Jag tycker det är så intressant att sitta i hagen och bara titta på hästarna, det ger så mycket! Man lär sig massor, sedan är det så otroligt rogivande. Jag har verkligen förstått varje hästs roll och varje hästs egenheter, faschinerande. Deras sociala sida och deras rutiner. Man ser vilka som trivs bäst med vilka och vem som duger bäst i de olika lägena.
Något som jag funderar en del över är lilla Solis och Fifa. När Solis kom hit blev hon genast bortjagad. Bitter strök öronen bak och schasade iväg henne. Svala hon rentutav jagade iväg med huggtänderna i farten så fort hon fick chansen. Fifa hon gick mer vid hennes sida med öronen bak och puffade Solis i sidan med mulen och vallade henne framåt. Hon blev riktigt fostrad med andra ord men på väldigt olika sätt.
Nästa dag tar jag ut Fifa ur hagen. Det har endast gått några timmar men Solis springer längs tråden och skriker i förtvivlan efter silverdamen. Hon ser rätt knäckt ut. Efter kommer Svala, hon är äldst och mest erfaren. Hon jagar och hugger Solis i rumpan flera gånger om så fort hon kan. Solis springer såklart undan varje gång. Bitter verkar ha lagt den huvudsakliga fostran på sidan och håller sig till gräset men visar ändå hennes plats när det behövs.
När jag väl släpper in Fifa till flocken igen efter några timmar möts vi av en överlycklig Solis i full fart och skrikande glädjerop. Fifa svarar. Direkt när Fifan är insläppt stryker hon öronen bakåt och vallar försiktigt Solis åt sidan, men samtidigt låter hon den lilla få gå henne nära. Solis klapprar försiktigt med munnen, precis som små gör när de vill visa att de är ofarliga och undergivna.
DETTA är det jag är brydd över. Här har den lilla tjejen tre stycken som har en mer överlägsen roll över henne, som fostrar och sätter henne på plats MEN jag har aldrig sett henne göra så mot någon av de andra, klapprar med munnen, som hon gör till Fifa. Varenda gång jag tar Fifa från hagen skriker Solis förtvivlat, och hon blir lika glad så fort Fifa kommer tillbaka, sedan gör hon samma sak varje gång, klapprar med munnen undergivet och följer Fifa överallt. Nu till min fundering, varför bara till Fifa? Varför inte visa sig undergiven mot Svala som går så hårt på? Eller till Bitter som faktiskt är flockens ledare? Jag är mycket i hagen med hästarna så jag har en ganska bra koll på deras beteenden, och ofta ger Solis detta undergivna beteende till Fifa, även Erica har sett att hon gjort så till Fifis, men inte till någon av de andra? Varför?
Man tycker att hon borde ge ett undergivande mot Svala som faktiskt är riktigt på, eller mot Bitter som ändå är den ledande hästen där ingen hitills vågat sätta sin hov emot. Varför bara till Fifa? Kan det vara att hon känner att Fifa är den trygga länken och ber om att få komma in i hennes "område"? Att hon visar sig ofarlig för att få Fifas förtroende och trygga hand/ hov? O andra sidan är detta ett sätt för hästarna att tala om även vid jobbiga och "farliga" situtioner att vara underlägsen, och Svala som då ständigt i hälarna på henne och verkligen smakar i ändan, borde inte Solis här i en mer desperation visa sig undergiven och klappra med munnen? Eller är det enbart mot de hästar som de vill följa och känna tryggheten till? Det är verkligen något man kan fundera lite över, vad tror ni :)?
HÄR <---på 0.22 ser ni ett föl som visar undergivelse
Linda
