid sån här kärleksfull tacksamhet till andra som ni faktiskt verkligen verkligen tycker om och som ni uppskattar. Folk mår bra av att få höra sånt, det kan göra någons dag! Vi behöver peppa varandra mer och speciellt där ute på nätet. Jag blir så glad när jag ser sånt här - det finns ändå hopp för mänskligheten ;O Tack hörrni!
 
Haha vore jag häst skulle jag känna mig såhär just nu!
 
 
 
 




Markus ridhandbok

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, ett hett tips, gå in på hemsidan Markus ridhandbok. Den är sååå bra, han har ett sunt och bra tänk när det kommer till ridning och hantering av hästar. Han skriver om allt, från uppsittning till piaff. Det finns tips, råd, övningar, stegvis 1,2,3. Jag tycker det är en väldigt intressant läsning, ridning är ridning, och även om han är mer riktad mot det akademiska hållet så har vi alla ändå en samma grund vilken ras eller gren vi än håller på med. Så ge det en chans, gå in och kika, du kanske kan få med dig många goda tips. På tal om tips så tänkte jag att jag skulle börja bjuda lite på mer små tips om både ridning och trickträning, så som jag gör och tänker kring allt :) Så redan imorgon kommer ett litet sådant inlägg.
 
Ett litet utdrag från hans hemsida.
 
 
 
 
 
 




Underbara ni <3

Får så fina kommentarer både här och på mail av goa läsare. Och en kommentar fick mitt hjärta på fall lite extra. Tack du gjorde min dag ÄNNU bättre <3 Ni är så underbara där ute, helt otroliga, jag blir så rörd, vem har inte världens goaste läsare om inte jag, tack för att ni finns och lyfter mig som ni gör. Gofisar!
 
"Fy farao vilken fin och trevlig/rolig blogg du har! Det är sådant som man vill läsa! kul... :) 
Det hade varit superkul om du gjorde `såhär-gör-man´ videos på tricks som du lär/har lärt dina hästar göra jag vill verkligen trickträna men jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja... :) Maila mig gärna! 
Världens finaste hästar har du! Jag är superimpad."
 
 




Foderförråd

Foderförrådet har jag ju faktiskt inte gjort någonting med, så det kommer jag dona lite med i vår. Jag har ju fodertunnor, jag vill ju gärna ha fodret i något och inte bara ha lösa påsar, MEN jag skulle vilja köra en annan smart lösning och det är foderlådor, det vore ju skitpraktiskt! Så jag får se om man kan få till något sånt. Kanske måla väggarna också, vitt såklart. Jag lade ju inte ner någonting på det här rummet när vi gjorde stallet, haha jag har inte ens tagit ner gamla vykort som sitter på väggen, men det är ju kanonroligt att ha lite mer projekt kvar. Ni har väl sett hästfinkan jag gjorde i ordning? Köpte den för en tusenlapp typ och renoverade ordning den själv. Det var sjukt roligt att fixa till den, finns under kategori projekt: Hästtransport.
 
Ja tillbaka till foderförrådet, en hylla tänkte jag även sätta upp på väggen, till fodertillskott, mindre burkar/flaskor och annat ätbart, får man lite mer ordning och struktur. Kan nog bli riktigt bra det. En liten skylt där det står foderförråd ska jag fixa också, det skall då vara en träskylt (viktigt sånt där) så om ni vet om man kan beställa bra fina träskyltar till hyggligt pris någonstans så hojta till, jädrans här ska vi dona minsann! Lyse har jag redan så det är ju klart i alla fall. Jag älskar att pyssla och dona med såna här saker, det är så himla roligt och speciellt när man kan se före och efter bilder. Har ni några smarta tips på något mer jag kan göra i det här rummet så skriv en rad.
 
Haha hur fotar man såna här rum??
 
 
Ingen ordning fy fy Linda, men snart så :)
 
 
Titt! Här ute finns ju också att måla, kanon ;) Det finns att göra med andra ord.
 
 
 Det är väl ungefär såna här foderlådor jag tänker mig:
 
 
 Ett exempel på en träskylt
 
 




I ridhuset! Wow!

Ding ding. Jag har fått nå dille på ding ding? Aja ding ding nu blir det uppdatering från dagens ridpass. Fan vad bra det gick. Let me tell. Ja jag kan inte påstå att dagen började något bra (hur sjutton ska jag kunna undvika att skriva sådär novell långt igen?) ja det går helt enkelt inte att undvika, så, dagen, den började sådär. Först och främst så hade min ponnyfjant bestämt sig för att bestäma lite själv, ni vet, som hon brukar kunna vilja göra till och från. Så jag, dum som man är och tror på sin häst, släpper henne lös som vanligt och jag vänder mig om och går in i finkan, i hopp om att hon ska följa efter, hon som är så duktig på att traska in. Faaaast.. det kom aldrig någon häst? Jag gick ut, tittade på sidorna av finkan, framför finkan, ingen häst? Jaha? Okej vart tog hon vägen? Haha... ja.. då ser jag hur hon har sprungit upp för ena gårdsbacken och där uppe står hon med ruffsig lugg och ser fult busig ut. Jag kan inte hålla mig för skratt, den lila tokan! Ja, det är bara att hämta det lilla monstret. Hon har lite åsikter att gå in i finkan, men det har jag med så efter fem- tio minuter står hon där hon står och vi börjar rulla mot ridhuset.
 
Fast, är det inte något som låter väldigt? Lyssnar. Vad tusan är det för något? Jag stannar och går ut, kikar fundersamt överallt, nej ingenting. Hoppar in igen, rullar iväg, och så låter det igen. Men vad tusan? Det låter lite som om någon slog på bilen. Funderar funderar. Linda, PUCKO, motorvärmaren! Haha den har jag tagit med och det är den som smäller under bilen, ah, man blir lite glömsk i all hast.
 
Anländer till ridhuset vid ca åttatiden på morgonen, härligt, då har vi goda chanser att ha ridhuset för oss själva. Lastar ur tösen, borstar, sadlar och beger oss in i manegen. Det är nu jag ska försöka korta ner det hela men tycker ni jag lyckats bra hitills?? Haaah, okej spara ord Linda.
 
Stretch. Hon är som vanligt lydig. Börjar sedan lång och låg i skritt. Lite varvbyten och så. Under hela passet rider jag utan någon som helst tygeltag, det är liksom en viktig grej att nämna hehe. För hon var superb. Jävlar, alltså, efter den här dagen så inser jag att : FAN vilken bra kommunikation vi har ändå. Haha kunde den bli bättre? Hah ja, allt kan bli bättre ;) Men jiiiisses. Jag flög på moln. Hon var superduper lyhörd. Rundar sig min skänkel, ner och fram, går på små volter större volter, byter varv, stannar, på en gång när jag ber om det. Ingaaa tygeltag och slarvar hon petar jag med spöt. Traven var kanon, fan vad hon använde sin rygg idag, helt magiskt. Hon lyfte mig verkligen upp i sadeln. Bra gung, och hon jobbade på extremt bra för att inte har gått på volt på flera månader, så jag var grymt imponerad, det är ju ändå ett tecken på at jag ridit henne rund och mjuk ute på rakspår. Aja, som sagt huuur duktig som helst, jag har lätt kunnat tagit av allting och ridit löst, men det gör vi kanske nästa gång istället.
 
Fattningarna var såå bra, och gud vad hon tyckte det här var roligt, hon stod nästan på stället och galopperade, den hästen är mjuk och lös kan jag säga. Vi tog lite snabbare galoppsprång under raksträckorna, wow, upp, rund, och fin, fan vad fin hon var! I kurvorna tappar hon sig lite, men ju mer vi red ju finare blev hon och om jag bara la till min innerskänkel i kurvorna så rundade hon sig så himla fint och arbetade upp och framåt utan problem i kurvorna. Det gäller ju att verkligen rida dom i alla tempon, ryggen ska alltid vara uppe, hästen ska alltid vara lös och mjuk, alltid vara lyhörd o.s.v. Ja menar tappar hon i någon kurva, blir någon fattning inte lika fina, tappade hon traven, ja då är det ju oftast jag som inte var noggrannare med ridningen, och den här hästen måste man ju verkligen rida rida hela tiden, där får man liksom inget gratis eftersom hon inte har det där naturligt i sig, hon är en väldigt typiskt femgångare.
 
Jag red inte särskilt länge, 30-40 minuter, mer behövdes inte. Hon är helt otrolig den här lila hästen, ska bli roligt att filma lite :) Sedan släppte jag lös henne i ridhuset, tricksa och stretcha, hon följer och har stenkoll på mig, lyssnar och är med hela tiden, stannar där jag ber henne stanna om jag måste gå iväg och göra något, står stilla och är allmänt superlydig. Det gulliga med henne idag var att hon gjorde tricket helt själv  som jag började lära henne igår, när vi höll på att stretcha, haha hon tolkade mig fel och så gjorde hon tricket, jisses hon är så söt så man smälter. Äh, jag kan avslöja nu när det ändå verkar sitta mer och mer, men jag lär henne att snurra runt, som Tobbe Larsson gör med sina hästar. Haha hon  var så söt när hon snurrade riunt i ridhuset och sedan "var jag duktig nu???" Den hästen, ingen kan ersätta henne <3 Något annat som var så roligt när jag sadlade av var att korset var såå avslappnat och fint, man verkligen såg hur musklerna hade töjts ut, aaah yes!
 
Jag hade lite publik i cafeterian, men det var inget som störde mig faktiskt, jag var så inne på hästen, när vi sedan gick ut kom det fram folk och ville prata med min lila cirkushäst, aaaw man blir varm i kroppen när man får sån fin uppmärksamhet, men jag och Fifan är ju bästisar, så är det bara ;)
 
Sedan in i finkan och iväg. Nu står hon i stallet och mumsar mat. Något annat jag testade idag var att lasta ur henne genom att ta tag i svansen som ett tecken på att hon ska backa, ja.. vad ska jag säga, det var som om hon inte gjort något annat. Duktig häst. Ja det var en riktigt bra dag med andra ord. Nu får jag passa mig så jag inte far till ridhuset för mycket haha, men vi ska helt klart fara dit regelbundet! Det var så mysigt att bara hon oh jag for iväg sådär och gjorde nått, en liten tjejtripp, mysmys! Ja, jag var stolt över min häst idag iaf, jag for hem med världens löjligaste leende!
 
 




Lite nystädat!

Det var på tiden att städa lite här tänkte jag, och självklart hjälpte goaste Yrsa mig från Wild Hoofbeats som hon alltid gör med lite detaljer och andra saker som jag inte begriper mig på haha. Tack goaste du <3 Vad tycker ni om bakgrundsfärgen? Jag blir kluven, är den inte för lila? Jag vill ha matchande men inte för färggrant, det ska vara stilrent, och undra om det inte blev lite för lila, eller vad säger ni?
 
