Jag och Fifan red mot grannbyn idag, -15 grader jajjamensan och en mils färd, men är man norrlänning och islandsryttare då klarar man tammefan allt! Lina mötte oss på vägen, Fifan såg nog ut som en frostig mammut haha. Nu står hon med Linas hästar i ljungaverk och unghästen Gjafar verkade bli förälskad i nykomlingen. Nu hoppas jag de får bra väder imorgon och inte så sträng kyla. Enligt mig klarar hästarna vilken kyla som helst, det är nog mer frågan om en själv, men har man ridit i -20 -25 grader förr så ska väl - 15 vara en baggis, även om mina fingrar gör skapligt ont än! Fast då red jag i de tunnaste billigaste vantar från hööks också, haha ding ding. Nej jag är glad att kylan kom, det är mycket trevligare och mysigare att rida i kalla vinterdagar! Hur gör ni med kallgraderna, har ni någon gräns?