Från att inte blogga någonting alls, till att blogga som en dåre, man blir ju helt enkelt knäpp när man är nyförälskad! Jag hade ingenting annat i huvudet när jag träffade Martin, kunde knappt sova eller fokusera på annat, Fifan hon sprang jag ut och fotade varannan timme i flera dagar när hon kom hit.

 

Jag kan INTE göra något annat än att tänka på Kaera, OCH Fifan med såklart nu när det går så bra, ska bli hemskt roligt att träna för Lina snart igen nu när vi tagit några steg framåt, men Kaera snurrar i huvudet på mig hela tiden, jag vill bara springa ut och sätta mig i hagen och kika på henne, vet inte hur många gånger jag gått ut och bara beundrat henne. Nu är det ju så att jag kommer inte hålla på och locka och pocka och greja med henne för mycket, jag hatar det där "svenskfödda" jobbiga sättet som en del hästar har, de är för på, buffiga och lite okänslig, och det beror ju mycket på att man hanterat och grejat med fölet/unghästen för mycket (Och säkert många gånger på fel sätt)  istället för att låta de växa upp vid sidan av sin mamma och med sin flock ifred, då blir dom oftast mycket trevligare, och Kaera är så perfekt som hon kan bli nu och det vill jag bevara, men hon kommer allt få hänga på som handhäst i höst i alla fall, spännande!

 

Om några timmar skall ja släppa tjejerna (Låter sååå gött att skriva tjejerna) upp till gamlingarna, ne vad säger jag, Svala är en fräsching för sin ålder och Bitter är ju den snyggaste stiligaste och den showigaste av dom alla. Han lär ju hingsta sig och valla min stackare, heheheheh då får ja se henne röra sig lite ;) Hitills har ju islandsdamerna inte rört på fläsket ett dugg, inte ett enda spring (det ska ha varit mitt inatten då) men Kaera rör sig bara såå fint i bara skritten, hon lyfter så mycket på benen och har ett stort lätt steg, bara småjoggen är så fin, hon är ruskigt snygg, så jag är förväntansfull att släppa upp tjejerna till dom andra, jag hoppas ju på lite underhållning, fast en säker sådan. Så några fina kort hoppas jag på sen.

 

Sen till alla er gulligaste gulliga, ni är ju alldeles för goa ni som gett så fina kommentarer om att låta bloggen vara öppen för alla och den inspiration ni känner, jag blir alldeles rörd! Det var väl mer eller mindre pga Kaera som jag funderade på lösen, det kommer skrivas en del om henne (och fortfarande om min stjärna Fifa) så jag kände liksom att det lär nog bli en drös med åsikter kring Kaera och min tid tillsammans,  vilket kanske kunde vara skönt att slippa, slippa de där surpupporna som inte har en aning om vad vi håller på med här hemma, men vi får se hur det blir :)

 

Usch ne det är jobbigt att vara nykär, jag får inget annat gjort, jag sitter bara och är allmänt knäpp, usch det tar på krafterna.