 
 
 




Ridhusabonnemang

Dingaling nu är ridhusabonnemanget betalt och klart, imorgon förmiddag drar jag och Fifan till ridhuset wooop wooop, fan vad skönt. Slippa snöhelvete ;) En annan plan är ju att jag kan börja träna mer löst nu när vi är på inhängnat område, dessutom ska jag börja rida "mer" i halsring, kommer bli kanoners det här ;) Och jag lovar att det ska bli mer filmer och bilder framöver.
 
 
 
 




Kärlek, det är vad det är!

Haha jag är världens nörd alltså. VÄRLDENS NÖRD. Har jag någonsin sagt vad jag älskar mina hästar? Haha ja folk (i varje fall inte djurmänniskor) må ju tycka att man är något sne i huvudet, men guuuuud vad jag lever när jag är med mina hästar, OCH min älskade lurviga hund som alltid ska mysa med mammsen.
 
Jag kan inte leva utan dom, nej nej nej, det går INTE, aldrig. Fy sjutton, djur, hästar, är ju livet, nej jag ska rätta mig, islandshästar är ju livet, oh gosch, jag har valt helt rätt. Ja.. jag har nyss haft en mysstund med dom okej, jag erkänner, det är därför jag är lite extra kär. Men när jag kan ha min silverfis lös som följer mig och leker vid min sida när vi ska bege oss tillbaka till hagen, och när min minsting blåser mig så försiktigt och så kärleksfullt på min kind - ja dom kan sina trick för att fånga mig kan jag säga.
 
Jag får bara en finare och finare kontakt med Fifa, det är som att vi förstår varandra bättre och bättre (hah och ja vi har fortfarande våra fjolliga tjej-tjafs, vem har inte det, sist bet jag henne i mulen hahaha ;) Men alltså, hon är en riktig rolig häst att umgås med, så mycket bus och inteligens. Och så har vi Kaera, hallå är jag i en dröm eller? Hon är helt magisk, den hästen, DEN hästen är ju för bra för att vara sann. Hon och jag vi finner varandra ju mer tiden går, och det behövs inget mer än att säja hej i hagen. En sådan positiv, trevlig och glad liten unghäst har jag, hon kommer bli riktigt riktigt rolig att jobba med i framtiden. Hon är så, försiktig, och då menar jag inte att hon är osäker eller skygg, hon är tryggheten själv bara det att hon vet hur man beter sig och hon är så ödmjuk som man kan bli. Hon kommer fram, frågar om hon får, och sedan försiktigt ger en lätt kontakt mellan vora nosar och blåser sådär försynt och varmt, riktigt gosigt och kärleksfullt, jag blåser varmt lätt tillbaka, lika kärleksfullt som hon, och hon börjar humma sådär trevligt och mysigt - ah, höjdpunkten på dagen! Fifan min älskade lilla silverfis hon hade förmodligen slemmat ner mig, råkat krocka lite med min näsa, kanske nafsat i den till och med (och då jäklans hade ja nafsat tillbaka gosse!!) och helst velat hoppat upp i famnen, jag har två helt underbara kärleksfulla tjejer men så himla olika. Jag bara älskar det :)
 
Aaaah, ännu ett sånt där onödigt pladdertjadder inlägg från mig, bara gulligull och fjollifjoll ^^ Skärpning Linda!!
 




Det gick Bra och Dåligt

Det är jätte irriterande när man skriver ett långt inlägg och sedan kajkar datorn ur. Känner inte att jag har dagen på min sida precis.
 
Nu har vi fått vinter igen. Från bar mjuk mark till isig tösnöig mark, usch. Bara det får en på dåligt humör, jag hatar verkligen vintern, jag ser ingen charm över den alls, det är bara elände :P Nåja. Dagens Fifa. Plussar vi ihop allt gick det sådär. Jag såg direkt på hennes överlinje att det skulle bli en svår dag, så det blev en kort tur. Hon är så svår att rida den här hästen, inte bara att hon inte har naturligt för sig med gångarterna utan också att hon har lite fysiska problem, som med korset nu. Ibland blir man lite desperat och vill dra sig i håret emellanåt, samtidigt kan jag inte ge upp, jag vet vad hon kan och jag vet att vi kan fasen det ska gå.
 
Idag kändes hon mesig att rida, inget flyt, inget power, inget sammanhängande, det var som att rida en vek tråkig spagettihäst. Nu vill jag rida på volt! Så blir det trots allt ridhusabonnemang i alla fall, nu jäklans kan jag inte vänta mera, jag har inte ridit på volt på nästan ett halvår och jag känner att Fifa behöver det för att vi ska kunna komma tillbaka. Eftersom jag ÄNTLIGEN har en egen finka så kan jag ta mig vart jag vill när jag vill, så det är ju otroligt skönt.
 
Nåja, allt gick inte dåligt idag. Hon är ju otroligt rolig att trickträna den här lilla krabaten, och idag började vi faktiskt med ett nytt trick. Hah, det gick över förväntan. Gud vad duktig hon är min lilla prinsessa, hon är så sjukt lättlärd den där hästen. Om några dagar kommer det här tricket sitta fast kan jag lova. Jag har två inplanerade trick vi ska ge oss in på, kan ni gissa vad? :) App app, blir en hemlis tills vidare, då ska jag förklara stegvis hur vi har gjort, men den som väntar på något gott.
 
Lillbäs tuggar käk efter turen
 

Här ligger minsting mitt i vinterlandet för en powernap <3
 
 




Tro på din häst

Vet ni vad jag tror, jag tror att väldigt många hästar har en dold potential och talang, det är bara vi som ska plocka fram det. Och vet ni, jag tycker ni ska tro på eran häst, ingenting är omöjligt, jag har sett den fulaste ankungen blivit en sån vacker svan och jag ser sådana fall till och från. Om ni verkligen vill och om ni älskar eran häst, ja men dåså, det är allt som behövs, kämpa på och gör det ni tror på! Vet ni vad min inställning brukar vara? Jag siktar mot stjärnorna men hur långt vi når dom spelar ingen roll, det är vägen mot dom som är det viktiga.
 
Jag tror det finns många dolda talanger där ute, och vet ni, man behöver inte köpa en häst för över hundra tusen kronor för att bli lycklig och göra stordåd med sin kamrat. Man vinner så mycket mer på att bara älska sin häst, att man har roligt tillsammans med han eller hon. Och vem säger att en billigare islandshäst inte kan bli något? Den kanske inte rör sig så flott i hagen, stammen kanske inte är märkvärdig och utvecklingen kanske går sakta men säkert, men vet ni, det går inte på en grisblink för alla hästar. Jag tror att de hästar som inte har det naturligare för sig, eller har den där potentialen synlig de kanske helt enkelt behöver mer tid. Tänk vad många hästar där ute som man aldrig trodde kunde bli något märkvärdig som idag är hur flott och trevlig som helst. Vem säger att inte en del hästar behöver en längre tid på sig? Att en del är svårare att plocka fram? Jag tror man måste våga tro på sig själv och sin häst helt enkelt :)
 
Har du hittat en häst du verkligen verkligen tycker om, en som ligger dig varmt om hjärtat och som du känner dig sammanbunden med, vad har du att förlora egentligen? Du har ju världens bästa start! Kärleken till sin häst.
 
 
Jag tror på mitt lilla "slaktföl" hon kan.




Pikeur

Jag är inte den som lägger en massa pengar på märkesgrejer och absolut inte till mig själv, men på mellandagsrean kunde jag inte låta bli att unna mig något finare. En lila Pikeur vårjacka, jag bara dog lite när jag såg den så ja den slank med hem. Lila är heller inte min färg, haha så jag gjorde något helt oförväntat, den har så mycket detaljer som jag gillar. Ärmarna är ju en favorit och sedan är det ju fina stenar bak på ryggen. Så vill man ha en färggrann detaljerad vårjacka så är ju inte denna fel!
 
 

Ni som bor kring Sundsvalls området: Jag vet att den finns på hästbutiken equeen inne i stan för halva priset.




Åsikter och diskussioner

Ja, nu är jag tillbaka, eller ja jag har ju varit här hela tiden haha men dörren har varit låst ett bra tag. Nu är den öppen och jag hoppas att den förblir det ett tag :) Jag tänkte väl inleda bloggen med en liten tanke text, för att lyfta fram det där med att ha tankar och åsikter.
 
Jag är kanske känd för att ha åsikter, tycker och tänker så jag tänkte tänka lite till kring just det, att ha åsikter. Min första tanke när jag hör ordet åsikt är mer mot negativt än positivt, jag får en känsla av vilda diskussioner, tjafs, missförstånd, kan och vet allt, tråkig attityd ja.. undra varför jag får den första bilden egentligen? För att ha en åsikt är ju egentligen något bra - beroende på hur man framför den och det kanske är där skon klämmer? För hur många diskussionsforum brukar inte spåra ur med en massa heta tjafs och känsla av påhopp? Det är så svårt att föra en diskussion över nätet, alla tolkar texten på helt olika sätt.
 
Det ska vara KUL att komma med åsikter, tankar och funderingar. Det ska vara roligt att byta ord och meningar med folk, och det spelar ingen roll om man inte tycker eller gör samma sak, det är ju det som är charmen med det hela, man lär sig så otroligt mycket av andra och framförallt så tränar man sin egna tanke och analys förmåga, ju mer man tränar tanken dessto mer utvecklas man som människa. Åsikter är en bra sak, åsikter innehåller andras kunskap och erfarenheter. Vi kan få så mycket av varandra, innehållet i sig behöver egentligen inte vara det viktigaste alla gånger, bara träningen AV att diskutera och tänka det är nyttigt. Man kan först och främst ställa sig frågan: Vad har jag för avsikt av att diskutera eller inblanda mig i en diskussion? Vill jag lära mig mer kring frågan? Vill jag veta mer hur andra tänker? Vill jag ge min tanke och erfarenhet till andra? Vill jag visa vad jag kan? Vill jag provocera? Vill jag tala om vad som är rätt och inte? Vill jag bara vara med i en social del? Vill jag hjälpa? Vill jag banna? Jag tror man inte tänker så när man går in i en diskussion men det kanske vore nyttigt att stanna upp och fundera vad jag vill med den här diskussionen, på så sätt kanske vi kan få ett trevligare klimat där ute på nätet om vi funderar lite mer vad vi ger och tar i diskussionen.
 
Man SKA våga prata och diskutera om allt här i världen. Vissa frågor anses känsliga, men samtidigt måste man ju lyfta fram saker och för en del kan frågan betyda mer än för någon annan. Känsligt eller ej, det finns inga regler här i världen vad som är lämpligt att prata om och inte, tankar finns där och likaså väldigt många frågor, så låt oss tillsammans greppa tag om detta och ge varandra det vi kan bäst :) Sedan tror jag det är viktigt att försöka se på bådas sidor, att försöka sätta sig in och förstå den andres tanke även om man inte tycker lika. Jag verkligen avskyr tårta, men jag kan förstå att andra älskar det och ibland önskar jag att även jag gjorde det. Haha dåligt exempel men men. Jag tror en diskussion skulle bli trevligare, roligare och framförallt lättare om man hade i avsikt med att vilja förstå den andre och lära sig något av diskussionen, istället för att tala om hur det egentligen borde vara och inte vara. Det ska vara roligt med åsikter och diskussioner! Så fundera, analysera, prata på, fråga på, våga visa vem du är och vad du står för och vad dina tankar kretsar. Du är du och ingen annan och vi kan få så mycket av just dig.
 
