Idag ville jag bara gråta en skvätt. Jag satt med världens bredaste leende på min häst idag. Min plan och mitt upplägg verkar funka ypperligt. Hon var så fin så fin så hjärtat slog ett par volter. Red samma runda, samma upplägg och fokus. Red henne i lite högre form i skritten det var väl det ända jag gjorde annorlunda men annars körde jag på samma sak som jag gjort de senast dagarna. Traven var jättefin, och så fort hon hamnade mer på bogarna försökte jag få upp henne mer genom att ta upp handen och driva på henne framåt. Hon var jätteduktig. Ska det ha varit perfektion kunde hon ha fått vila lite mer på steget, men alltså så som hon går nu är så jäkla bra, jag måste vara smart och inte sätta för höga krav nu.

 

Det som var helt underbart idag det var tölten. Jag växlade som vanligt upp till galopp som jag alltid gör samma sträcka, när jag sedan skulle ta ner henne lade hon sig i tölt självmant, och det kändes hur underbart som helst. Hon var så äckligt rörlig, paddlade på som i smör, var framme och bara ångade på. Jag blev rätt så häpen! Så hon fick tölta på sin sträcka där eftersom kvalitén var amazing och den blev finare och finare. Det var länge sedan jag kände en sån fin tölt. Emellanåt kunde den bli något travtaktig, men det såg jag som en positiv sak då hon annars har varit väldigt bunden i tölten. Sedan drog vi järnet i galopp som vanligt sista biten! Jag hade en otroligt fin och rolig runda med min lill tjejen idag, åååh vad jag berömde min ponny, jag var så lycklig!! Tänk om detta kan hålla i sig. Känns så underbart i hjärtat att min plan funkar riktigt bra och att mina tankar kring det hela inte alls är fel, jag känner min häst otroligt djupt helt enkelt :)