Kan känna igen mig i det där! För min mage ser nog ganska liten ut och jag använder mina gamla kläder (vilket gör att den säkert ser ännu mindre ut, för gravidkläder har ju en tendens att framhäva kulan annars). Så det känns som om folk blir lite chockade när jag säger att det börjar bli tungt, svårt att andas, tryck överallt och att jag helt enkelt kan vara LESS på det ibland. Som om man måste vara enorm eller höggravid för att det ska kännas liksom!? Onödigt att bry sig om vad andra tror och tycker egentligen, men det är också svårt för man påverkas ju och det är lätt att inbilla sig att man bara är extra känslig eller nåt.

Du beskriver det som jag hade det med Lu. fast tusen gånger värre- jag tror du har foglossning. Du borde prata med BM om det om du är orolig, det ska man alltid göra om man är bekymrad om nåt ....

Sen folk som inte fattar; dels glömmer man. Man blir förvånadnöver vad man glömmer! För inte så många år sen fick man inte lika mycker info som nu och det man inte känner till lägger man inte lika stor vikt vid.
Sen är det jävligt fräckt att fnysa och mumla- ALLA har unika graviditeter; ingen upplever samma som nån annan. Dessutom upplever alla kvinnor olika graviditeter olika.
blq bla bla....

vet exakt. Jag gjorde abort för några år sedan och gick till 9 v. Mådde helt fruktansvärt dåligt. Låg i sängen o spydde i 3 veckor. Min bästa vän som är gravid Nu har så illa så hon legat på sjukhus flera gånger. Alla har det olika och det borde folk lära sig acceptera. :) Hoppas det blir bättre för dig! KrAM

Min svärmor undrade över min foglossning "för sånt fanns inte på hennes tid". Suck. Hade det inte funnits hade det blivit väldigt få barn födda ;)

Jättetrött och har ont typ överallt. Gått upp massor i vikt enligt vågen men det enda det syns på är min klotrunda jättemage. I övrigt tycker jag inte jag tjockat på mig men en mage borde ju inte kunna öka 17 kg? Är helt fascinerad ;)
Hon är beräknad till den 18:e så innan årsskiftet bör hon titta ut i alla fall. En positiv sak är att barnet har sjunkit ner med huvudet i bäckenet nu vilket gör att jag fått lättare att andas.

Jo bebis, moderkaka, ökad blodvolym, vatten, livmoder osv väger ju en hel del men jag tycker det är lite roligt att det inte syns speciellt mycket i övrigt på mig. Lite svullen i ansiktet och dubbelhakan men i övrigt "torr". Många får ju synligt svullna ben och armar men inte jag. Ibland svullnar händerna upp men inte speciellt ofta. Magmåttet ligger mitt på kurvan.
Ser fram emot förlossningen för att få träffa barnet. Själva födandet har jag svårt att tro blir speciellt roligt men just nu vill jag bara hon ska komma ut. NU, eller ännu hellre igår... ;)

Värst tyckte jag allt alla som "visste allt" var. Alla som sa att du ska göra si å så. Även när bebisen var född. Vill jag ha hjälp å råd så ber jag om det....

Känner SÅ väl igen mig. Det konstiga är att det är kvinnor som själva fått barn som gärna tar sig ton att kommentera. Alltså alla graviditeter är SÅ individuella. Finns ingen som är den andra lik. Jag får så hiiiimla mycket "tips" hit och dit också hela tiden... snark. Det är säkert i all välmening, men alltså jag är så trött på att få höra hur man ska göra, hur man inte ska göra bla bla.. "oooooj ska du få två!? Vad kul, MEN, då får du minsann fullt upp kan jag tala om" är nog en mening jag har hört tvåtusen gånger. Helt ärligt är det väldigt sällan jag får höra bara något positivt. Man ska alltid flika in hur jobbigt det kommer bli med två. Det blir lite tröttsamt att höra efter ett tag..