Fifan brukar ha mycket åsikter och det är just det jag älskar hos den här lilla varelsen <3 Hon tycker och tänker så det knakar och gud vad jag lär mig av den hästen, hon ger mig otroligt mycket.
 
 




Mammas båda flickor!

 




Minstingälskling <3

Mammas minsta fläck!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 




Välkommen tillbaka!

Mailen fortsätter, efter ytterligare ett mail från en fin läsare som fann inspiration och glädje i min blogg så kände jag okej, jag provar öppnar den. Jag låter den vara öppen ett tag så får vi se vad som händer. Mycket har hänt i mitt liv och jag är väldigt skör, jag tänker inte berätta, det är mitt privatliv och det är många nära och bekanta som heller inte vet, men jag vill ha det så, jag vill inte att det ska bli offentligt. Känner jag att det inte går, så stänger jag bloggen igen och så får jag se om jag öppnar den i framtiden  igen, men vi testar nu, för jag måste vara egoist och tänka på mig själv i första hand och min hälsa. Jag har en otroligt hög puls bara av att jag har låst upp bloggen, så det påverkar mig otrolgit mycket, men jag hoppas att det ska ge goda ting ändå.
 
Ni har varit underbara alla ni som skickat mail med så otroligt fina ord, inte visste jag att bloggen var så omtyckt och till och med gav sån inspiration. Det är otroligt vackert tack! Så ni kan väl klappa er på axeln själv då det är främst ni som fann nyckeln och låste upp min blogg :) <3 Välkomna!
 
 
 




Silverälskling

Mammas silverflicka <3
 
 
 
 
 
 




Film: Springer med Kaera

Kaera blir allt duktigare att springa vid min sida, vi har inte gjort det många gånger men det verkar släppa mer och mer :) För ett par månder sen var det helt omöjligt, men idag har hon verkligen gjort framsteg! En liten film på det från idag då, haha och jag blev helt slut hahaha! Kolla i HD :)
 




Fotodag

Idag blev det lite fotografering :) Flickorna hade fått varsin ny grimma och jag tyckte båda två blev så himla fina i dom, mammas små hjärtegull <3 Jag kommer visa massa bilder sen, tar sån tid att fixa dom och lägga in, men dom kommer. Red Fifan idag och neh det känns sådär, hon har verkligen det knakigt med tölten, galoppen är ju jättefin, traven känner jag är ojämn så det är något som spökar igen, men imorgon ska hon förmodligen få vila så vi får se vad som händer framöver. Jag tror voltarbete skulle vara något just nu, just för att mjuka upp henne mer och få henne jämnare. Annars använde hon överlinjen jättefint idag, övergångarna är knakig igen också, så det är något. Kanske har hon träningsverk eller så har hon helt enkelt spänt upp muskeln igen, fan det är inte lätt.
 
 
 




Otursfågeln!

Ja, det är Kaera det, en riktig otursfågel och därför blir jag inte brydd längre.
 
* Tre veckor hade hon varit i min ägo och hon gör sig illa ordentligt på höger fram ben där hon har sticksår och är otroligt svullen, halva munnen är som en fläskläpp och ovanför det vänstra ögat har hon skrapat upp ett sår. Ja hon var mörbultad hela hon och det blir distriktarna. En sex veckors läkeprocess med bandage, boxvila, rengöring, daglig temp och promenader.
 
 
 
* Hösten inleder med en otrevlig rasp som håller sig kvar under en längre tid, det blir rengöring och massa skorp-pill innan det ger med sig.
 
 
* November hinner ikapp och jag hittar Kaera halt i hagen, hon vill knappt stå på vänster bak och studsar fram med tån. En rejäl sträckning. Hon får boxvila ett par dagar med promenader.
 
 
* Mars bjuder på en väldigt varm framhov (höger) som är en misstänkt hovböld.
 
 
Jaha detta är under de senaste sju månaderna, vad väntas de framtida sju åren tro??
 
 
 
 




Så här skulle man ha!!





Uppdatering om hästarna

Idag gick det inte så bra med Fifa, hon använde inte sin överlinje riktigt, vilket är tråkigt :( Galoppen var riktigt fin emellanåt men hon vill helst välja vänster varje gång, så jag måste bli lite hårdare fram över och be henne ta höger mer. För övrigt blåste det som fan, hårt dåligt underlag och jag var inte på riktigt humör - hoppas bättre på imorgon, men det ska ju bli kallare och kallare, dessutom snöa och det gillar jag verkligen inte, fick jag bestäma skulle jag ställa av Fifa ändå tills våren kommer tillbaka igen, men det kan jag ju inte. Vill rida på volt snart, men så länge planen inte är upptinad så går det inte, och jag vet faktsiskt inte om jag vill lägga ut en massa pengar på ridhusabonnemang och medlemskap, ja menar snart är ju ridplanen upptinad så känns lite onödigt, men man vet aldrig vad som händer.
 
Kaera var fortfarande varm i vänster fram, däremot ser hon ut som vanligt och är inte halt på något vis. Så det är ju skönt, får avvakta några dagar och se om värmen försvinner. Bitter är det inge större fel på, han äter och är pensionär han!
 
Aja dålig dag helt enkelt och jag blir så sur över blåsten, usch!




Alla är de olika

Jag tänkte lite på det här med Kaera. Att hon är så lättsam och snäll, tänkte jag skulle förklara lite i det för det är verkligen inte bara heller. Fifan som alla säkert känner till kan vara pain in the ass och har en jävla massa egenheter för sig. Alltså där kan vi ju kalla tjur sto, och lite känslan av "svensk född" henne har jag haft många duster med. Idag är hon en ängel men hon är fortfarande samma individ och har ju det där huvudet, men inget som är ett problem. Men det klart såna unghästar som Fifa, som kanske inte har respekten från början, lite gå påig och "trög", kaxig och som inte bryr sig över så mycket är ju absolut en utmaning, där gäller det att man är konsekvent och sätter tydliga gränser. Ja menar en del hästar skulle man nästan kunna knuffa utan att dom ens rör en vink. Lite tuffa och för självsäkra sådär. Lite pain in the ass ibland.
 
Kaera är ju då raka motsatsen, hon är känslig och försiktig men ändå social, nyfiken och framåt. Skillnaden är att DÄR får du inte vara för hård, då kan det gå helt åt andra hållet. Om man kräver för mycket, är lite burdus, tappar tålamod eller är för sträng då kan det bli en häst på bakbenen, springer över en, paralyserad och uppskärrad. Jag kan inte använda samma tuffare tag på Kaera som jag gör på Fifa, då får jag bara en stressad och osäker häst. Det gick ganska fort när jag insåg detta, den metod jag gjorde på Kaera som jag alltid gjort på andra hästar gav motsatta resultat. Blev hon trängd och osäker då kunde hon trycka in en i boxväggen, vid promenader kunde hon ställa sig på bakbenen vid för hård press eller så fryser hon fast och blir stel som en pinne. Så jag kan inte påstå att hon är LÄTTARE än vad Fifa har varit då det krävs en sån "mild och försiktig hand" Minsta lilla och den hästen sätter sig på tvären, jag måste alltid tänka på hur jag ber om saker och fråga snäll. Det går exempelvis inte i dagens läge sätta fingret vid sidan och trycka undan henne hur som helst, då kan hon nästan bli skärrad och trycka sig mot dig istället, utan man får liksom peka "toutcha" henne försiktigt och smacka lätt, lite som att man ska ha en fjäder i tanken. Då flyttar hon sig väldigt snällt och lättsamt, men skulle jag vara "hårdare" eller inte försiktig ja då sätter hon sig på tvären. Det var ju samma sak när jag skulle leda henne för första gången, då kände hon sig pressad, ställde sig på bakbenen och slet sig.
 
Så det här är en väldigt känslig häst som kanske inte skulle passa alla, vet man inte vad man gör eller förstår sig på såna hästar som Kaera då kan det ju bli helt kaotiskt och till och med farligt. Då får man en osäker och stressad häst med mycket flyktinstinkt. Nu låter det som om hon är fjollig och rädd av sig men det är inte samma sak, hon är tryggheten själv bara man inte pressar henne. Man måste gå försiktigt fram med den här hästen och behandla henne med finkänslighet. För mer  behöver man inte kräva av den här hästen, hon är så pass känslig så det räcker med att man ber snällt och försiktigt. Fifan däremot kan man ju få ha en diskussion med ibland innan hon "aja okej då" haha, men jag tycker det är huuur roligt som helst att ha såna här två hela olika individer. Båda två är framåt, glada, nyfiken, lättlärd och lyhörd och känslig på sitt sätt, men de är ändå så olika i huvudet. Så ingen häst är lättare än den andra bara för att man har olika huvuden, det är som Parelli förklarar med horsenality, en extrovert och introvert, höger och vänster hjärnhalva. Fifa är helt klart left brain extrovert. Kaera tror jag är mer mot Introvert right brain, men hon är jag inte helt säker på då jag inte donat så mycket med henne och alla punkter där stämmer ju inte in, och det ska det ju inte behöva göra heller, men är det något av det som är mest likt så är det ju Introvert right brain. HÄR kan ni se den mallen större. Allt handlar om vem man passar ihop med, förstår sig på och vad för kunskap man har.
 
Jag har gjort prickar över det jag tycker stämmer någolunda bra in på mina hästar, Kaera är röd, Fifa blå och Bitter grön. Som sagt alla tre är väldigt olika varandra. Fifan är bara left brain medans Kaera och Bitter är mer blandad, men även dom väldigt olika.
 
 
 
 
 




Underbart!

Den här bilden ser väl helt underbar ut <3 Fy vad jag älskar islandshästen!
 
 
En dag ska jag ha min egna lilla flock av islandskompisar <3




Trött liten häst

Jag och pruppi tog en liten kort sväng upp mot julåsvägen då husse var där och skörda i skogen. Fifan är nyskodd nu i alla fall, valde att ha kvar sulor och brodd, vårväder är som det är har jag lärt mig så jag har hellre sulor för länge än att man tar bort dom för tidigt.
 
Snutt var duktig idag med, dock kändes hon lite trött faktiskt och en aning "sne" tyckte hon gick ut mer med vänster bak så där fick jag vara på henne en del. Nu är hon ju som sagt nyskodd och då kan det ju kännas lite annorlunda för henne, samtidigt kan hon även ha stått och spänt sig under skoningen, hon brukar ju kunna göra det och hovis är som sagt inte snabb, så har hon spänt sig så har hon gjort det länge. Annars knata hon på fint och övergångarna börjar bli riktigt bra nu, så jäklans kul! Traven börjar dessutom få ett finare sväv pga övergångarna. Testade på tölten lite mer idag men i friare form, hon var ju som sagt lite trött och lite ojämn men emellanåt tyckte jag hon gjorde det jättebra. Så jag är nöjd över pruppi.
 
