Jag försöker undvika att prata och tänka på Fifas föl och hela tragedin den natten. Jag vill gå vidare precis som Fifa verkar ha gjort. Så jag fortsätter mitt liv som förr och fokuserar på inridningen med Kaera. Och det går riktigt bra faktiskt. Hon är så hemskt duktig och snäll, en stolt matte som sitter här. Jag trodde faktiskt att hon skulle vara nervig och stressad att rida in, men hon är ju lugn som en filbunke. 

 

Två gånger har vi varit ut sen sist jag skrev och det har gått ypperligt bra. Vi tog en sväng till skogs ena gången vilket ynglingarna var väldigt positiv till. Kaera är så mycket mer framåt nu, hon går gärna först och går glatt upp till trav på eget intiativ - och detta berömmer jag då framåtbjudningen just nu är A och O. Hon har även inga problem med att gå sist och hästen före travar iväg en bit, hon verkar väldigt trygg i sig själv. 

 

I skogen var det ju väligt brokig och backig terräng och jag trodde faktiskt att de brantare nerförsbackarna skulle bli vingligt och i en mer dragkamp, men det gick ju superfint. Hon hade riktigt bra koll på sin balans och sina fötter. Jag blev rätt så imponerad. Hon smög neråt och lyssnade på mina hjälper. Jobbigt var det nog men samtidigt tror jag skogsridning är ett kanon alternativ för unghästar som ska bygga muskler och balans. 

 

Igårnatt for jag och hämtade upp Jennifer som har sina hästar här, så drog vi på en kort tur på strandvägen. Till en början var hästarna sega, stannade och ville inte gå fram. Jag tror de båda smittade av på varandra. Tvekar den ena, tvekar den andra, men när vi väl fått igång dom var det inga problem, det blev nyfikna med raska steg. Kaera gick till och med över järnvägen FÖRST, det ni, det är verkligen framsteg även om nosen var i backen och benen i skyn haha. Ja vi pular på vi och det är framsteg för varje tur. Idag blev det ingen ridning men bus i den nya hagen som är SÅÅÅ VACKER! Egentligen är det kohagen men Fifa fick gå där med Bitter då det fanns en viss valack i hästarnas sommarhage som inte fattar att han är just VALACK, och jag är rädd för infektionsrisk hos Fifan så honom får hon inte gå med. Så Bitter fick göra henne sällskap med kossorna och sedan släppte jag dit Kaera en stund också.