Men! Nu har jag ytterligare fått ett mail av en trogen läsare som saknar min blogg. Och återigen känner jag mig så elak. Jag själv skulle ju tycka det var supertrist om min ena favoritblogg försvann. Aaah, jag får försöka tänka som så att det kommer bli så mycket bättre att blogga sen om jag får öppna den när jag är redo :)

 

Men att så många verkar sakna och ha följt mig så länge, det visste jag inte, folk som inte ens skrivit en ända kommentar här. Nej men det är ju roligt såklart. Kommer bli extra roligt att öppna den igen nu när så många under den här tiden har hört av sig. Klart man blir mer peppad.