Själv har jag haft ett dåligt dygn, och jag är själv helt slut så vi båda var lite små tröga idag faktiskt. Nu ska det bara bli mys och vila.
 
 
 
 




Hovböld?

Kaera är väldigt varm höger hov och upp mot kotan med puls :( Usch blir ju så orolig jag. Hovslagaren trodde det kunde vara en hovböld, hon hade ju en hel del hålväggar, fickor i hovväggen. Dock kunde man inte se något tydligt och jag kan ju inget om sånt, men hon spraya på något homopatmedel och vi får hoppas på det bästa. Hon får stå inne nu ett tag, men nu kommer ju jag tyvärr oroa mig. Jag säger ju det, hon är värsta olycksfågeln!!
 
Annars var hon gudasnäll vid verkningen, och min hovis har inte direkt bråttom så det tog ju sin lilla tid, Kaera blev lite vinglig och smått otålig, men helt förståenligt, hon skötte sig exemplariskt tycker jag, go fisan mammas!
 
Detta kan man ju kalla hovböld, fyfan!
 
 




Hovis besök

Ding ding ding. Hovis idag då. Alla tre lusarna ska få nya fötter. Sist barfota fisarna blev verkad var den 22 novmeber hehe, men fötterna är inte överdrivet långa så det har hållt sig hyfsat :) De växer ju mindre under vinterhalvåret, men nu tror jag att det är dags att slipa ner dom lite! Hoppas minsting sköter sig lika fint som hon brukar, tänkte jag skulle vara med när hon verkas i alla fall, sen får hovis ta över själv med resten ^^
 
 




Kommunikationen finns i vardagen

Jag får så mycket kärlek av mina djur så jag vet inte ens om jag förtjänar det. Mina mysiga islandsdamer och jag hade en mysstund. Fifa har en tendens till att schasa bort Kaera om hon kommer för nära ibland, det beror också lite på om det är mat eller annat emellan, men är jag emellan då ska dom sköta sig. Jag tror man lätt kan missa den delen som flockledare. Jag är min flocks ledare, jag är i högsta rang, och då gäller det ju inte bara inom en del områden och situationer utan som flockledare måste man agera hela tiden inte bara vid exempelvis träningstillfällen. Flockledare är något man är, något som man blir på heltid, lika som man blir en mamma till ett barn, där är man mamma dygnet runt och inte bara vid vissa tillfällen.
 
Så hur är hästen och hästarna mot dig i hagen? Är det verkligen kel på dina villkor? Kommer de in på din zoon? Har de en exempelvis bra position med bogen mot dig? Är dom verkligen lagomt nära? Hur är kroppens position när de går bredvid dig? Skulle en riktig hästledare acceptera det du accepterar? Hur är hästarna omkring dig mot varandra? Kan du styra upp en situation? Har du läget under kontroll jämt? Är du orädd och står oberört oavsett situation? Får du uppmärksamheten när du ber om det? Flyttar dom sig vid din lilla vink? Har dom respekt när maten kommer? Känner dom sig trygg och litar på dig vid läskiga situationer? O.s.v. alltså, att vara flockledare och allt det där man kallar NH blir man inte bara av en repgrimma och grimskaft och tränar flytt för tryck, stannar, går fram, vänta och yada yada, sånt vi människor tränar helt enkelt utan det handlar om vardagen och situationer tillsammans med hästarna. Om jag säger såhär, den tanken hade jag mer förr, jag såg inte de där vardagliga småa viktiga sakerna som finns i hagen, i boxen, i stallgången, vid mys, vid utfodring, promenader, borstning o.s.v.
 
Det handlar om små saker man kanske inte alltid ser, hästarna har en otroligt kroppsspråk och det handlar om millimetervis teknik. Jag har utvecklats en hel del när det gäller med kommunikation tillsammans med hästarna bara under det här året, en ny dörr har öppnats och jag förstår det på ett helt annat sätt. Jag började med "NH" när jag var fjorton år och har sedan dess alltid läst på, tränat och haft ett otroligt intress för det, och första gången jag fick en häst följa mig överallt i hagen, stanna, backa, springa, svänga lätt och fint vid mina kommandon var jag femton år, det var en otrolig upplevelse och det var där mitt brinnande intresse tog extra fart, sedan har jag bara lärt mig mer och mer för varje år, men det jag har lärt mig som mest under de här tio åren, de är att vara uppmärksam på hur hästarna ter sig med varandra i hagen. Jag kunde sitta hur länge som helst och bara titta på dom, hur de rör sig, hur de förflyttar varandra, vad är ok och vad är inte? O.s.v. Det är den bästa gåvan du kan få om man är intresserad av kommunikation med hästar.
 
Jag höll på mycket med seven games och annat nh liknande övningar förr, vilket jag tycker är super för det ska en häst kunna och man bygger väldigt mycket på det tillsammans med sin häst, och det är otroligt bra grunder för en vidareutveckling i kommunikationen, det är oftast seven games man råder nybörjare att sätta sig in i först och främst, man lär sig otroligt mycket av dom lekarna och får en riktig bra start och grund när det kommer till kommunikation med hästar. Dock det är inte där jag har fått den där fina kontakten jag har med mina hästar. Jag har lagt det där med NH på "hyllan" och kommunicerar med mina hästar i vardagen vid alla tillfällen, precis som hästarna gör med varandra i hagen. Jag måste säga att jag har fått en helt annan kontakt med hästarna på det sättet. Det har inte blivit det där "ja nu ska vi träna på det här för att du ska få mer respekt för mig och vi ska bli bättre vänner" för mig funkar det inte riktigt så längre, det blir så, tillgjort och tekniskt? Utan jag tog situationen när den kom istället och använde mig av vardagen. Så svårt att förklara, klart jag tränar tricks och så, men det är mer en lek jag gör med hästarna, samma som när jag springer och leker med dom i hagen. Och bara för att hästen kan ett trick så behöver det inte betyda att man är ledaren för det, hästar är inte dumma, de gör mycket för mat, men det beror lite på HUR dom gör det och hur den vardagliga umgänget och situationen ser ut, det är DÄR man märker av om man är en ärlig ledare.
 
Så när jag är i hagen med hästarna då ska det fan inte vara något tjafs. Okej om Bitter och Kaera står en bit bort och jag fokuserar på Fifa, då får dom göra vad sjutton dom vill med varandra, men står jag och gosar som jag gjorde idag med tjejorna så nära inpå, då ska dom lyssna till mig. Så fort Fifa strök öronen bakåt mot Kaera sa jag ifrån på skarpen men samtidigt som jag bad henne att vara kvar. Vi alla tre ska kunna stå här och mysa tillsammans utan tjafs. Tjafsa kan de göra hur mycket de vill när jag går därifrån, men så länge jag är där så sköter man sig med glada miner, och dom har verkligen börjat lära sig detta vilket är fantastiskt att se. Sedan stod jag där med damerna och myste utan tjafs. Lika bra som Kaera kan gå in i Fifa när jag rider och har minstingen som handhäst, det är JAG som ska lösa den situationen och inte Fifa. Och tänk har Kaera gjort så i hagen har hon fått sig en ordentlig kyss kan jag lova, Fifa är inte nådig mot henne direkt, men att Kaera snurrar runt, går in i henne, trycker sig mot henne o.s.v när vi är ute på ritt, då säger inte Fifa ett ljud, inte en surmin (och skulle hon för modan göra det så räcker det med att jag säger åt henne) för det är ju så det ska vara, även om två hästar har lätt att kivas med varandra eller kanske har svårt för varandra så är det DU som styr upp situationen.
 
Glömmer aldrig en dag när jag hade Elmo med mig i hagen. Han kan ju vara något provocerande ibland den lilla lurisen. Så Fifa varnade honom ett antal gånger, men inte fasen kan han hästspråk? Så till slut attackerade hon honom, och eftersom jag var mitt bland hästarna så röt jag jävlar anamma åt henne och hon tvärnitade och vände om när jag schasa iväg och gav henne en dask på rumpan, sedan lät hon Elmo vara. Jag däremot blir ju inte rädd vid såna situationer, förr blev jag det, vem fasen vill ha en elak surmärr med tänderna framme kastande emot sig? (Elmo stod bredvid mig) men en ledare kan inte backa, kan inte skygga undan och får inte visa en osäkerhet alls. Jag tycker hästarna bara är otroligt löjlig när de surar till, jag känner mig som en morsa i dom lägena, jag litar på mina hästar och jag vet var jag har dom. Så där har jag växt mycket, modet och tilliten. Kaera såg tydligen vad Fifa gjorde, så helt plötsligt kastade hon sig surt mot Elmo. Men då gosse röt jag till och slängde armarna mot henne. Ojsan, då skuttade man iväg in i skogen och skämdes. Det är såna här situationer jag menar, det är DET som är en ärlig kommunikation och det är ju oftast i hagen som man får sina svar. För mig har det genom åren blivit en naturlig sak, man liksom växer in i rollen, men gud vad mycket kvar jag har att lära, trots att jag lärt mig mycket så är jag bara i början på min väg. Det finns så otroligt mycket kunskap kvar att fånga och jag kommer göra massvis med fel, och säkerligen massvis med rätt, men som jag har sagt tidigare, för att kunna göra rätt måste man få göra fel.
 
Det här är min syn på kommunikation med häst och jag lär utveckla den mer och mer. Jag skulle kunna pladdra en hel dag om det här för det är så mycket jag vill säga, men det började med att jag gosade med tjejerna och ville förklara hur jag vill och tycker att de ska vara vid min närhet jämemot varandra - sedan pladdrar jag vidare som vanligt haha men det är ju det som är så kul, att fundera och analysera med sig själv! Många tankar dyker upp i mitt huvud när man diskuterar med sig själv, många nya tankar som leder på nya spår. Idag fick jag liksom en aha tanke när jag gosade med Kaera, det är såna gånger man bara klappar sig om magen och tackar för den nya kunskapen. Det är svårt, jävligt svårt att vara en ärlig, rättvis och värdig flockledare, och det är jävligt svårt att vara uppmärksam på hästens små signaler, det är så mycket vi missar i vardagen som en häst aldrig skulle ha missat, men det är ju för att vi talar två olika språk - men vi är under en ständig process att lära av varandra.
 
 




Så rätt!

Hahaha MIG MITT I PRICK ;)
 
 




Det är inte lätt...

