Vad gullig du är! Tuuuusen tack :-) Hedrad man blir ;-)

håller med dig, det är jätte bra att hästarna får en andra chans. Har flera inackorderingar som har gamla travare. Jag själv har faktiskt en travare på foder.. :) (mer eller mindre påtvingat)

Tycker dock att det är synd, som du säger, att de säljs så billig. Risken är så stor för oseriösa köpare

Det är trist det ska finnas så många fördomar (och strider) mellan alla inriktningar, och raser. Förmodligen något vi aldrig kommer att komma ur dock.

Vera köpte jag som outbildad 6-åring. Jag var precis fyllda 14 och betalade stolt med egna pengar. (Envis som synden, det skulle minsann vara MIN häst, står även som ägare på henne)

Just då visste jag inte riktigt vad jag hade gett mig in på. Vera var riktigt jävlig, sparkade, bet och var inte alls rolig att hålla på med. De första månaderna var inte alls roliga. Efter jag haft henne i strax över 1 månad så lyckades hon hoppa upp i luften så jag åkte av bakåt där hon även sparkade mig i ryggen. Blev kryckor i 2-3 innan jag var tillbaka.

Hade nån sagt till mig hur jobbigt det skulle bli, vilka skador, slitage och krångel hon har skulle jag nog inte ha köpt henne. Men just där och då så blev jag kär i henne. Nu har jag snart haft henne i 2,5 år och hon är in bästa vän. Hon har sina bitch perioder men de får man leva med. Hon är sån, och jag älskar henne för den hon är.

Tyvär så har hon då skador på båda fram så hon kan inte hoppas, då blir hon tvärhalt. Hon har vilat i drygt 6 månader pga skadan så nu är hon under igångsättning. Vera är mer åt skogsmullehållet, dressyr i paddocken blir kanske nån gång om jag märker att det skulle funka. Annars dressyrar vi mest omkring i skogen och har roligt. Min fina pärla.

Klart det är bra om dom får en andra chans. :)
Jag är lite "rädd" för att äga en travare igen p.g.a att jag haft otur med dom tre jag haft igenom åren var ena köpte jag o fick ta bort kort tid där efter p.g.a skador som han hade.

Ena fick lämnas tillbaka till ägaren p.g.a skador några år senare fick även hon somna in.

Den tredje lämnades oxå tillbaka p.g.a skador och idag lever hon som skogsmulle häst.

Visst finns det finare travare och jag beundrar dom som lägger ner jobb, tid, pengar m.m. på sina travare som Jossan gjord med Bellie.
Jäklar så snygg häst o vilket jobb!! Beröm till henne.

Men själv skulle jag nog inte klara de eftersom jag inte gillar de här heta, hetsiga längre.
där av avstår jag från travare nu för tiden för jag vill ha lite lugnare hästar. :)

Sen finns de lugna travare oxå.
Så själv skulle jag satsa på en annan typ av häst om jag köper en till i fram tiden.

Men jag vill ju ha lite halv grövre inte nordsvensk/ardenner stuck, men lite grövre än Raski kanske, lite högre så där av min inställning.

Men tycker som sagt dom som lägger tid, pengar m.m. på travarna, ger dom bra hem och allt, dom ska ha beröm punkt slut. :)

Är sista hästen en travare?!
Din bitter är så himla fin!

vill du vara med och tävla om en design från AnnaForm gå då in här! http://www.malinsjolander.com/2012/12/tavling.html

När jag började min hästbana, så var det i ett amatörtravstall. Det här var i början på 70-talet och då fanns inga fördomar om travare ännu. Travet var inte så stort att det börjat säljas travare som ridhästar ännu.

Jag gillar ALLA hästar! Jag tycker att det är jättebra att det finns mångfald inom hästnäringen, då är det lättare att det finns en häst för alla önskemål och behov. Ingen häst är mer värd än någon annan i mina ögon och då menar jag inte ekonomiskt, för där skiljer det ju massor och det är ju självklart, utan då menar jag som individ. Precis som att vi människor också har lika värde.

Själv skulle jag dock inte välja en travare, men å andra sidan skulle jag inte välja ett halvblod heller. De är alldeles för stora för mig. Jag är kort och har alltid ridit ponny, så det är den storleken jag är van vid. På hästar känner jag mig som en liten mygga och jag far runt i sadeln som en liten smörklick eftersom de har så stora steg i jämförelse vad jag är van vid.

Å jag är jättejättejättekluven till det här med travhästar som ridhästar. Jag blir g a l en när folk skänker bort hästar eller säljer de grymt billigt ... Det är inte Ok. Självklart riskerar man att sälja till någon som spontanköper en häst eller som inte har råd att varken köpa eller äga en häst ... Fast gäller väl egentligen alla hästar. då kan jag tycka att det är bättre att man faktiskt låter hästen somna.

Kruxet med att träna många travare - i synnerhet de som tränats för trav - är ju att de har lite andra erfarenheter... Jag VET att det finns de som lyckats jättejättejätte bra, men det kräver tid, tålamod, en BRA häst (!) som faktiskt har förutsättningarna (det har inte alla varmblod - tyvärr).

Jag hade ett varmblod på foder för en herrans massa år sen. Hon var otroligt snäll men hade alla fem gångarterna. Hon både töltade och gick i passgång och om det kan vara trassligt att reda ut gångarterna på en Islandshäst som är avlad för detta kan du ju tänka dig ... Sen hade hon ett annat hyss också och det var att hon vägrade gå hem förän hon var "nöjd" - hon var tränad för trav och fick hon inte den här "kicken" som de får när de tar ut sig hade jag fullt sjå med att få hem henne. Angenämnt problem men man kanske inte vill rida så hårt alla dagar.

Alla som lagt ned det där jätteengagemanget och lyckats bra med att skola om en häst ska ha en eloge tycker jag. Men antalet personer som har kunskapen, möjligheten och envisheten är färre än antalet hästar som har förutsättningarna.

Så jag är kluven. Jättekluven.
Jag skulle aldrig välja ett varmblod som ridhäst.

Det här med att de säljs så billigt också , btw: det handlar ju faktiskt om att ingen är beredda tt betala mer. Sätter man ett för högt pris får man ju behålla sin häst också. Tråkigt men sant.

Tycker det kan vara bra om de säljs som ridhäst, om säljaren och köparen är seriösa. Det finns många anledningar till att en travare säljs som ridhäst. Det måste inte vara ngt fel på den. Ofta passar den alldeles utmärkt som skogsmulle.
I de stora proffsstallen är det ju pengarna som styr, men vi som är amatörer får en helt annan känsla för hästen och då blir det på ett annat sätt. Vi har en pensionerad travare, som tyvärr inte håller för annat än att gå i hage nu, men det får hon göra. har även ett 3-års sto, som det är tänkt att hon ska starta nästa år.
Vi har alltså två blodingar (varav en aktiv travhäst), vi har en ponny som dottern tävlar i dressyr, samt mitt halvblod som också tävlas i dressyr.