I morse när jag skulle ge hästarna hö såg jag en liten grå sak studsa upp och ner i luften. Det var lilla Fifan som verkade på lekhumör. Jag kastade åt Bitter och Svala en tuss hö, gick in i hagen och min häst for i väg som ett skott. Jag stod på samma ställe och bara tittade. Hon for åt alla håll och kanter i världens rejsgalopp, hon sparkade bakut, bockade och stegrade som en tok. Slänge med huvudet, fnös och flög upp på stenen, flög ner full fart utför hagen, tvärnita, slira, jämfotahopp och så iväg igen med världens fart, runt runt runt för sig själv och hade så roligt, den lilla hästen kan springa vill jag lova. Det var underhållning det! Tokiga söta lilla fläckhäst, hon har verkligen kvar bebishuvudet och jag ÄLSAKR det.