Alltså det kan inte vara lätt att vara en brinnande hästmänniska och definitivt inte för att vara bloggare. Jag ska bara ta Tyras blogg som ett exempel. Hon delar med sig så mycket av sin vardag och sina tankar om sig själv och sina hästar, hon har ideér, planer, funderingar, grejar och donar, precis som en intresserad hästtjej som hon är. Sen dyker det ju alltid ner en drös med kommentarer vid varje inlägg och nästan vid varenda inlägg så skymtar en kommentar i form utav "Din Okunskap lyser igenom"
 
Då tänker jag lite: Hur fan ska man våga yttra sig? Dela med sig eller ens kunna vara stolt över sig själv? Att kunna klappa sig på axeln att det där gjorde du bra Linda, eller du fixar det nästa gång. Varför är det så fel att göra fel egentligen? Och varför ska man som bloggare behöva kunna och veta allt? Att göra allt rätt? Det är inte lätt att vara ryttare, hästar är en konst, dom är svåra och vi gör små misstag och små fel lite här och där varje dag, sånt som vi inte ens ser. Det är en tråkig attityd där ute. Alla har väl någon form av okunskap eftersom man inte kan allt? Och det känns ju som att folk bannar det, man ska ha rätt i allt och gör man något fel då kommer pekfingret. Till och med såna där simpla skitsaker, sånt som man kanske inte normalt klagar på annars. Och vafan gör det om man gör lite fel??
 
Man måste väl kunna få yttra sina tankar och åsikter, man måste väl kunna få dela med sig av vardagen och kunna berömma sig själv utan att få en massa trist kritik eller att man ser bloggaren som kan och vet allt bara för att man har mycket tankar och åsikter? Alla människor tänker och tycker, alla människor gör fel och rätt skillnaden är att alla delar inte med sig av det. Jag tycker om människor som vågar yttra åsikter och tankar, som vågar visa sina bra och dåliga sidor, sina rätt och fel - modiga riktiga människor kallar jag det. Sedan ska man ju såklart ha en god attityd, men det är väldigt svårt att inte bli misstolkad över nätet, alla läser vi det på olika sätt.
 
Ajabaja
 




Oh my god!

Okej, den här dagen glömmer jag aldrig. ALDRIG. För det FÖRSTA så tänkte jag GOSCH vad fin hon var över rygg och kors när jag tog in henne. Jisses, det har hänt något! Jag var väldigt förbryllad och beundrade hennes fina nya överlinje, det var som om någon hade spänt ut en lina över hennes rygg, och vad lätt hon hade att stretcha ut den ÄNNU mer, och då kan den hästen stretcha kan jag lova.
- Fan det här kommer nog gå bra idag. Tänkte jag högt för mig själv och liksom hoppade på tå inombords.
 
Ja, nog Fan gick det bra. Helvete vad hon lyfter upp mig ur sadeln, alltså den överlinjen hon arbetar med idag det går inte att beskriva, jag var så chockad över vad jag kände under sadeln. Herre min jävlar, är det här min häst?? Guuud så fint hon arbetade i skritten, låååånga jävla kliv, klockren takt, rörde igenom hela kroppen, mjuk och fin, extremt lyhörd och ryggen så uppe som jag aldrig känt den. Wow! Det är ju SÅ HÄR hon ska vara. FYFAN vad jag har haft rätt hela tiden. Nu blir det mycket svordomar men jag är så upp i hejsan, jävlar jävlar jävlar haha. Alltså, jag satt bara och log under hela turen, jag ville bara grina en skvätt. Traven ååååååh, galoppen aaaaah. Tölten var också fin trots att vi bara tog en kort kravlös sträcka. Jag red på lång tygel och lät henne få i fri form (om inte något låg) i alla gångarter. Ingen tygelkontakt alls överhuvud taget, varken vid stopp, varken vid att böja, flytta, korsa vägen... aaaah jävlar!! Och galoppfattningarna, ja du.. släng mig i väggen, jag behövde bara tänka galopp, det syntes inte ens att jag bad henne och hon galopperade typ på stället. Aah det var fantastiskt! Jag var helt.. mållös. Alltså.. går hon såhär nu och det fortsätter åt det hållet, ja då jävlar kommer det bli en rolig sommar. Och inte nog med det så var det en uuunderbar vårdag, bar och halvtorr mark, blå himmel, strålande sol, fågelkvitter och vämre! Första gången för i år jag rider utan jacka :)
 
Och något mer som var så underbart är att jag har inte bara fått tillbaka min häst rid och gångartsmässigt, utan hon är fruktansvärt lyhörd, otroligt känslig, jag behöver inte ha mycket hjälper på den hästen kan jag säga. Och nu inser jag, jag inser att det är inte jag som varit så jävla värdelös fast jag tränat och analyserat, och provat nya saker, och yada yada, det är så enkelt som så att jag har haft rätt hela tiden. Min häst har haft det besvärligt och det har inte bara påverkat henne fysisk utan även psykiskt. För nu VILL hon lyssna och det är liksom HON och JAG och ingenting annat i omgivningen, alltså hon har aldrig brytt sig om omgivningen förut heller, det var inte så jag menade, men den tillvaron vi hade idag tillsammans, det var som en dröm, och känslig och lyhörd har ju alltid den här hästen varit, otroligt bra på den fronten, men nu ÄNNU bättre, haha trodde inte det kunde bli bättre men tydligen ;) Hon är helt otroligt, ja.. men det är ju SÅHÄR vi är normalt tillsammans, jag har ju inte kännt igen varken henne eller vår situation över huvud taget på väldigt länge. Det känns lite som att all träning och allt kämpande jag gjort det senaste halvåret, det har inte varit förjäves, för jag KÄNNER att trots hennes "skada" så har hon ändå byggt upp en styrka och balans vilket nu ger ännu mer effekt när hon inte har besvärligt längre, jag kan inte tycka att vi backat, snarare nästan gått framåt i vissa delar.
 
Usch jag är så rädd att jag ska ta ut något i förskott. Tänk om det inte håller i sig. Jag hoppas. Hoppas hoppas, jag ska bli mer noggrann i min ridning och fortsätta med den stretch och massage jag gör varje dag, samt back on track och arnika. Då må det väl fan gå ^^
 
En sak är säker, oavsett om mer kunniga personer hjälper mig och min häst, så är det jag som känner henne bäst. Och det har jag ju verkligen fått bevis på när andra har sagt att det inte har varit något fel på henne, men jag har kännt i stort sett att det varit lurt ända sedan förra sommaren. Jag ska tro mer på mig själv, Gå mer på min magkänsla och inte lyssna FÖR mycket på andra.
 
MIN HÄST <3
 
 




7 månader <3

Haha jag har fått nå dille på att fira varje månad som går med Kaera :) Men jag är så otroligt glad och tacksam över att jag har henne, över att jag hittade en till häst som kunde lägga sig så nära mitt hjärta. Hon är en otrolig liten varelse som jag hoppas jag kommer få många fina år med. Att älska sina djur som jag gör är en gåva, jag tror inte alla har den turen, eller kanske eftersträvar den kärleken, vissa kanske helt enkelt inte har hittat the one eller så tycker man att ridningen och hästens potential är viktigare än banden man kan få emellan. Jag strävar såklart efter båda MEN jag skulle aldrig klara av att hålla på med en häst som jag inte fatta tycke för, som jag inte känner kärlek till och som jag inte riktigt klickar med. Man ska känna DET, man ska känna att man hör ihop med sin häst, DÅ kan man nå vilka stjärnor som helst <3
 
Tack Kaera för att du kom in i mitt liv, 7 månader har gått idag och jag ångrar ingenting!
 
 




Hemlisar

Det är väl lite mer spännande med hemlisar i en blogg. Jag har en liten plan med Fifan faktiskt, en rolig grej jag ska aah..heheh... Kommer bli en ....... men jag tror det inte är omöjligt. Mitt hemlisprojekt som jag inte tänker avslöja för någon förren det är värt att avslöja ^^ Varför är det en hemlis? Jo för att få folk och fundera och förhoppningsvis har något att "längta" efter haha, löjligt va :D ne men jag älskar och vara lite hemlis av mig, sådär mystisk ni vet, jag har ju mycket ideér för mig jämt och jag lyckas ju oftast alltid utföra dom. Någon som vågar gissa? :D
 
Fifans och min hemlis ;)
Bilden har inget med hemlisen att göra, bara att vi har så jäkla kul ihop!
 
 
 
 
 




Fäller så det smäller

Ja rubriken säger sitt. Min minsting fäller päls så det är inte klokt! Pang sa det så började pälsen att rasa. Fifan har också börjat fälla lite, men det går inte att jämföra med hur mycket Kaera fäller just nu. Jisses. Ja men det ska ju börjas i tid ;)
 
 
Lill puppan min, alltså den hästen <3 <3 <3 herregud vilken tur jag har som fått tre så fina hästar, och allra helst islänngarna, gud vad jag trivs med dom, fyfan:D Lillan ville bara gosa idag, då följer hon en sådär nyfiket och sött, sedan är hon så försynt och försiktig. Det var tänkt att jag skulle fota henne men det var lite svårt när hon hade prångt bestämt sig för att följa mig, haha gumman! Hon är ju för go. Hon bara älskar uppmärksamhet och allra helst när jag kliar henne, då bara måste hon ge tillbaka genom att snurra försiktig med lillmulen på matte. Hon är så himla trevlig den där hästen. Så himla roligt att få en sån fin kontakt med en häst som man inte gör något med. Sedan stod hon vid grinden och undrade vart jag skulle ta vägen, gums!
 
 
 




Övergångar

Kanondag med hästarna! Vackert vårväder och underbara djur. Fifan fick ju vila igår så idag var det dags att få komma ut, och det gick faktiskt bra, ska berätta. Först och främst var rygg och kors kanonfint när jag hämtade henne i hagen, så då förstod jag att det skulle bli en bra ridtur. Vi tog en kortis bara och fokuserade på lång och låg med långa kliv, sooom vaaanligt :) Däremot så fokuserade vi på övergångar mellan trav och galopp idag. Från början vid självaste uppvärmningen var hon lite kort i både trav och galopp, men jag ska inte klaga för traven var faktiskt riktigt fin från början, bra överlinje, jättefint gung och takt, galoppen var styv och fyrtaktig, men det var bara första sträckan, sen var hon skitfin! Rund och trevlig i galoppen, jäääättefina fattningar, lätt och trevlig, och övergångarna var tio tummar upp, hon växla mellan gångarterna jättefint och både traven och galoppen blev bara finare och finare. Snacka om att jag berömde min häst. Sedan skrittade vi hela vägen hem på lång tygel och hon rör sig så fint nu, genom hela kroppen med långa kliv och ryggen uppe, underbart <3
 
Den här gången fokuserade jag lite mer över min ridning. Jag fick tänka till lite extra hur jag skulle göra övergångarna så bra som möjligt. Tidigare har jag använt mig mycket av broms och händer för att byta mellan galopp och trav, vilket i sin tur bara har resulterat till en ful övergång med tölt och grisepass emellan innan hon lägger in den nya gångarten, det vill säga från galopp till trav, för från trav till galopp är inga som helst problem. Då har hon tappat överlinjen och hela arbetet egentligen, men mest av allt så förlorar vi ju balansen, jag rubbar ju den genom att störa henne så pass mycket som jag gjort, jag har helt enkelt slutat tänka och bara fuskat. Så förändring Linda, det är dags att vi klarar bra övergångar nu och strävar efter en bättre och noggrannare ridning. Ja så hur gjorde jag då? Jo fatta galopp som vanligt, sedan när jag väl ska ner i trav, ställde jag mig en aning i stigbyglarna tog fram mina händer lite mot manken och med låg ton sa traaaavaaa, samtidigt som jag fick vänta in henne och driva in henne i traven.
 
