Svar: Vad bra, hur tyckte du det såg ut då? :)

Det är väldigt roligt när saker faller på plats så där, nu hoppas jag att det fortsätter göra det under våra lektioner. Och båda hästarna verkar tycka det är väldigt roligt att vara där så det gör det extra roligt :)


Hon är väl lite mer än 1,5 år nu så det är ett tag :) Hon är så go och har äntligen kommit över sin rädsla för andra människor än mig och Emil vilket är väldigt skönt.

Ja, man får se det som en ära att rida din häst!! Jag tyckte det var väldigt roligt och prova liite iaf haha.. kunde väl gått bättre.. men har man ridit lite längre och slappna av så kanske det gått lite bättre iaf.. Men hon var rolig och rida speciellt hoppa, tyckte hon hoppa jättebra om man skiter i alla gångarter utan bara själva hoppningen!

Svar: Ja, det är verkligen bra. Han har börjat förstå vad jag vill och tar inte bara bettet och drar så fort man tar honom i munnen som han gjorde i början. Nu försöker han verkligen och tycker det är roligt, båda hästarna blir väldigt glada och pigga så fort vi går över vägen bort mot paddocken :)

Fast hon är fortfarande en liten katt :) Ibland är det lätt att vara efterklok. Hon har ju tidigare gömt sig under sängen i flera timmar när någon ringer på dörren eller hälsar på, men nu kan hon vara med och prata och gosa med de flesta. Hur mår mamman?

Sv.
Ja nu är mitt mål nästa gång vi åker till ridhuset att ta fram bommar även där. :)
Ev ta ett litet skutt. ;D

Gör nog en sammanfattning i slutet av veckan hur allt gått oxå. :)

Haha jag förstår precis ;)
Det känns ju alltid lustigt att rida en ny häst om man normalt sett bara rider sin egen. Om man dessutom vet med sig att man inte kan rida den lika bra som ägaren, då är det ju ännu värre. Fast å andra sidan så vet man ju att du inte skulle ha lånat ut henne om du var rädd för att det inte skulle gå bra.

SV:
Ja :D
Kul att du utmanat mig på rätt sätt.
Tror att jag ändrat inställning, nu vet jag att jag måste pressa mig själv och klara utmaningen. :)

Och de får mig o inte tveka lika mycket längre.
Även om jag spänner mig släpper jag efter på tyglarna o låter henne gå på så hon travar över.
Jag vet ju att hon lätt som en plätt travar över, men rädslan för att vi ska gå omkull, snubbla m.m. finns där i bak huvudet, konstigt va o vara rädd för en sån grej. :P

Raski snubblade omkull på plan mark i skritt för ett tag sedan.
så borde väl vara mera rädd för plan mark än bommar. ;D