Alltså nu kommer jag med mina kassa förklaringar, men jag ska försöka så gott jag kan. När jag ber om en övergång genom att lätt ställa mig i stigbyglarna och fram med händerna samtidigt som jag säger traaavaaa så kan hon antingen gå ner till trav, ELLER lite mer mot tölten, och går hon då ner mer mot tölten så driver jag bara fram henne och håller kvar händerna vid manken tills att hon faller ner i traven. Jag varken tar i henne eller bromsar ner, jag vill att hon ska ha tanken framåt hela tiden men att hon själv ska finna balansen mellan trav och galopp och förstå min signal när det är dags för trav. Om hon inte faller precis in i traven utan som jag tidigare skrev, faller lite mot tölten, så "bannar"/korrigerar jag henne inte utan ger henne en chans att tänka till vad det är jag vill och finna balansen själv, jag väntar ut henne. Nu handlar det inte om att hon töltar på flera steg, utan det som händer är att hon inte gör en perfekt övergång men rättar sig själv ganska snabbt då jag ger henne en ärlig chans att tänka till och prova själv, istället för att jag ska lägga mig i och störa henne, då kommer hon ju aldrig att kunna finna sin egna balans, dom måste ju få en chans annars kommer man ju aldrig framåt. De måste få göra fel för att lära sig göra rätt.
 
Detta funkade så jäklans bra. Varje övergång blev finare och finare och snart satt den så klockrent och fint så jag ville gråta en skvätt. Kanonfin överlinjie, skitfint gung, bra takt, bra sväv, positiv och jättefina övergångar. Tro fan det att vi skrittade på lång tygel hela vägen hem ;) Det känns så jäkla skönt att man som ryttare stannar upp och tänker till ibland, man måste fundera och analysera hur man ska gå vidare och varför man gör som man gör. Det jag gjorde idag blev ganska självklart när jag fick tänka till vad som sker och när jag fick se så tydliga resultat. Man växer ju helt klart i sadeln när man kan komma fram till något själv. Nu ska Fifa bara finna balansen, bli mer lyhörd och lära sig min signal mellan övergångarna, så kommer det här bli så jäkla bra! Fan vad duktig hon var idag, så jäkla kul!!!
 
Hon har helt klart fått ett naturligt finare övertramp också både i ridningen och när jag leder henne, från att inte ha något övertramp alls till bilden nedan. Det tar sig! Hon har dessutom varit en del passtaktig i skritten för, nu är den klockren och fin! Så himla roligt att få se sån utveckling :)
 
 




Fräna!

Inget för mig, men man kan ju alltid ändra sig, fräna det är ju bara enkelt beskrivet :D
Den som är intresserad kan finna dessa boots på Davis <--
 
 
 
 




Längtar :)

Längtar att rida min hääääääst <3 Ska bli så spännande iiiih. Haha. Nejdå jag tycker det är skönt att ha en unghäst som inte behöver någon större uppmärksamhet, man ska njuta så länge tiden varar ^^ Så jag har inte bråttom, men det är väl klart som fan man läääängtar ^^ Min fina prinsessa, nu har ja två helt olika hästar, det är ju PERFEKT! Nu må ja leta efter en ny tränare som jag kan fara till regelbundet med min andra fis! <3
 
Mammas mumsebums
 
 




Vila och lite planskottning

Idag kanske jag struntar i att rida, kanske dags för en vila för fröken när jag ändå inte känner för det. De två sista dagarna har gått bättre. Jag har fuskat och faktiskt börjat med tölten, men prio ett nu är att hon måste våga ta för sig, hitta självförtroendet och glädjen igen, samt komma fram. Jag måste finna min känsla också att ta fram henne, igår fick jag faktiskt fram den känslan lite mer, jag tror jag insåg att jag har tappat den ett tag, jag har nog tappat en hel del ridning över lag, så nu ska jag träna mer på fram fram fram. Lite svårt att förklara en känsla, men det handlar inte bara om att ta fram händerna och driva, utan, det är mer HUR man gör det, man ska liksom ha en framåtkänsla i hela kroppen och be hästen att ta för sig, du kan, du törs och det går. Traven var jättefin igår! Verkligen! Så det var kanonroligt, galoppen var också bättre så det här ska bli himlans skoj. Fan vad det är svårt att rida, men gud så kul!
 
Tyvärr gick vi omkull igår (vad ovanligt) för det blev ett hål i vägjäveln, gaaah blir så jädra less på vår otur hela tiden. Hästen for rätt i backen på framknäna och jag gled fram på halsen, då var detta i skritt bör nämnas, men det gick bra, bara det inte blev något tok med hennes kors nu. Då blir jag ju galen, nu när hon är nybehandlad och allt, så jävla typiskt. Aja vi får hoppas på det bästa helt enkelt. Var försiktigt när ni är ute och rider, vid den här tiden är vägen ofta lös, tänk och komma i full galopp mitt i ett hål, uuuuh vågar inte ens tänka tanken. Så take care!
 
Nu har jag och Martin dessutom skottat upp en ridplan borta på fotbollsplan igen. Det gör vi varje år. Nu främst för att få bort all snö som är på isen så den kan få en bättre chans att smälta bort så allt grus kommer fram igen. Och det blev ingen liten plan heller, ånej det ska vara lite space ;) Linda pekar Martin kör. Tur att man har grejer för sånt och en händig karl! Mitt nästa projekt blir att göra egen ridplan här hemma, men som sagt, det tar tid och pengar att bygga upp något, men jag har ju kommit en bit och en ridplan är egentligen det ända som fattas nu, en belyst dessutom haha! Ska det vara så ska det!
 
 




Megakänslig krabat

 
Bitter är en otroligt go kille. Supermegakänslig, där har vi en häst som lyssnar till minsta lilla, då är han så pass känslig att det inte alla gånger bara är att gå fram till honom. Han kan ha en tendens till att rygga och gå iväg lite osäkert sådär. Jag är väl den ända som han litar riktigt bra på, men främmande människor de kan vara farliga. Det som är skönt med Bitter är att han är så jäkla snabbtänkt, ber jag om en sak så gör han det kvickt, för Fifa kan det istället gå lite trögt emellanåt, speciellt om man jämför med Bitter. Man behöver inte göra sig så mycket för, för att han ska flytta, gå undan eller följa med, det går på ett kick, men det är ju som sagt för att han är så megakänslig. Skulle jag skälla på honom skulle han nog göra lite i brallan, han tar åt sig med andra ord. O ena sidan så är det sällan ja behöver skälla på den här hästen, han är så jäkla lydig och duktig i det mesta, förutom när han är ett as och rymmer!!!!




Väggmålning

Jag funderar på att göra lite fint på en av stallväggarna. Den stora ute i stallgången. Jag kan inte måla själv, det skulle bli urfult, men jag skulle gärna vilja ha lite sommarfint. En önskan vore att ha färgglada blommor som kringlar kring klockan. Det skulle ju bli kanonfint! Lätt att måla över sen också när man tröttnar, men hur ska jag få till detta? Om man beställer någon form av mallar, schabloner. Fast jag undrar hur det är att måla på sockel, om det blir jämna fina kanter. Ja, det återstår att se, som sagt, det är lätt att måla över :) I mitten av väggen skulle det vara sååå fint med en töltande islandshäst och färgglada blommor kring den. Åh det skulle bli så fint! ELLER istället för islandshästen skulle jag kunna ha en fin text, något fint om tölt eller något. Aaah det skulle vara dunderkul att göra något sånt här.
 
Har kokat ihop lite exempel. Dessa mallar finns inte, utan jag har klistrat o grejat ihop själv. Jag gillar hästen med fjärilarna bäst, men det kan nog bli ett jäkla projekt ^^
 
Sen gillar jag denna typen av text, vore väl fint! Något som skulle passa året om, fast då ska det stå något om islandshästar såklart ^^
 




Bloggen kommer öppnas

Åh. Mitt hjärta blir så varmt. Folk kanske tycker jag är urlöjlig men jag uppskattar verkligen andras fina omtanke och omsorg att maila mig om bloggen. Jag tycker det är så roligt att få läsa alla fina ord, nu vill jag inte visa alla mina privata mail jag har fått men måste ändå få visa en mening av ett mail jag fick idag, det fick mig att känna ännu mer sug på att offentlig göra bloggen:
 
 
"Linda linda linda....asså, jag saknar att läsa din blogg så otroligt mycket.
klickar in varje dag för å se om lösenordet är borta men icke."
 
Förlåt om jag visar meningar av en del mail ibland, men jag blir så glad när alla fina läsare sänder såna här fina ord. Jag uppskattar folks vänlighet till tusen. Det värmer jätte mycket i kroppen. Jag har börjat känna mig mer redo faktiskt att öppna bloggen för andra igen,  liiite osäker för det har varit jätte skönt att ha varit själv här. Jag bloggar ju faktiskt mest för min egna skull, jag älskar att skriva och har gjort sedan 2009 då jag började på cybersite om Elmo, där hade jag, 4-5 läsare per dag haha men det tyckte jag var bra nog ändå, jag skrev ju för att spara alla fina minnen om mina djur och det var det viktigaste. Sedan ville jag förnya och börja på blogg.se och då blev det bara fler och fler läsare, vilket är jätteroligt men vilket inte var syftet med bloggen, men jag känner mer och mer att den kommer öppnas snart igen.
 
Varför stängde jag sedan ner bloggen? Ja, beslutet blev då jag blev ifrågasatt av mina val med mina hästar, då rann liksom bägaren över, men, det är ju så att det har varit struligt i mitt liv ett bra tag, och det har väl egentligen en större anledning till att jag  lösenordsskyddade bloggen. Jag var väldigt skör på den tiden och levde mer i ett mörker, men det börjar ljusna och jag hoppas att jag snart skall kunna öppna bloggen igen, inte visste jag att den var så efterlängtad av så många, det känns så fint <3
 
 




Pruppi i vårvädret

Våren smyger sig fram, jag vet hur våren kan vara, trots att det är plusgrader, blask, lite snö, kvitter och mer sol såååå är vårväder alltid vårväder, rätt som det är har vi snöstorm här igen. Så, våren smyyyger sig fram.
 
Kaera pruppen har börjat fälla den lillfisen. Inget ja märkt av så tydligt på de andra två, men hon verkar vara den första. Lite brunstig är hon allt också, piper otroligt töntigt haha, önskar ja kunde få de på film när hon o Bitter fulas. Det är inte direkt det där vanliga stoskriket, utan hon piper lååååååångt, typ IiiiiIIIIiiiiiIIIIIiiih haha, det är som en enda lång pipmummel melodi som går upp och ner, haha låter urtöntigt samtidigt som urgulligt.
 
 




Hehehe





PK

Lite trevlig ponnyakuten och strips med vitlökssås på det sitter inte helt fel.
Fatta vad trääääningsugen man blir!
 
 




Efter mycket om och men

Vad jag har funderat och funderat, fram och tillbaka på hur ja ska göra med Kaera i sommar, men nu känns det faktiskt som att jag har bestämt mig, hon blir hemma. Nej men ja känner mig väldigt osäker att skicka iväg henne på unghästbete. För det första är hon en olycksfågel, vet inte hur många gånger den hästen gjort sig illa eller varit nära på. Dessutom vet ja inte riktigt hur hon reagerar på knotten här uppe egentligen när hon är van vid att gå på allvaret. Det är ju alltid en risk när man släpper iväg dom på bete, mycket kan hända i en flock och jag har ingen lust med att de ringer mig och säger att min hästs ben är avsparkat. Jag tror inte det blir så tokigt att hon får gå här hemma på vårat sommarbete. Hon har ju fått gått med en flock unghästar förut så det kanske inte gör så mycket att hon blir hemma. Nej, jag tror det blir bra, då har jag full koll på henne, behöver inte oroa mig alls, dessutom kostar det någon tusenlapp i månaden att skicka iväg dom, så det blir ju dessutom billigare att ha hemma, men som sagt främst för att jag är lite nojig. Fröken får bli hemma.
 
 
 
 




Tavlor :)

I julas skickade ja efter förstoringar på Barras (mammas finska lapphund) som julklapp. Jag passade då på att skicka efter ett på Kaera också för att se hur det blev, tyckte det blev jättefint! Man får passa sig så man inte förstorar större än vad filen är, det är inte snyggt om det inte är skarpt. Jag skickade efter på Fuji och där finns anvisningar vilka storlekar man bör välja beroende på hur stor filen är. Så jag gick efter rekommendationer och tyckte det blev jättefint! Absolut inte större, då har kvalitén inte alls varit lika fin :) Så jag får sätta mig ner någon dag och välja ut bilder av resterande fyrfota vänner, och det är inte speciellt dyrt heller. Fuji var kanon!
 
 




Vitt

Min silverpärla är så fin i vitt med hennes kritvita kontrast, meee looove! Min häst passar i alla färger, jäkla tur ja har ;) Vitt, Rött och Mainblått är favoriter jag kör på jäntan!
 
 
 
 




Idag

Ridturen idag.. gick inte så bra. Vi bråkade mest, så jag hoppas det går bättre imorgon. Vad var det som gick fel? Ja kommunikationen främst, tung i handen, stannar inte när ja ber om det och allmänt blä. Nej det var inte alls kul, bråket slutade med en spänd häst som bara sänkte ryggen, så tråkigt när det blir så, hon är så jäkla svår, men hoppas hoppas det går bättre imorgon, ska sänka kraven lite kanske. Jag vet inte varför Martin skratta när jag grymtade "går inte hästfan bra imorgon blir det korv av henne"!!! ;)
 
 




Fulltproppat ;)?

 




<3

Fattar ni vad jag älskar mina djur? Mina hästar och min hund! Älskar älskar älskar. Finaste älskade vänner. Jag skulle inte byta bort dom för allt i världen! Jag är så lyckligt lottad att jag äger dessa fantastiska varelser. De ligger mig så varmt om hjärtat så det är obeskrivligt. Jag är rent ut sagt helt tokig i dom, de är dom som gör mitt liv. Usch vad hemskt att förlora någon av dom, vill inte ens tänka tanken!!! Har det hänt nå speciellt? Neh, jag bara älskar dom och kände för att lägga lite extra ord på det :) Älskade älskade vännerna mina! Mamma kommer och nattar snart :)
 
 
 




Oh my god!

Gaaah. Alfur kommer till Sverige i sommar!! Alfur frá Selfossi. Fyfan säger jag bara, han är min drömhingst, åååh blir alldeles lyrisk när jag ser honom. DEN hästen ska ja betäcka med någon av mina damer, helt klart, men inte i år. Jag har inte råd. Dessutom har ja ju inte ens ägt Kaera i ett år, börja tänka på fler hästar då? Neeh, jag må vara så jävla sugen nu när Alfur kommer hit och jag kommer vara sååååå avis på alla människor där ute som får den chansen, fyfan alltså, men gud vad roligt för dom, herregud! Fast nu har jag andats ut lite och känner ändå att neh det är inte läge för en hästbebis. Jag vill fortsätta rida och träna Fifa, och jag kommer ju knappats lägga drömmarna om henne på hyllan bara för att jag har Kaera i framtiden, jag kommer träna och satsa lika mycket på Fifan ändå även om jag har Kaera som förmodligen har bättre förutsättningar. Men som sagt jag har ju min unghäst att se fram emot och det räcker nog gott och väl ett tag :) Alfur min vän - jag får vänta på dig! <3
 
 




Prova på trav :)

Eftersom jag hade en dålig dag idag så var jag lite brydd hur det skulle gå med ridningen, o andra sidan kräver jag ju inget speciellt heller, och jag behöver komma ut minst en gång om dagen så det var bara att bege sig ut. Samma runda samma fokus, lite mer samling och böj i skritten. Helt ok men man känner att hon är ovan. På hemvägen nere på strandvägen tog vi lite trav och galopp lång och låg. Det kändes ju kanonbra! Åtminstone traven, bra takt, fint gung, bra ryggaktivitet, ja hon kändes förvånansvärt bra. Dock slog hon i en hel del, men det kommer försvinna ju mer vi tränar upp styrka och balans, det kommer bli jätte roligt! Så lite stretch på detta då som hon blivit ännu bättre på, sedan back on track täcke och in i boxen för att käka och vila. Nej jag är jättenöjd med dagen :) Vi kör nog samma rejs imorgon, vill inte gå för fort fram. Längtar så in i norden efter att tölta!!!
 
 




??

Ja för mig gör det ingenting, men man blir lite överraskad att det regnar över mesta delen av Sverige. Det brukar ju snöa ända in i april. Aja våren får gärna komma och snön bye bye, fast jag tror det kommer komma en del snö ändå, det är alltid fram och tillbaka under den här perioden. Aja. Fifan står inne med Kaera, det har regnat inatt så hon får värma upp musklerna med back on track innan vi ger oss ut, funderar på att prova lägga in en annan gångart idag, får se hur hon känns. Själv har jag en riktigt dålig dag, mår jätte piss och är lite rädd att gå ut själv. för så här brukar ja inte känna mig...:(
 
 




Dagens Fifa

Samma runda samma fokus. Bara skritt på långa tyglar med långa kliv. Min prinsessa <3 Det känns så underbart att sitta på hennes rygg igen. Och trevligt vårväder var det också. Fisen lunka på, rör sig jättefint, luftigt och stort med långa kliv. Känns hur bra som helst. Den här gången samlade jag upp henne fler gånger och fokuserade på bärigheten. Hon gjorde det kanonfint, lyfte ryggen, fin form och sög till och med på bettet. Detta tog vi bara enbart i några få steg, sedan släppte jag ut henne helt på långa tyglar. Jag kommer gå lugnt fram, kondis har hon, den försvinner inte på ett kick på en häst precis, men däremot ska man vara lite försiktig om en muskel varit problematisk, den måste tränas upp succesivt och i en lugn takt. Idag märkte jag även att skruvis börjar få annan färg som hon får varje vår, hon blir alltid lite beige/brun på de klippta områden, wiiieee våren är på G!
 
Min älskade älskade häst, jag skulle inte för allt i världen byta bort henne, hon är mitt lilla hjärta!!!
 
 
 
 




Inget slår det!

Inget, INGET kan slå en frisk och luftig tölt som bara klockar på. INGET. Den känslan, när allt bara är i harmoni och man dansar fram, hör klippediklapp i takt med hovarnas fräs. Aaaaah ja bara längtar, Fifan är SÅ jäkla mysig att tölta när allt bara är i samklang. Man verkligen känner hur glädjefullt hon paddlar framåt och älskar det. Hon och jag i världens finaste samspel - längtar <3
 
 
Tölt i ett annat stegmoment, men älskar bilden, man verkligen ser hur taggad både Fifa och jag är!




Mardröm

Eftersom jag drömmer mardrömmar nästan varje natt så skulle jag givetvis drömma nått om hästarna. Jag var på något speciellt bland massa folk, konstigt folk, vet inte vad det var men fick kalla kårar iaf, plötsligt ser jag att Bitter är lös och springer iväg. Jag rusar till bilen efter en skopa godis och kallar sedan på honom. Då kommer han med världens glädjefart emot mig, men det går lite fort och han sätter sig på arslet och glider iväg, sedan ser jag hur blockhalt han är och det ser verkligen jättehemskt ut. Jag kastar mig på backen vid honom och grinar i panik då jag ser hur ena hoven är trasig. Sedan vaknar jag. Usch.
 
Älsklingen min <3
 
 
 
 




Favoritbilder

Jag tror vi alla har sina favoritbilder, jag har massor på mina hästar, men på Kaera får jag bara nya favoriter varje gång.
 
Det har min första favoritbild, jag tyckte hon sprang så fint här med fin aktion :) Finaste springbilden från Öland!
 
 
Nu är har ja massa massa favvobilder på stumpan men de här två är absolut de bästa på henne (dock skitkvalite) men självaste motivet är de finaste :)
 
 
och så denna galoppbild såklart som jag bara ÄLSKAR!
 
 
Sen kan ja smyga in en annan favvis, väldigt fäst vid den bilden, hon är så snygg här:
 
 
Som sagt det är lite skillnad på favoritbilderna, tänk vad jag dregglade över den allra första, jag tittade på den tusen gånger om, jag bara älskade bilden :) Hehe och nu ser den rätt tråkig ut jämfört med de andra bilderna. Sen tycker jag inte att det ser ut som min Kaera på första bilden, ja tycker inte hon är sig lik alls på någon bild från Öland, skumt.
 
 
 




Projekt: Hästtransport 3

Invändigt tycker jag blev största och roligaste skillnden, blev som en helt annan transport :) Där har jag suttit i timtal och roat mig med penseln! Kommer nästan sakna det. Varsegoda.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Slut ;)
 




Premiär

Idag red jag Fifa för första gången på en månad. Vi tog en lagom skrittur genom byn. Lång och låg med långa kliv var det ända jag begärde. Jag måste säga att hon kändes rätt fin faktiskt, hon rörde sig genom hela kroppen och hade fint övertramp. Nere vid strandvägen samlade jag upp henne mer en liten bit för att få med ryggen, och hon lyfte den så himla fint och arbetade positivt framåt. Så.. jag hoppas, hoppas att behandlingen faktiskt gett resultat :) Det blir några skritturer till innan jag börjar ge mig in på något annat, men jag måste säga att jag längtar efter att prova tölten ^^ Stretchningen gick ovanligt bra idag också, hon har alltid haft svårare att strätcha ut höger sidan men det har blivit mycket bättre! Nu står hon inne en stund med sitt nytvättade back on track täcke. Hoppas vi har ljuset framför oss nu:)
 
<3
 
 




Projekt: Hästtransport 2

Jag har målat utvändigt och invändigt. Dock har jag bara målat taket och inte resten av finkan utvändigt, det får bli i sommar istället. Men invändigt är allt målat både tak och väggar. Jag har målat det mesta tre gånger då det var så slitet och så oskött, men jag blev nöjd. :) Har även satt lite fina dekaler på finkan vilket jag tycker var oerhört passande val ;) På rampens lucka skall dessutom repet lagas men var inget jag tyckte var bråttom. Finkan är tvättad och "ren" men den har nog stått otvättad i flera år så det är fortfarande ingrodd skit och det är inte lätt att få rent vitt, men det fixas till sommaren.
 
Så jag tar och fräschar upp både finkan och minnet med dessa bilder:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fortsättning följer...




Bästa serien ever!

Den här serien såg ja non stop i somras, fy fan vad bra den är, jävligt beroende framkallande. En ganska så populär serie om varulvar och annat spännande, alltså den är verkligen asbra, twiligt släng dig i väggen. Nu kommer ett nytt avsnitt ut varje tisdag och jag väntar ihjäl mig varje gång, sesong tre är ju bäst hitills!!!
 
Teen wolf
 
 




Projekt: Hästtransport 1

Ja, nu så, inlägget jag länge velat skriva. Hästtransporten är klar.  Jag har inga bilder än så länge att visa när de hade satt dit det nya taket, de bilderna ligger i min mobil som just nu är trasig. Men första bilden visar ändå en del av det nya pltåtaket. Det är enbart bytt på den bakre delen. Jag har haft jätte roligt i alla fall och det har varit massor att göra, men ju mer desto roligare.
 
Här tar vi högtrycks tvätten och spolar bort färgen som aldrig fastnade på plåttaket, det var ren skitfärg med andra ord. Som sagt här är det nya plåttaket på plats, den främre delen var inte lika skadad så den bytte dom aldrig ut, däremot var det sprickor på båda sidor som man nu har bultat ihop som jag sedan har spaklat över (vilket inte blev i ett proffsresultat hehe) samt målat det vitt. Det är vad som hänt på denna bild
 
 
Åkeriet har ett garage i Ånge där jag har hållt till. Kanonbra ställe med rymlig plats. Det är här min karl bor mer eller mindre om helgerna grrrr. Aja det har varit kanoners och jag har alltid haft sällskap av Martin som donat med annat/hjälpt mig eller de anstälda :) Det var även här jag och Martin bodde först, inte inne i självaste garaget men det finns som en inbygd "lägenhet"
 
 
 
Baby fick vara med en kväll, men inte i självaste garaget dock ^^
 
 
Passade på att tvätta lite hästgrejor :)
 
 
Här är nu taket om målat i en bättre industri grundfärg. Den satt som en smäck!
 
 
 
Sedan var det bara att måla på med den nya vita takfärgen! Tre gånger fick ja måla innan det täckte helt.
 
 
 
I väntan på att färgen ska torka mellan målningarna tog jag och Elmo en liten mysstund :)
 
 
Fortsättning följer...




Imorgon...

 




En sväng till garaget

Nu är finkan så gott som klar.  Jag och Elmo stack upp till Ånge och målade taket en tredje gång, så nu är det skinande vitt och fräscht. Det ända som är kvar nu är att en lampa ska bytas, finkan ska tvättas och sedan på med dekaler, inte så hårt arbete precis, men det tog tid att få klar den, det har varit otroligt mycket jobb med tanke på att det från början var en halv skräpfinka, men som sagt tycker det är såååå kul att hålla på med såna här projekt. Massa bilder kommer att visas, men det blir troligen imorgon eller ikväll i såna fall, har en aning om att jag inte kommer orka sitta här så mycket sen efter den här dagen.
 
Istället lägger ja in lite fina bilder på Kaera från filmen :) Och Erika du ska inte vara avis, ja är lika avis på dig som har en häst med ett jävla långt kliv i skritten (mumma) och som förmodligen kommer vara i alla gångarter!
 
Helt klart favvobilden :)
 
 
 
 
 
 
 




Film på minsting

Jag försökte så gått jag kunde men både min kondis och Kaeras springlust var väl inte på topp, haha Martin säger åt mig att ge upp men neee jag vill ha lite filmer på bebis. Så jag fick henne att röra på fläsket lite iaf. Det dumma är att mina filer bajsa ihop sig så fick ta en tråkig låt från youtubem blää, aja en liten videosnutt på lillpuppan min från igår. Kolla i HD!
 




Rädsla

När jag såg del 8 av ponnyaktuen 2014 blev jag alldeles varm i kroppen. Det finns en liten tjej där som heter Jennifer, och hon får jobba mycket på sin rädsla med sin ponny. Det blir en del tårar men vid varje träning peppar och hjälper tränarna henne framåt och hon lyckas alltid övervinna sin rädsla.
 
Jag tycker det är så fint och jag blir alldeles superglad och det berör mig mycket, för jag vet hur det är att vara väldigt rädd och sedan övervinna det. Jag har haft många rädslor som bland annat Lina har hjälpt mig med. Jag vågade inte svänga snäva svängar med Fifa, jag vågade inte rida för fort och jag vågade absolut inte galoppera på plan mark och speciellt inte på volt. Då tog rädslan över och det ända jag hade i huvudet var att jag skulle gå omkull med Fifa. Jag total vägrade ibland, jag ville verkligen inte. Hon var ju inte den mest stabila eller tränade häst heller, men så länge jag slappnade av, vågade, och tog en sak i taget så var det inga problem.
 
Jag vet inte hur mycket Lina fick peppa och tjata på mig, det här handlade om många många pass, men varje gång jag vågade och litade på vad Lina sa och lita på min häst så klarade jag av det jag var rädd för mer och mer, jag började övervinna den där stora rädslan. Och rädd var jag. Därför blir jag så glad när jag ser andra som faktiskt får sån bra hjälp och slår den förbannade rädslan för det är en väldigt stor sak för en rädd ryttare och hela ridningen blir helt annorlunda, man utvecklas mer både sig själv som ryttare men även ridningen går framåt, men framför allt blir det så mycket roligare.
 
Idag har jag inga problem med att rida snäva svängar, rida fort eller galoppera på plan mark. Jag galopperar till och med barbacka på volt, så jag har gjort stora framsteg när det kommer till att övervinna sin rädsla och växa som ryttare! Det gäller att tro på sig själv och sin häst, att våga pröva sig fram, men det viktigaste tror jag är att man verkligen har en tillitsfull duktig hjälpande hand som finns där med peppande och trygga ord, för det är ju inte alla gånger man klarar det där steget ensam.
 
 




Hästar jag saknar

Dom var inte mina, men eftersom dom bodde här en sväng så fick dom en liten plats i också mitt hjärta och jag grinade oerhört mycket när båda dessa damer Summa och Svala gick bort. Två väldigt fina hästar som idag kanske springer tillsammans där uppe bland molnen. Svala låg väl lite närmre hjärtat då jag kände henne lite mer och fick följa hennes och Erikas utveckling och själv faktiskt få äran att rida henne någon gång då och då. Idag har Jennifer och Erika nya hästar och även om det är svårt att gå vidare tycker jag det är jätteroligt ändå att de har skaffat sig nya hästvänner som de kan älska och rå om. Våra fyrbenta kamrater kommer och går genom åren, tyvärr, men vi får försöka glädja oss den tiden vi hade med dom och lägga ner samma fina kärlek vi har till de nya familjemedlemarna :)
 
 
 




Vilken?

Skulle någon av dessa grimmor passa Kaera och i så fall vilken? Tycker det är så svårt att hitta rätt färg till brunskäck.
 
 
 
 
 




K + S

Unghästar är väl fantastiska. Gröna och fräscha med oförstört huvud och har hela världen framför sig. Fasen vad kul det är att jobba på de där små grundsakerna, även om dom är små så kan det vara bland de störtsta. Och dom är ju så olika individer (haha inte bara unghästar utan alla hästar) men det är så himla roligt att se alla de små, även om man inte hunnit göra så mycket med sin unghäst så ser man ju ändå så tydligt deras personlighet och vad det är för typ av häst. Kaera tog mig med storm, hon är verkligen min bebis, och hennes kompis Solis är ju bra söt, sådär sockersöt med imponerande skritt. Jag tror det kommer bli en riktigt fin ridhäst och framförallt rolig att jobba med, nu är det ju inte jag som ska rida och utvecklas med Sollilja men det är alltid roligt att tänka kring andras hästar :) Jag bara längtar tills vi kan tölta sida vid sida med Kaera och Solis, dom är ju väldigt fina tillsammans <3
 
 
Snart vill jag ha en töltbild på dessa två med oss på ryggen ^^




Morötter

Beeeep. Fyra påsar morötter införskaffad till mina älsklingar. Kostar 5 kr styck på Ica i Ånge. Klart man stoppar ner ett par i korgen ;) Och för några veckor sedan köpte ja massor med påsar äpplen då även det var superbilligt. Klart mina fyrbenta pälsbollar ska få godis av mamma!
 
 




Fink projekt idag!

Idag blir det målning av finka :) Härligt att få göra något kul för en gångs skull. Igår var det menat att jag skulle greja lite med den, men jag blev så dålig mitt i allt så vi fick fara hem. Usch så jäkla trött på det här. Aja för tillfället är det stabilt och jag hoppas det håller i sig så ett tag så jag kan göra klart det jag tänkt!




Sug på att offentliggöra bloggen

Tänk att det fortfarande dyker ner mail från fina läsare som saknar bloggen. Det är så härligt att få höra att så många har uppskattat den. Jag börjar få mer sug faktiskt att offentliggöra den igen, men ska vänta ett tag till. Jag tänker dessutom inte låta alla inlägg bli offentliga, speciellt inte om '''''''''', det har jag ingen lust att dela med mig, får se om man kan "gömma" dom inläggen för jag har ingen lust att ta bort dom heller. Kanske öppnar bloggen igen när våren börjar komma och jag o Fifan är på G igen!
 
 




Snart klar!

Det har tagit tid att fixa klart finkan då det har varit så mycket att fixa på den, både utvändigt och invändigt. Taket har inte målats färdigt, färgen som jag köpte fastnade inte så nu har ja ny färg. Jag tycker det är skiiitkul att greja med såna här projekt :) Och dekaler är fixade. Funderar på om man skulle haft stripes, tycker det är ganska snyggt, men får se hur jag gör, just nu ska den målas färdigt. Resten på yttersidan tar jag i sommar. Insidan blev riktigt fräsch, ska bli kul att visa för- och efterbilder sedan när den är klarmålad och tvättad!
 
Iiih känns som en dröm gått i uppfyllelse, har många planer på vart jag och Fifa ska fara. Nu jävlar ska det bli fulla rullar i sommar. En sak jag skulle vilja göra är att fara till fjällstugan i Klövsjö och rida på fjällen, det ska absolut göras, få ta med nått sällskap. Längtar tills Kaera är inriden så Martin och jag kan rida tillsammans, det kommer ju bli uuuunderbart :D! Glömmer aldrig den sommar kväll vi red ilag, det var så fantastiskt mysigt! På den tiden var det Bitter och Mille. Nej nu ska möjligheterna bli bättre.
 
Titt så sliten!
 
 
 




RSS 2.0